Print Page Options

Elifas vill att Job ska bekänna

Ropa om du vill, men vem ska svara dig? Vem kan du vända dig till?

Bitterhet tar kål på dåren och avund får den oförståndige på fall.

Jag har själv sett hur den som vänder sig bort från Gud kan tyckas ha framgång för stunden, men sedan kommer plötsligt fördärvet.

Hans barn blir lurade, och ingen försvarar dem.

Hans skördar blir stulna, och hans rikedom får släcka andras törst!

Olycka kommer inte utan anledning.

Ändå är människan lika förutbestämd till synd och olycka som eldslågan är bestämd att flamma uppåt, mot skyn.

Om det gällde mig själv skulle jag vädja till Gud och lägga fram min sak för honom.

Han kan göra under, fler än vi kan räkna och större än vi kan förstå.

10 Han sänder regnet över jorden för att vattna åkrarna

11 och ger rikedom till de fattiga och ödmjuka och trygghet till de lidande.

12 Han gör de klokas planer om intet.

13 De kloka går i sina egna fällor.

14 De famlar som blinda och går som i mörker mitt på ljusa dagen.

15 Gud räddar de lidande ur förtryckarnas grepp.

16 Så får till slut den fattige hopp, och orättfärdigheten måste tystna.

17 Den människa som Herren går till rätta med är avundsvärd! Förakta inte hans tillrättavisning!

18 Även om han sårar, så förbinder och botar han igen.

19 Han kommer att rädda dig gång på gång, så att inget ont ska skada dig.

20 Han ska rädda dig från svält i tider av hungersnöd och undan svärdet i krigstid.

21 Du kommer att vara skyddad från förtal och inte behöva oroa dig för framtiden.

22 Tankar på krig och hungersnöd ska inte beröra dig. Vilda djur ska lämna dig i fred.

23 Rovdjur ska inte anfalla dig.

24 Du behöver inte vara orolig för ditt hus, och ingenting ska bli stulet av din egendom.

25 Dina söner kommer att bli många. Dina ättlingar ska grönska som gräset.

26 Du ska få ett långt, lyckligt liv och skördas mogen och i rätt tid. Du ska inte bli skördad förrän tiden är inne.

27 Av erfarenhet har jag funnit att allt detta är sant. För ditt eget bästa, lyssna till mitt råd!

Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?

Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.

Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.

Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.

Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.

Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;

nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.

Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,

åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,

10 åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,

11 när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.

12 Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;

13 han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:

14 mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.

15 Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.

16 Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.

17 Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.

18 Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.

19 Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.

20 I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.

21 När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.

22 Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;

23 ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.

24 Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.

25 Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.

26 I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.

27 Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.

Fortsättning av Elifas första tal

Ropa du bara! Finns någon som svarar dig?
Till vem av de heliga kan du vända dig?
Dåren dödas av sin ilska,
    den oförståndige av sin förbittring.
Jag såg dåren som var fast rotad,
    men strax förbannade jag hans boning.
Hans barn är fjärran från frälsning,
de trampas ner i porten, det finns ingen som räddar.
Den hungrige slukar hans skörd,
    den rövas bort till och med bland törnen.
De törstiga flämtar efter[a] deras rikedom.
Ty inte ur stoftet kommer nöden,
    inte ur marken skjuter olyckan upp.
Men människan föds till lidande,
    liksom eldgnistor flyger mot höjden.

Men jag skulle söka Gud
    och inför Gud lägga fram min sak.
Han gör stora och outgrundliga ting,
under som inte kan räknas.
10 Han ger jorden regn
    och sänder vatten över markerna.
11 Han upphöjer de ringa
    och hjälper de sörjande.
12 Han gör de listigas anslag om intet,
så att deras händer ej får framgång.
13 Han fångar de visa i deras slughet
och låter de svekfulla förhasta sig vid sina rådslag.
14 Om dagen kommer mörker över dem,
de famlar mitt på dagen som vore det natt.
15 Han räddar från svärdet i deras mun,
den fattige från den mäktiges hand.
16 Den nödställde får åter ett hopp,
    orättfärdigheten måste stänga sin mun.

17 Se, salig är den människa som Gud agar,
förkasta inte den Allsmäktiges tuktan.
18 Ty han sargar och han förbinder,
    han slår och hans händer helar.
19 Sex gånger räddar han dig ur nöden,
och den sjunde gången skall det onda inte drabba dig.
20 I hungerstid befriar han dig från döden
och i krig undan svärdets våld.
21 När tungor svänger gisslet göms du undan,
du behöver inte frukta när ödeläggelse kommer.
22 Åt förödelse och svält kan du le,
    för vilddjur behöver du ej vara rädd.
23 Ty med markens stenar står du i förbund,
markens vilddjur har ingått fred med dig.
24 Du skall veta att ditt tält står tryggt,
när du synar din boning skall inget saknas.
25 Du skall veta att din ätt förökas,
    att dina efterkommande blir som gräset på marken.
26 I graven kommer du, när du nått full mognad,
som när sädesskylen bärgas i rätt tid.
27 Se, detta har vi utforskat, så är det.
Hör detta och tänk på det noga.

Footnotes

  1. Job 5:5 De törstiga flämtar efter Annan översättning: "Snaran snappar efter".

(A) Ropa du!

