Job 31
Ang Salita ng Dios (Tagalog Contemporary Bible)
31 “Ipinangako ko sa aking sarili na hinding-hindi ako titingin nang may pagnanasa sa isang dalaga. 2 Sapagkat anong igaganti ng Makapangyarihang Dios na nasa langit sa mga ginagawa ng tao? 3 Hindi baʼt kapahamakan at kasawian para sa mga gumagawa ng kasamaan? 4 Alam ng Dios ang lahat ng aking ginagawa. 5 Kung nagsinungaling man ako at nandaya, 6 hahayaan kong hatulan ako ng Dios, dahil siya ang nakakaalam kung nagkasala nga ako. 7 Kung hindi ako sumunod sa tamang daan, o kung sinunod ko ang nais ng aking mata, at dinungisan ko ang aking sarili, 8 masira nawa ang aking mga pananim o di kayaʼy pakinabangan ng iba. 9 Kung naakit ako ng ibang babae o napaibig sa asawa ng aking kapwa, 10 kunin nawa at sipingan ng ibang lalaki ang asawa ko. 11 Sapagkat ang pangangalunya ay kasalanang nakakahiya, at dapat na parusahan ang taong ganyan ang ginagawa. 12 Iyan ay parang mapamuksang apoy na uubos sa lahat ng aking kabuhayan.
13 “Kung hindi ko pinahalagahan ang karapatan ng aking alipin nang dumaing sila sa akin, 14 anong gagawin ko kung hatulan ako ng Dios? Anong isasagot ko kung tanungin niya ako? 15 Hindi baʼt ang Dios na lumikha sa akin ang siya ring Dios na lumikha sa aking mga alipin?
16 “Kung hindi ako tumulong sa mga dukha at sa mga biyuda na nahihirapan, 17 at kung naging madamot ako sa mga ulila, parusahan nawa ako ng Dios. 18 Pero mula pa noong kabataan ko, tumutulong na ako sa mga ulila, at sa buong buhay ko hindi ko pinabayaan ang mga biyuda. 19 Kapag nakakita ako ng taong nahihirapan sa lamig dahil kapos siya sa damit, 20 binibigyan ko siya ng damit pangginaw na yari sa balahibo ng aking mga tupa. At buong puso siyang nagpapasalamat sa akin. 21 Kung pinagbuhatan ko ng kamay ang mga ulila, dahil alam kong malakas ako sa hukuman, 22 maputol sana ang mga braso ko. 23 Hindi ko magagawa ang mga bagay na iyan dahil natatakot ako sa parusa at kapangyarihan ng Dios.
24 “Hindi ako nagtiwala sa aking kayamanan o nag-isip man na magbibigay ito sa akin ng katiyakan. 25 Hindi ko ipinagyabang ang kayamanan ko at lahat ng aking ari-arian. 26 Hindi ako sumamba sa araw na nagbibigay ng liwanag o sa buwan na kumikinang. 27 Ang puso koʼy hindi nahikayat na sumamba sa mga ito. 28 Kung nagkasala ako sa paggawa ng mga ito, dapat akong parusahan dahil nagtaksil ako sa Dios na nasa langit.
29 “Hindi ko ikinatuwa ang kapahamakan ng aking kaaway o ang pagsapit sa kanila ng kahirapan. 30 Hindi ako nagkasala sa pamamagitan ng pagsumpa sa kanila. 31 Alam ng aking mga kasambahay na pinapakain ko ang lahat kahit na ang mga dayuhan. 32 Hindi ko pinabayaang matulog kahit saan ang mga dayuhan, dahil palaging bukas ang pintuan ng aking tahanan para sa kanila. 33 Hindi ko itinatago ang aking kasalanan katulad ng ginagawa ng iba. 34 Hindi ako tumahimik o nagtago dahil takot ako sa anumang sasabihin ng mga tao.
