Add parallel Print Page Options

15-18 Mina bröder, ni har visat er vara lika opålitliga som en bäck, som rinner fram när det är is och snö men försvinner när hettan kommer. Karavanerna viker av från vägen för att bli uppfriskade av dess vatten, men när de bara träffar på öken går de under.

19-21 När karavaner från Tema och köpmän från Saba stannar för att få vatten där, är det ute med deras hopp. På samma sätt har mitt hopp till dig gått förlorat. Du vänder dig bort från mig i skräck och vägrar att hjälpa mig.

Read full chapter