Job 6
Svenska Folkbibeln
Jobs svar på Elifas första tal
6 Då tog Job till orda och sade:
2 O, att min sorg kunde vägas
och min olycka läggas i samma vågskål!
3 Den är nu tyngre än havets sand,
därför kan jag inte styra mina ord.
4 Ty den Allsmäktiges pilar har träffat mig,
min ande dricker deras gift.
Fasor från Gud går i stridsställning mot mig.
5 Skriar vildåsnan över sitt gräs,
råmar oxen över sitt foder?
6 Kan det smaklösa förtäras utan salt,
och är det någon smak i äggets vita?
7 Jag vägrar att röra detta,
det är för mig kväljande mat.
8 O, att min begäran blev hörd
och att Gud uppfyllde min längtan,
9 att Gud ville krossa mig,
räcka ut sin hand och skära av mitt liv!
10 Då skulle ännu finnas tröst för mig,
jag skulle jubla, fastän plågad utan förskoning.
Jag har ej förnekat den Heliges ord.
11 Vilken är då min kraft,
att jag skulle hoppas?
Vilket är mitt slut,
att jag skulle vara tålig?
12 Är min kraft som stenens,
min kropp av koppar?
13 Nej, hjälpen kommer inte från mig,
varje utväg har stängts för mig.
14 Den förtvivlade borde röna godhet från sin vän,
men man fruktar ej längre den Allsmäktige.
15 Mina bröder är trolösa som bäckar,
lika bäckarnas rännilar som snart sinar ut,
16 som är mörka av is,
när snön har fallit och gömt sig i dem.
17 När hettan kommer försvinner de,
i värmen torkar de bort från sin plats.
18 De ändrar kurs från sitt lopp,
rinner ut i intet och försvinner.
19 Karavaner från Tema spanade efter dem,
resande från Saba satte sitt hopp till dem.
20 De blev svikna i sin förhoppning,
när de kom fram blev de bestörta.
21 Så har ni nu blivit till ingenting,
ni ser det förskräckliga och känner fruktan.
22 Har jag sagt: "Ge mig en gåva, betala en del av er förmögenhet till mig,
23 rädda mig från fiendens hand,
friköp mig från utpressarna?"
24 Undervisa mig, och jag skall tiga,
lär mig förstå var jag gått vilse.
25 Hur inträngande är inte uppriktiga ord,
men tillrättavisning från er, vad gagnar den?
26 Tänker ni märka ord
och betrakta en förtvivlad mans ord som luft?
27 Skulle ni också kasta lott om en faderlös och köpslå om er vän?
28 Men se nu på mig!
Jag skall inte ljuga er rakt i ansiktet.
29 Vänd om, må ingen orätt ske,
vänd om, min sak är rättfärdig!
30 Bor orätt på min tunga,
skulle min mun ej förstå ondska?
Job 6
Svenska Folkbibeln 2015
Jobs svar på Elifas första tal
6 Då tog Job till orda och sade:
2 O, att min sorg kunde vägas
och min olycka läggas
i samma vågskål!
3 Nu är den tyngre än havets sand,
därför kan jag inte styra mina ord,
4 (A) för den Allsmäktiges pilar
har träffat mig,
min ande dricker deras gift.
Fasor från Gud
går i stridsställning mot mig.
5 Skriar vildåsnan över sitt gräs,
råmar oxen över sitt foder?
6 Kan det smaklösa ätas utan salt,
finns det någon smak i äggets vita?
7 Jag vägrar röra det,
det är kväljande mat för mig.
8 O, att min begäran blev hörd
och att Gud uppfyllde min längtan,
9 (B) att Gud ville krossa mig,
räcka ut sin hand
och skära av mitt liv!
10 Då vore det ändå min tröst,
mitt jubel i skoningslös plåga,
att jag inte förnekat
den Heliges ord.
11 Vad är då min kraft,
att jag skulle hoppas?
Vad är mitt slut,
att jag skulle vara tålig?
12 Är min kraft som stenens,
min kropp av koppar?
