⁸ Om det gällde mig själv, skulle jag vädja till Gud
    och lägga fram min sak för honom.
⁹ Han gör under, större än någon kan fatta
    och fler än någon kan räkna.
¹⁰ Han sänder regnet över jorden
    och vattnar åkrarna.
¹¹ Han upphöjer de ringa
    och för de sörjande till frälsning.
¹² Han hindrar de listiga att genomföra sina planer,
    så att deras händer inte får framgång.
¹³ Han fångar de kloka i deras slughet,
    han gör de svekfullas planer om intet.
¹⁴ Mörker kommer över dem mitt på ljusa dagen,
    mitt på dagen famlar de som om det var natt.
¹⁵ Han räddar från svärdet i deras mun,
    den fattige från den mäktiges hand.
¹⁶ Så får till slut den fattige hopp,
    och orättfärdigheten måste tystna.

¹⁷ Välsignad är den människa som Gud tuktar.
    Förakta inte den Väldiges tillrättavisning!
¹⁸ Han sårar, men förbinder också;
    han slår, men hans händer botar igen.
¹⁹ Han räddar dig ur sex olyckor,
    ja, sju slipper du.
²⁰ Han räddar dig från döden i hungersnöden
    och undan svärdet i krigstid.
²¹ Du kommer att vara skyddad från förtalets slag
    och inte behöva oroa dig för förödelsen.
²² Du kommer att le åt förödelse och hungersnöd,
    och du behöver inte frukta för jordens vilda djur.
²³ Du står i förbund med markens stenar.
    Markens vilddjur lever i fred med dig.
²⁴ Du ska veta att ditt tält står tryggt
    och när du granskar din egendom saknas ingenting.
²⁵ Dina söner kommer att bli många,
    dina ättlingar som gräset på marken.
²⁶ Du ska komma till graven i mogen ålder^[d],
    liksom kärven som skördas när tiden är inne.

²⁷ Detta har vi utforskat och funnit att det är så det är.
    Lyssna, och ta det till dig!