Job 33
New International Version
33 “But now, Job, listen(A) to my words;
pay attention to everything I say.(B)
2 I am about to open my mouth;
my words are on the tip of my tongue.
3 My words come from an upright heart;(C)
my lips sincerely speak what I know.(D)
4 The Spirit(E) of God has made me;(F)
the breath of the Almighty(G) gives me life.(H)
5 Answer me(I) then, if you can;
stand up(J) and argue your case before me.(K)
6 I am the same as you in God’s sight;(L)
I too am a piece of clay.(M)
7 No fear of me should alarm you,
nor should my hand be heavy on you.(N)
8 “But you have said in my hearing—
I heard the very words—
9 ‘I am pure,(O) I have done no wrong;(P)
I am clean and free from sin.(Q)
10 Yet God has found fault with me;
he considers me his enemy.(R)
11 He fastens my feet in shackles;(S)
he keeps close watch on all my paths.’(T)
12 “But I tell you, in this you are not right,
for God is greater than any mortal.(U)
13 Why do you complain to him(V)
that he responds to no one’s words[a]?(W)
14 For God does speak(X)—now one way, now another(Y)—
though no one perceives it.(Z)
15 In a dream,(AA) in a vision(AB) of the night,(AC)
when deep sleep(AD) falls on people
as they slumber in their beds,
16 he may speak(AE) in their ears
and terrify them(AF) with warnings,(AG)
17 to turn them from wrongdoing
and keep them from pride,(AH)
18 to preserve them from the pit,(AI)
their lives from perishing by the sword.[b](AJ)
19 “Or someone may be chastened(AK) on a bed of pain(AL)
with constant distress in their bones,(AM)
20 so that their body finds food(AN) repulsive
and their soul loathes the choicest meal.(AO)
21 Their flesh wastes away to nothing,
and their bones,(AP) once hidden, now stick out.(AQ)
22 They draw near to the pit,(AR)
and their life to the messengers of death.[c](AS)
23 Yet if there is an angel at their side,
a messenger,(AT) one out of a thousand,
sent to tell them how to be upright,(AU)
24 and he is gracious to that person and says to God,
‘Spare them from going down to the pit;(AV)
I have found a ransom for them(AW)—
25 let their flesh be renewed(AX) like a child’s;
let them be restored as in the days of their youth’(AY)—
26 then that person can pray to God and find favor with him,(AZ)
they will see God’s face and shout for joy;(BA)
he will restore them to full well-being.(BB)
27 And they will go to others and say,
‘I have sinned,(BC) I have perverted what is right,(BD)
but I did not get what I deserved.(BE)
28 God has delivered(BF) me from going down to the pit,(BG)
and I shall live to enjoy the light of life.’(BH)
Job 33
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Elihu tillrättavisar Job
33 Lyssna nu, Job, till vad jag har att säga,
hör noga på mina ord.
2 Nu vill jag öppna min mun,
orden är redan på min tunga.
3 Mina ord kommer från ett uppriktigt hjärta,
mina läppar säger ärligt vad jag vet.
4 Guds Ande har skapat mig
och den Väldiges ande[a] har gett mig liv.
5 Svara mig, om du kan,
bemöt mig, var redo!
6 Inför Gud är du och jag lika.
Jag är också formad av lera.
7 Ingen rädsla för mig ska behöva skrämma dig,
och jag ska inte trycka ner dig.
8 Du har sagt så att jag har hört det,
ja, jag har faktiskt fått lyssna till detta:
9 ”Jag är ren och utan synd,
jag är fläckfri, fri från skuld.
10 Ändå granskar han mina fel
och räknar mig som sin fiende.
11 Han sätter mina fötter i stocken
och bevakar alla mina vägar.”
12 Nu vill jag säga dig:
på denna punkt har du inte rätt!
Gud är större än människor.
13 Varför ska du anklaga honom
för att han inte ger dem något svar?
14 För Gud talar både på ett sätt och två sätt,
men man märker det inte:
15 i en dröm, i en syn om natten,
när människor är i djup sömn,
när de slumrar på sin bädd.
16 Han öppnar då människors öron,
han varnar och förskräcker dem
17 för att hindra människan från ogärningar,
för att hålla henne borta från högmod.
18 Han bevarar henne från graven,
skonar hennes liv för svärdet.
19 Människan tuktas av plågor på sin bädd,
av ständig smärta i sin kropp,
20 hon tappar matlusten
vill inte ens ha den läckraste mat.
21 Hon magrar så att inget finns kvar,
alla dolda ben i kroppen syns nu,
22 och hon dras allt närmare graven,
hennes liv allt närmare dödens makter.
23 Men om en budbärare kommer från himlen,
en medlare av tusen,
och talar om för henne vad som är rätt,[b]
24 då förbarmar sig Gud över henne och säger:
”Låt henne bli fri.
Låt henne inte gå ner i graven,
för jag har fått lösen för henne.”
25 Då förnyas hennes kropp och blir som ett barns,
hon återfår sin ungdomskraft.
26 Hon ber till Gud,
och han svarar med välvilja,
låter människan träda fram inför honom
och återställer hennes rättfärdighet.
27 Då går människan till andra och säger:
”Jag syndade, jag förvrängde det som var rätt,
men jag fick inte vad jag förtjänade.
28 Han lät mig slippa gå ner i graven,
och nu får jag fortsätta att leva i ljuset.”
29 Så gör Gud med människan,
både två och tre gånger.
30 Han låter henne återvända från graven
och livets ljus lysa över henne.
31 Lyssna nu, Job! Hör på mig,
var tyst och låt mig få fortsätta!
32 Men om du har något att säga, så gör det nu.
Tala ut, för jag är angelägen om att få ge dig rätt.
33 Men om inte, så var tyst och fortsätt att lyssna.
Jag ska lära dig vishet.
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
