Job 3
Svenska Folkbibeln
Jobs första tal: Han förbannar sin födelsedag
3 Sedan öppnade Job sin mun och förbannade sin födelsedag. 2 Han sade:
3 Må den dag då jag föddes bli utplånad,
och den natt som sade: "En pojke är avlad."
4 Må den dagen vändas i mörker,
må Gud i höjden inte fråga efter den
och inget dagsljus lysa över den.
5 Må mörkret och dödsskuggan återkräva den
och molnen sänka sig ner över den.
Må mörker förskräcka den under dagen.
6 Den natten må gripas av tjockaste mörker.
Den må ej fröjdas bland årets dagar
eller finna rum inom månadernas krets.
7 Ja, den natten må bli ofruktsam,
jubel må ej höras under den.
8 Må de som besvärjer dagar förbanna den,
de som förmår mana fram
Leviatan.[a]
9 Må dess stjärnor förmörkas innan dagen gryr,
må den förgäves vänta efter ljus,
må den aldrig få se morgonrodnadens strålar.
10 Ty den stängde ej dörrarna till min moders liv
och lät ej olyckan förbli dold för mina ögon.
11 Varför fick jag inte dö vid födelsen,
förgås när jag kom ut ur min moders liv?
12 Varför fanns knän som tog emot mig,
varför bröst där jag fick di?
13 Jag hade då legat i ro,
jag hade då sovit och vilat
14 tillsammans med kungar och rådsherrar på jorden,
som byggde åt sig palatslika gravar,
15 eller med furstar som ägde guld
och fyllde sina hus med silver.
16 Eller varför blev jag inte nergrävd som ett dödfött foster,
som ett barn som aldrig såg ljuset?
17 Där rasar inte de ogudaktiga längre,
där vilar de som uttömt sin kraft.
18 Där har alla fångar fått ro,
de hör ej någon slavdrivares röst.
19 Små och stora är där lika,
och slaven är fri från sin herre.
20 Varför ges ljus åt den olycklige
och liv åt plågade själar,
21 som längtar efter döden, utan att den kommer,
och söker efter den mer än efter någon skatt,
22 som gläds, ja, jublar och fröjdar sig,
när de finner sin grav?
23 Varför ges liv åt en man vars väg är dold,
åt en man instängd av Gud?
24 Suckan har blivit mitt dagliga bröd,
och som vatten strömmar mina klagorop.
25 Ty det som förskräckte mig drabbar mig,
vad jag fasade för kommer över mig.
26 Jag får ingen rast, ingen ro, ingen vila,
ångest kommer över mig.
Footnotes
- Job 3:8 Leviatan Se not till 40:20.
Job 3
Common English Bible
Job responds differently
3 Afterward, Job spoke up and cursed the day he was born.
2 Job said:
3 Perish the day I was born,
the night someone said,
“A boy has been conceived.”
4 That day—let it be darkness;
may God above ignore it,
and light not shine on it.
5 May deepest darkness claim it
and a cloud linger over it;
may all that darkens the day terrify it.
6 May gloom seize that night;
may it not be counted in the days of a year;
may it not appear in the months.
7 May that night be childless;
may no happy singing come in it.
8 May those who curse the day curse it,
those with enough skill to awaken Leviathan.
9 May its evening stars stay dark;
may it wait in vain for light;
may it not see dawn’s gleam,
10 because it didn’t close the doors of my mother’s womb,[a]
didn’t hide trouble from my eyes.
Job laments his misfortune
11 Why didn’t I die at birth,
come forth from the womb and die?
12 Why did knees receive me
and breasts let me nurse?
13 For now I would be lying down quietly;
I’d sleep; rest would be mine
14 with kings and earth’s advisors,
who rebuild ruins for themselves,
15 or with princes who have gold,
who fill their houses with silver.
16 Or why wasn’t I like a buried miscarried infant,
like babies who never see light?
17 There the wicked rage no more;
there the weak rest.
18 Prisoners are entirely at ease;
they don’t hear a boss’s voice.
19 Both small and great are there;
a servant is free from his masters.
20 Why is light given to the hard worker,
life to those bitter of soul,
21 those waiting in vain for death,
who search for it more than for treasure,
22 who rejoice excitedly,
who are thrilled when they find a grave?
23 Why is light given[b] to the person whose way is hidden,
whom God has fenced in?
24 My groans become my bread;
my roars pour out like water.
25 Because I was afraid of something awful,
and it arrived;
what I dreaded came to me.
26 I had no ease, quiet, or rest,
and trembling came.
Job 3
New International Version
Job Speaks
3 After this, Job opened his mouth and cursed the day of his birth.(A) 2 He said:
3 “May the day of my birth perish,
and the night that said, ‘A boy is conceived!’(B)
4 That day—may it turn to darkness;
may God above not care about it;
may no light shine on it.
5 May gloom and utter darkness(C) claim it once more;
may a cloud settle over it;
may blackness overwhelm it.
6 That night—may thick darkness(D) seize it;
may it not be included among the days of the year
nor be entered in any of the months.
7 May that night be barren;
may no shout of joy(E) be heard in it.
8 May those who curse days[a] curse that day,(F)
those who are ready to rouse Leviathan.(G)
9 May its morning stars become dark;
may it wait for daylight in vain
and not see the first rays of dawn,(H)
10 for it did not shut the doors of the womb on me
to hide trouble from my eyes.
11 “Why did I not perish at birth,
and die as I came from the womb?(I)
12 Why were there knees to receive me(J)
and breasts that I might be nursed?
13 For now I would be lying down(K) in peace;
I would be asleep and at rest(L)
14 with kings and rulers of the earth,(M)
who built for themselves places now lying in ruins,(N)
15 with princes(O) who had gold,
who filled their houses with silver.(P)
16 Or why was I not hidden away in the ground like a stillborn child,(Q)
like an infant who never saw the light of day?(R)
17 There the wicked cease from turmoil,(S)
and there the weary are at rest.(T)
18 Captives(U) also enjoy their ease;
they no longer hear the slave driver’s(V) shout.(W)
19 The small and the great are there,(X)
and the slaves are freed from their owners.
20 “Why is light given to those in misery,
and life to the bitter of soul,(Y)
21 to those who long for death that does not come,(Z)
who search for it more than for hidden treasure,(AA)
22 who are filled with gladness
and rejoice when they reach the grave?(AB)
23 Why is life given to a man
whose way is hidden,(AC)
whom God has hedged in?(AD)
24 For sighing(AE) has become my daily food;(AF)
my groans(AG) pour out like water.(AH)
25 What I feared has come upon me;
what I dreaded(AI) has happened to me.(AJ)
26 I have no peace,(AK) no quietness;
I have no rest,(AL) but only turmoil.”(AM)
Footnotes
- Job 3:8 Or curse the sea
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 2011 by Common English Bible
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.