Add parallel Print Page Options

Job frågar Gud

Tänk vad människan måste kämpa här på jorden. Hennes liv är ett enda långt och hårt slavarbete.

Vad hon längtar efter att dagen ska ta slut! Hon arbetar och ser fram mot lönen.

Så har jag genomlidit månader av elände och långa, sömnlösa nätter.

När jag går och lägger mig, tänker jag: 'Om det ändå vore morgon!' och sedan kastar jag mig oroligt av och an ända till gryningen.

Min hud är full av maskar och alldeles mörk. Huden spricker av variga sår.

Mitt liv drar förbi, den ena hopplösa dagen efter den andra.

Mitt liv är som en vindfläkt, och inget gott finns kvar.

Ni ser mig ännu, men inte länge till. Snart är jag död.

Som ett moln upplöses och försvinner, så ska de som dör försvinna för alltid,

10 och för alltid vara borta från hem och familj.

11 Jag måste få ge uttryck åt min ångest! Låt mig få ge utlopp för min bitterhet!

12 Gud, är jag ett monster, eftersom du aldrig kan låta mig vara i fred?

13-14 Till och med när jag försöker få vila i sömnen, plågar du mig med mardrömmar.

15 Jag skulle föredra att bli strypt och dö, hellre än att fortsätta så här.

16 Jag avskyr att leva. Lämna mig ifred, mitt liv är meningslöst!

17 Vad är då en människa, eftersom du går in så för att plåga henne?

18 Måste du syna henne varje morgon och pröva henne varje ögonblick av dagen?

19 Varför kan du inte lämna mig ensam ens för ett ögonblick?

20 Har min synd skadat dig, Gud, du mänsklighetens ordningsman? Varför har du valt mig till måltavla? Har jag blivit en sådan börda för dig?

21 Varför förlåter du inte min synd och låter allt vara glömt? Snart kommer jag att ligga i smutsen och dö, och när du letar efter mig, kommer jag att vara borta.

“Do not mortals have hard service(A) on earth?(B)
    Are not their days like those of hired laborers?(C)
Like a slave longing for the evening shadows,(D)
    or a hired laborer waiting to be paid,(E)
so I have been allotted months of futility,
    and nights of misery have been assigned to me.(F)
When I lie down I think, ‘How long before I get up?’(G)
    The night drags on, and I toss and turn until dawn.(H)
My body is clothed with worms(I) and scabs,
    my skin is broken and festering.(J)

“My days are swifter than a weaver’s shuttle,(K)
    and they come to an end without hope.(L)
Remember, O God, that my life is but a breath;(M)
    my eyes will never see happiness again.(N)
The eye that now sees me will see me no longer;
    you will look for me, but I will be no more.(O)
As a cloud vanishes(P) and is gone,
    so one who goes down to the grave(Q) does not return.(R)
10 He will never come to his house again;
    his place(S) will know him no more.(T)

11 “Therefore I will not keep silent;(U)
    I will speak out in the anguish(V) of my spirit,
    I will complain(W) in the bitterness of my soul.(X)
12 Am I the sea,(Y) or the monster of the deep,(Z)
    that you put me under guard?(AA)
13 When I think my bed will comfort me
    and my couch will ease my complaint,(AB)
14 even then you frighten me with dreams
    and terrify(AC) me with visions,(AD)
15 so that I prefer strangling and death,(AE)
    rather than this body of mine.(AF)
16 I despise my life;(AG) I would not live forever.(AH)
    Let me alone;(AI) my days have no meaning.(AJ)

17 “What is mankind that you make so much of them,
    that you give them so much attention,(AK)
18 that you examine them every morning(AL)
    and test them(AM) every moment?(AN)
19 Will you never look away from me,(AO)
    or let me alone even for an instant?(AP)
20 If I have sinned, what have I done to you,(AQ)
    you who see everything we do?
Why have you made me your target?(AR)
    Have I become a burden to you?[a](AS)
21 Why do you not pardon my offenses
    and forgive my sins?(AT)
For I will soon lie down in the dust;(AU)
    you will search for me, but I will be no more.”(AV)

Footnotes

  1. Job 7:20 A few manuscripts of the Masoretic Text, an ancient Hebrew scribal tradition and Septuagint; most manuscripts of the Masoretic Text I have become a burden to myself.