    Finns det någon
        som svarar dig?
    Till vem av de heliga vänder du dig?
Dåren dödas av sin ilska,
    den oförnuftige av sin förbittring.
(B) Jag såg en dåre som slagit rot,
    men strax förbannade jag
        hans boning.
Hans barn är fjärran från frälsning,
    de trampas ner i porten
        och ingen räddare finns.
(C) Den hungrige slukar hans skörd,
    den rövas bort
        till och med bland törnen.
    De törstiga flämtar
        efter[a] deras rikedom,
för nöden kommer inte ur stoftet,
    olyckan skjuter inte upp ur marken.
(D) Men människan föds till möda
    liksom eldens gnistor
        flyger mot höjden.

Men jag skulle söka Gud
    och inför Gud lägga fram min sak.
(E) Han gör stora och outgrundliga ting,
    fler under än någon kan räkna.
10 (F) Han ger jorden regn
    och sänder vatten över markerna.
11 (G) Han upphöjer de ringa
    och hjälper de sörjande.
12 (H) Han gör de listigas anslag om intet
    så att deras händer
        inte får framgång.
13 (I) Han fångar de visa i deras slughet
    och låter de svekfulla förhasta sig
        vid sina rådslag.
14 (J) Om dagen möter de mörker,
    de famlar mitt på dagen
        som om det var natt.
15 Han räddar från svärdet i deras mun,
    den fattige från den mäktiges hand.
16 (K) Den nödställde får åter ett hopp,
    orätten måste stänga sin mun.

17 (L) Se, salig är den människa
        som Gud tuktar.
    Förkasta inte
        den Allsmäktiges fostran,
18 (M) för han sargar och förbinder,
    han slår och hans händer helar.
19 (N) Sex gånger räddar han dig ur nöden,
    och sjunde gången drabbar dig inte
        det onda.
20 (O) I tider av svält
        räddar han dig från döden
    och i krig från svärdets våld.
21 (P) Från tungors gissel göms du undan,
    du behöver inte vara rädd
        när förödelse kommer.
22 Du kan le åt förödelse och svält,
    du behöver inte vara rädd
        för vilddjur,
23 (Q) för du står i förbund
        med markens stenar,
    markens vilddjur håller fred
        med dig.
24 Du ska veta att ditt tält står tryggt,
    när du synar din boning
        ska inget saknas.
25 Du ska veta att din ätt förökas,
    att dina efterkommande
        blir som gräset på marken.
26 Du kommer i graven
        när du nått full mognad,
    som sädeskärven bärgas
        när tiden är inne.
27 Se, vi har utforskat detta,
        så är det.
    Hör det och tänk på det noga.

Footnotes

  1. 5:5 De törstiga flämtar efter   Annan översättning: ”Snaran snappar efter”.

“Call if you will, but who will answer you?(A)
    To which of the holy ones(B) will you turn?
Resentment(C) kills a fool,
    and envy slays the simple.(D)
I myself have seen(E) a fool taking root,(F)
    but suddenly(G) his house was cursed.(H)
His children(I) are far from safety,(J)
    crushed in court(K) without a defender.(L)
The hungry consume his harvest,(M)
    taking it even from among thorns,
    and the thirsty pant after his wealth.
For hardship does not spring from the soil,
    nor does trouble sprout from the ground.(N)
Yet man is born to trouble(O)
    as surely as sparks fly upward.

“But if I were you, I would appeal to God;
    I would lay my cause before him.(P)
He performs wonders(Q) that cannot be fathomed,(R)
    miracles that cannot be counted.(S)
10 He provides rain for the earth;(T)
    he sends water on the countryside.(U)
11 The lowly he sets on high,(V)
    and those who mourn(W) are lifted(X) to safety.
12 He thwarts the plans(Y) of the crafty,
    so that their hands achieve no success.(Z)
13 He catches the wise(AA) in their craftiness,(AB)
    and the schemes of the wily are swept away.(AC)
14 Darkness(AD) comes upon them in the daytime;
    at noon they grope as in the night.(AE)
15 He saves the needy(AF) from the sword in their mouth;
    he saves them from the clutches of the powerful.(AG)
16 So the poor(AH) have hope,
    and injustice shuts its mouth.(AI)

17 “Blessed is the one whom God corrects;(AJ)
    so do not despise the discipline(AK) of the Almighty.[a](AL)
18 For he wounds, but he also binds up;(AM)
    he injures, but his hands also heal.(AN)
19 From six calamities he will rescue(AO) you;
    in seven no harm will touch you.(AP)
20 In famine(AQ) he will deliver you from death,
    and in battle from the stroke of the sword.(AR)
21 You will be protected from the lash of the tongue,(AS)
    and need not fear(AT) when destruction comes.(AU)
22 You will laugh(AV) at destruction and famine,(AW)
    and need not fear the wild animals.(AX)
23 For you will have a covenant(AY) with the stones(AZ) of the field,
    and the wild animals will be at peace with you.(BA)
24 You will know that your tent is secure;(BB)
    you will take stock of your property and find nothing missing.(BC)
25 You will know that your children will be many,(BD)
    and your descendants like the grass of the earth.(BE)
26 You will come to the grave in full vigor,(BF)
    like sheaves gathered in season.(BG)

27 “We have examined this, and it is true.
    So hear it(BH) and apply it to yourself.”(BI)

Footnotes

  1. Job 5:17 Hebrew Shaddai; here and throughout Job