35 “Kung mayroon lang sanang makikinig ng panig ko, nakahanda akong lumagda para patunayan na wala akong kasalanan. Kung may reklamo ang Dios na Makapangyarihan laban sa akin, ipapakiusap ko sa kanyang sabihin niya ito sa akin o kayaʼy isulat na lang. 36 At ikakabit ko ito sa aking balikat o sa ulo ko na parang korona para ipakita sa lahat na nakahanda akong humarap sa mga usapin. 37 Sasabihin ko sa Dios ang lahat ng aking ginawa. Haharap ako sa kanya katulad ng pinuno na hindi nahihiya.
38 “Kung inaabuso ko ang aking lupain, o kinamkam ko ito sa iba,[a] 39 o kung pinasama ko ang loob ng mga manggagawa sa aking lupain dahil kinuha ko ang kanilang ani ng walang bayad, 40 tumubo nawa sa lupain ko ang mga matitinik na halaman at mga damo sa halip na trigo at sebada.”
Dito natapos ang mga sinabi ni Job.
Footnotes
- 31:38 Kung … iba: sa literal, Kung magrereklamo ang lupain ko laban sa akin at inaararo ito na basa sa luha.
約伯記 31
Chinese Contemporary Bible (Traditional)
約伯最後的申辯
31 「我跟自己的眼睛立了約,
決不貪看女色。
2 天上的上帝所定的是什麼?
高天的全能者賜下什麼產業?
3 豈不是降災難給不義之人,
降禍患給作惡的人?
4 上帝豈不鑒察我走的路,
數算我的腳步?
5 我何曾與虛假同行,
疾步追隨詭詐?
6 願上帝把我放在公義的天平上秤量,
讓祂知道我的清白。
7 倘若我的腳偏離正路,
貪圖眼目之慾,
或手上粘著罪污,
8 願我種的莊稼被別人享用,
我田中的出產被連根拔起。
9 我的心若迷戀女人,
在鄰居的門口窺探,
10 願我妻子為別人推磨,
願別人與她同房。
11 因為這是大惡,
是當受審判的罪,
12 是燒向滅亡的火焰,
會吞噬我所有家業。
13 我的僕婢告我,
我也會講公道,
14 否則上帝追究,我怎麼辦?
祂審問我,我如何回答?
15 祂創造了我,豈不也創造了他們?
豈不是同一位使我們在母腹中成胎?
16 我何曾拒絕窮人的請求,
或使寡婦眼露失望之情,
17 或獨吞我的食物,
不與孤兒同享?
18 我自幼就如父親般撫養孤兒,
我自出母胎就照顧寡婦。
19 倘若我見有人凍得要死,
或有窮人衣不蔽體,
20 卻沒有把我的羊毛給他們禦寒,
以致他們向我道謝;
21 倘若我仗著在城門口有勢力,
就動手欺負孤兒,
22 情願我的肩膀從肩胛脫落,
我的手臂從手肘折斷。
23 因為我懼怕上帝降災禍,
我無法承擔祂的威嚴。
24 「我若仰仗金子,
依靠純金,
25 因財富充裕、
或家產豐足而歡喜;
26 我若見太陽發光,
明月在天上移動,
27 就暗自心生迷戀,
向它們吻手示敬,
28 就是犯了當受審判的罪惡,
因為這等於我背棄了天上的上帝。
29 「我何曾因敵人遭殃而歡喜,
因他們遇禍而快樂?
30 我從未咒詛他們喪命,
以致我的口犯罪。
31 住在我帳篷中的人,
誰沒飽餐我的肉食呢?
32 我的家門向路人敞開,
從未有旅客露宿街頭。
33 我何曾像亞當一樣遮掩我的過犯,
將罪惡藏在懷中,
34 因懼怕群眾,
被族人藐視,
就默不作聲、不敢出門?
35 「但願有人聽我申訴!
看啊,我在這裡畫押,願全能者回答我!
願我的控訴者寫好狀詞!