13 Nej, hjälpen kommer inte från mig,
varje utväg är stängd för mig.
14 Den förtvivlade borde få godhet
från sin vän,
men man fruktar inte mer
den Allsmäktige.
15 (C) Mina bröder är trolösa som bäckar[a],
som bäckars rännilar som sinar.
16 De är mörka av is när snön har fallit
och gömt sig i dem,
17 men när hettan kommer torkar de,
försvinner i värmen från sin plats.
18 De ändrar kurs från sitt lopp,
rinner ut i intet och försvinner.
19 Karavaner från Tema[b]
spanar efter dem,
resande från Saba
sätter sitt hopp till dem.
20 De blir svikna i sin förhoppning,
när de kommer fram
blir de bestörta.
21 Så har ni nu blivit till intet,
ni ser det förskräckliga
och blir rädda.
22 Har jag sagt: ”Ge mig något,
köp mig loss med er förmögenhet,
23 rädda mig från fiendens hand,
friköp mig från utpressarna?”
24 Undervisa mig så tiger jag,
hjälp mig förstå var jag gått vilse.
25 (D) Hur inträngande
är inte uppriktiga ord!
Men vad hjälper
tillrättavisning från er?
26 Tänker ni märka ord
och betrakta en förtvivlad mans
ord som luft?
27 Skulle ni kasta lott om en faderlös
och köpslå om er vän?
28 Men se nu på mig!
Jag ska inte ljuga er rakt i ansiktet.
29 Vänd om, låt ingen orätt ske!
Vänd om, min sak är rättfärdig!
30 Bor orätt på min tunga?
Skulle inte min mun förstå ondska?
Job 6
King James Version
6 But Job answered and said,
2 Oh that my grief were throughly weighed, and my calamity laid in the balances together!
3 For now it would be heavier than the sand of the sea: therefore my words are swallowed up.
4 For the arrows of the Almighty are within me, the poison whereof drinketh up my spirit: the terrors of God do set themselves in array against me.
5 Doth the wild ass bray when he hath grass? or loweth the ox over his fodder?
6 Can that which is unsavoury be eaten without salt? or is there any taste in the white of an egg?
7 The things that my soul refused to touch are as my sorrowful meat.
8 Oh that I might have my request; and that God would grant me the thing that I long for!
9 Even that it would please God to destroy me; that he would let loose his hand, and cut me off!
10 Then should I yet have comfort; yea, I would harden myself in sorrow: let him not spare; for I have not concealed the words of the Holy One.
11 What is my strength, that I should hope? and what is mine end, that I should prolong my life?
12 Is my strength the strength of stones? or is my flesh of brass?
13 Is not my help in me? and is wisdom driven quite from me?
14 To him that is afflicted pity should be shewed from his friend; but he forsaketh the fear of the Almighty.
15 My brethren have dealt deceitfully as a brook, and as the stream of brooks they pass away;
16 Which are blackish by reason of the ice, and wherein the snow is hid:
17 What time they wax warm, they vanish: when it is hot, they are consumed out of their place.
18 The paths of their way are turned aside; they go to nothing, and perish.
19 The troops of Tema looked, the companies of Sheba waited for them.
20 They were confounded because they had hoped; they came thither, and were ashamed.
21 For now ye are nothing; ye see my casting down, and are afraid.
22 Did I say, Bring unto me? or, Give a reward for me of your substance?
23 Or, Deliver me from the enemy's hand? or, Redeem me from the hand of the mighty?
24 Teach me, and I will hold my tongue: and cause me to understand wherein I have erred.
25 How forcible are right words! but what doth your arguing reprove?
26 Do ye imagine to reprove words, and the speeches of one that is desperate, which are as wind?
27 Yea, ye overwhelm the fatherless, and ye dig a pit for your friend.
28 Now therefore be content, look upon me; for it is evident unto you if I lie.
29 Return, I pray you, let it not be iniquity; yea, return again, my righteousness is in it.
30 Is there iniquity in my tongue? cannot my taste discern perverse things?
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation