Add parallel Print Page Options

32 So these three men stopped trying to answer Iyov, because he remained convinced of his own righteousness.

But then the anger of Elihu the son of Barakh’el the Buzi, from the family of Ram, blazed up against Iyov for thinking he was right and God wrong. His anger also blazed up against his three friends, because they had found no answer to Iyov but condemned him anyway. Elihu had waited to speak to Iyov because they were older than he; however, when Elihu saw that these three had no answer, his anger flared up. Elihu the son of Barakh’el the Buzi said:

“I am young, and you are old,
so I held back from telling you my opinion.
I said, ‘Age should speak;
an abundance of years should teach wisdom.’
But it is the spirit in a person, the breath from Shaddai,
that gives him understanding —
it isn’t [only] the great who are wise
or the aged who know how to judge.
10 Therefore, I say, listen to me;
I too will express my opinion.

11 “Here, I waited for your words,
I listened to your reasoning,
as you were searching for what to say.
12 I paid attention to you,
but none of you convicted Iyov
or refuted his arguments.
13 So don’t say, ‘We found the wise course —
Let God defeat him, not a human being.’
14 For he did not direct his words against me,
and I won’t answer him with your arguments.

15 “They are confused, they don’t reply,
words have failed them.
16 But must I wait just because they don’t speak,
just because they stand there, stuck for an answer?
17 No, I will now give my answer;
I too will express my opinion.
18 For I am full of words;
the spirit within me compels me.
19 Yes, my insides feel like new wine under pressure,
like new wineskins ready to burst.
20 I must speak, to find relief;
I will open my lips and answer.
21 I will show no favor to anyone,
and I will flatter no one;
22 I don’t know how to flatter;
if I did, my maker would soon put an end to me.

Den unge Elihu tillrättavisar de äldre vännerna

32 De tre männen vägrade att vidare svara Job, därför att han fortsatte att hävda att han var oskyldig.

Elihu, Barakels son från Bus, av Rams släkt, blev också arg på Job därför att han menade sig ha rätt mot Gud.

Men han blev också arg på Jobs tre vänner, som han ansåg hade dömt Job utan vettiga skäl.

Elihu hade väntat på sin tur att tala, eftersom han var yngre än de andra.

Men när han såg att de inte hade något mer att komma med, reagerade han

och började tala:Jag är ung och ni är äldre än jag. Därför tvekade jag och vågade inte säga er vad jag tänkte,

för man säger ju att visheten kommer med åren.

8-9 Men det är inte bara ålder och erfarenhet som gör människor visa. Även anden i människan, den Allsmäktiges Ande, gör henne förståndig.

10 Lyssna därför till mig en stund och låt mig få framföra min åsikt.

11-12 Jag har väntat ända till nu och lyssnat mycket noga, men ni har inte på någon enda punkt lyckats övertyga Job om att han är en syndare eller kunnat bevisa att han är det.

13 Det räcker inte att påstå att 'endast Gud kan överbevisa syndaren om hans synd'.

14 Om det hade varit med mig Job diskuterat, hade jag inte svarat som ni!

15 Nu sitter ni där och har inget mer att komma med.

16 Ska då jag behöva fortsätta att vara tyst?

17 Nej, jag ska ge mitt svar jag också.

18 Jag har mycket att säga, och anden inom mig driver mig.

19 Jag är som en vinsäck på bristningsgränsen. Mina ord får mig nästan att sprängas.

20 Jag måste få tala, så låt mig därför ge mina svar.

21-22 Tro inte att jag kommer att vara rädd att såra någon! Inte heller kommer jag att försöka smickra någon. Jag ska vara uppriktig, för i annat fall kan Gud döda mig.