Add parallel Print Page Options

Var var du när jag lade grunden till jorden?
    Tala om det för mig, om du nu vet och förstår så mycket.
Vem som bestämde dess mått vet du nog!
    Vem spände mätsnöret över den?
På vad fästes dess grund,
    och vem lade dit hörnstenen
medan morgonstjärnorna sjöng tillsammans
    och Guds söner jublade av glädje?

Vem spärrade in havet,
    när det forsade fram ur djupen,[a]
när jag klädde det med moln
    och lindade in det i tjockt mörker,
10 när jag bestämde dess gräns
    och satte dörrar och bommar för det,
11 när jag sa: ”Så långt men inte längre får du komma,
    här ska dina stolta vågor stanna!”?

12 Har du någonsin befallt morgonen att komma
    eller ljuset att bryta fram där det ska,
13 för att det ska gripa tag i jordens hörn
    och skaka bort de onda därifrån?
14 Jorden tar form likt en lerklump under ett sigill,
    och den står där, formad som en dräkt.[b]
15 De ogudaktiga berövas sitt ljus,
    och deras makt krossas.

16 Har du gått till havets källor
    eller vandrat på havsdjupens grund?
17 Har dödsrikets portar uppenbarats för dig?
    Har du sett portarna till det djupaste mörkret?
18 Kan du fatta jordens vidder?
    Tala om det för mig, om du vet allt detta!

19 Var är vägen till ljusets boplats,
    och var håller mörkret hus?
20 Kan du leda dem till de platser de kommer ifrån?
    Vet du vägen till deras vistelseort?
21 Naturligtvis vet du allt detta,
    för då var du ju redan född,
du som redan levt så länge!

22 Har du varit i snöns förrådshus
    eller sett haglets förrådshus,
23 som jag förvarat till nödens tid,
    till stridens och krigets tider?
24 Vet du vägen till den plats där ljuset[c] delar sig?
    Hur sprider sig östanvinden över jorden?
25 Vem öppnar rännor för regnfloderna
    och ger åskvädret dess bana,
26 så att den kan få regnet att falla där ingen bor,
    på ökenlandet där ingen människa finns,
27 för att mätta ödemarken med vatten,
    så att gräs kan växa upp?
28 Har regnet någon far?
    Vem härstammar daggen ifrån?
29 Från vems sköte kommer isen,
    och vem föder himlens rimfrost,
30 som får vattnen att bli hårda som sten,
    när djupets yta fryser till?

31 Kan du binda ihop Plejaderna
    eller lösa Orions band?[d]
32 Kan du leda fram stjärnbilderna i rätt tid
    och visa vägen för Stora och Lilla Björn?
33 Känner du till himlens lagar,
    och bestämmer du hur de råder över jorden?

34 Kan du ropa till molnen
    och få dem att överskölja dig med regnvatten?
35 Kan du skicka efter blixtar
    som svarar dig: ”Här är vi!”?
36 Vem har lagt vishet i ibisen,
    och vem gav förstånd till tuppen?[e]
37 Vem har vishet att räkna molnen?
    Vem kan tömma himlens vattenbehållare,
38 när marken är hård
    och kokorna klibbar ihop?

Read full chapter

Footnotes

  1. 38:8 Det hebreiska bildspråket är ibland starkt, som här – en mer ordagrann översättning skulle lyda: Han stängde in havet bakom dörrar, när det forsade/bröt fram ur moderlivet.
  2. 38:14 Grundtextens innebörd är osäker.
  3. 38:24 Eller blixten.
  4. 38:31 Det är osäkert vilka stjärnbilder/stjärnor som avses.
  5. 38:36 Grundtextens innebörd är osäker.

Därför är vi inte rädda även om jorden skulle skaka
    och bergen störta ner i havsdjupen,
även om dess vatten skulle brusa och skumma
    och bergen skaka vid havets uppror. Séla

Det går en flod vars strömmar gläder Guds stad,
    till den Högstes heliga boning.
Gud själv är i dess mitt, den ska aldrig vackla.
    Gud hjälper den när morgonen gryr.
Folken väsnas och riken faller.
    Han höjer sin röst, och jorden förgås.

Härskarornas Herre är med oss,
    Jakobs Gud är vår borg. Séla

Kom och se Herrens gärningar,
    ödeläggelser som han gör på jorden.
10 Han gör slut på krigen på jorden,
    han bryter sönder bågen och bräcker spjutet,
    han bränner upp sköldarna i eld.
11 ”Bli stilla och inse att jag är Gud,
    upphöjd över folken, upphöjd över jorden.”

12 Härskarornas Herre är med oss,
    Jakobs Gud är vår borg. Séla

Read full chapter