36 我會把狀詞披在肩上,
如冠冕一般戴在頭上。
37 我會像王者一樣到祂面前,
向祂交代我的一切所為。
38 「若我的田地向我喊冤,
條條犁溝一同哭訴;
39 若我白吃地的出產,
或使地的主人喪命,
40 願地長出蒺藜而非麥子,
長出雜草而非大麥。」
約伯的話說完了。
约伯记 31
Chinese New Version (Traditional)
約伯雖然受苦仍守道不渝
31 “我與自己的眼睛立了約,
決不注視處女。
2 從至上的 神所得的分,
從至高的全能者所得的業是甚麼呢?
3 災難不是臨到不義的人嗎?
災禍不是臨到作孽的人嗎?
4 神不是察看我的道路,
數算我的一切腳步嗎?
5 我若與虛謊同行,
我的腳若急於追隨詭詐,
6 就願我被公平的天平稱度,
使 神可以知道我的完全。
7 我的腳步若偏離正道,
我的心若隨從眼目而行,
我的手掌若黏有任何污點,
8 就願我所種的,讓別人來吃,
願我田中出產的,都連根拔起來。
9 我的心若被女人迷惑,
在別人的門口埋伏,
10 就願我的妻子作別人的奴僕,
也願別人屈身與她行淫,
11 因為這是大惡,是該受審判的罪孽;
12 這是焚燒直至毀滅的火,
必把我所有的收穫都拔出來。
13 我的僕婢與我爭論的時候,
我若輕視他們的案件,
14 神若起來,我怎麼辦呢?
他若鑒察,我怎樣回答呢?
15 那造我在母腹中的,不也造他嗎?
造我們在母胎裡的,不是同一位嗎?
16 我若不給窮人所要的,
或使寡婦的眼所期待的落空;
17 我若獨吃我的一點食物,
孤兒卻沒有與我同吃;
18 自我幼年時,孤兒與我一同長大,
以我為父,
從我出母腹以來,我就善待寡婦。
19 我若見人因無衣服死亡,
或貧窮人毫無遮蓋;
20 他若不因我的羊毛得溫暖,
他的心若不向我道謝;
21 我若在城門見有支持我的,
就揮手攻擊孤兒,
22 就願我的肩頭從肩胛脫落,
願我的前臂從上臂折斷;
23 因為 神所降的災難使我恐懼,
因他的崇高我不敢妄為。
24 我若以黃金為我所信靠的,
又對精金說:‘你是我所靠賴的’;
25 我若因為財物豐裕,
或因為我多獲財利而歡喜;
26 我若見太陽(“太陽”直譯是“光”)照耀,
或明月行在空中,
27 以致心中暗暗地受到迷惑,
用自己的嘴親手;
28 那麼這也就是該受審判的罪孽,
因為我欺哄了高高在上的 神。
29 我若因恨我的人遭災禍而歡喜,
或因他遇患難而高興;
30 我並沒有容許我的口犯罪,
咒詛他的性命。
31 我家裡的人若沒有說:
‘誰能找出哪一個沒有飽吃他的肉食的呢?’
32 旅客沒有在街上過夜,
我的門向過路的人是敞開的。
33 我若像亞當遮掩我的過犯,
把我的罪孽藏在懷中,
34 因為我懼怕群眾,
宗族的藐視又使我驚恐,
以致我靜默不言,足不出門。
35 但願有一位肯聽我的,
看哪!這是我所劃的押,
願全能者回答我,
願那與我爭訟的寫好狀詞。
36 我定要把它帶到我的肩上,
綁在我的頭上為冠冕。
37 我要向他述說全部的行為,
又像王子一般進到他面前。
38 我的田地若呼冤控告我,
地的犁溝若都一同哀哭;
39 我若吃地裡的出產而不給價銀,
或使地主氣絕身亡,
40 就願蒺藜長出來代替小麥,
臭草代替大麥。”
約伯的話說完了。
Job 31
Svenska Folkbibeln 2015
31 (A) Jag slöt ett förbund
med mina ögon:
att aldrig se på en ung kvinna.
2 Vilken lott skulle jag annars få
av Gud i höjden,
vilken del av den Allsmäktige
där ovan?
3 Ofärd drabbar ju orättfärdiga,
och olycka ogärningsmän.
4 (B) Ser inte han mina vägar
och räknar alla mina steg?
5 Har jag umgåtts med lögn,
har min fot varit snar till svek?
6 (C) Låt honom väga mig på en rättvis våg,
så ska Gud få se att jag är oskyldig.
7 Har mina steg vikit av ifrån vägen,
har mitt hjärta följt mina ögon,
har jag någon fläck på mina händer?
8 (D) Då får en annan äta vad jag har sått
och mina plantor ryckas upp
med roten.
9 Har mitt hjärta förförts av en kvinna,
har jag stått på lur
vid min nästas dörr?
10 Då får min hustru mala korn
åt en annan
och främmande män ligga
i hennes famn.
11 (E) Det hade varit
en skamlig handling,
en straffbar synd,
12 en eld som förtär
ända till avgrunden[a]
och föröder hela min skörd till roten.
13 Har jag kränkt
min tjänares eller tjänarinnas rätt
när de hade någon tvist med mig?
14 Vad skulle jag då göra
när Gud reser sig?
När han ställer mig till svars,
vad skulle jag säga?
15 (F) Han som skapade mig i moderlivet
skapade ju dem också,
en och samme har berett oss båda
i modersskötet.
16 Har jag nekat de fattiga vad de önskat
eller låtit änkans ögon försmäkta?
17 (G) Har jag ensam ätit mitt bröd
utan att den faderlöse
fått äta av det?
18 Nej, från min ungdom
har jag uppfostrat honom
som en far,
och från första stund
har jag tagit mig an änkor.
19 Har jag sett någon förgås utan kläder,
eller en fattig utan något
att skyla sig med?
20 Har inte hans hjärta välsignat mig,
fick han inte värma sig
i ull från mina lamm?
21 Har jag lyft min hand
mot den faderlöse
när jag såg mig ha medhåll i porten[b]?
22 Då får min axel lossna
från min skuldra
och min arm brytas från sin led,
23 då skulle jag frukta Guds straff
och stå maktlös inför hans majestät.
24 (H) Satte jag mitt hopp till guldet,
kallade jag rent guld min trygghet?
25 (I) Gladdes jag över
att min rikedom växte
och att min hand samlade
så mycket?
26 Hände det när jag såg
hur solljuset sken
och hur månen skred härligt fram,
27 (J) att mitt hjärta i hemlighet
lät sig förföras
och jag gav dem en handkyss?
28 (K) Även det hade varit
en straffbar synd,
för då hade jag förnekat
Gud i höjden.
29 (L) Har jag glatt mig
åt min fiendes olycka,
fröjdat mig
när olyckan drabbade honom?
30 (M) Nej, jag lät inte min mun synda
genom att begära hans liv
med en förbannelse.
31 Mitt husfolk kan vittna:
”Alla fick mätta sig
med kött vid hans bord.”
32 (N) Främlingen behövde inte
övernatta på gatan,
jag öppnade mina dörrar mot vägen.
33 (O) Har jag dolt mina brott som Adam
och gömt min skuld inom mig,
34 (P) av fruktan för allt folket
och rädsla för fränders förakt,
så att jag teg
och inte gick utanför dörren?
35 (Q) O, att jag hade någon
som lyssnade på mig!
Se, här är min underskrift[c].
Må den Allsmäktige svara mig.
Låt mig se min motparts
anklagelseskrift!
36 Sannerligen, jag skulle bära den
på min skuldra,
jag skulle fästa den som min krona.
37 Jag skulle redovisa alla mina steg
för honom,
möta honom som en furste.
38 Har min mark ropat över mig,
har dess fåror gråtit med varandra?
39 Har jag ätit dess frukt
utan att betala
eller sugit ut dem
som brukade jorden?
40 Då får törne växa i stället för vete,
ogräs i stället för korn.
Slut på Jobs tal.
Ang Salita ng Dios (Tagalog Contemporary Bible) Copyright © 2009, 2011, 2014, 2015 by Biblica, Inc. ®
Chinese New Version (CNV). Copyright © 1976, 1992, 1999, 2001, 2005 by Worldwide Bible Society.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
