Job 27
Svenska 1917
27 Åter hov Job upp sin röst och kvad:
2 Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:
3 aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,
4 aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.
5 Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.
6 Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.
7 Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.
8 Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?
9 Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?
10 Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?
11 Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.
12 Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?
13 Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:
14 Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.
15 De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.
16 Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,
17 så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.
18 Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.
19 Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.
20 Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.
21 Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.
22 Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.
23 Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.
Job 27
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jobs slutliga försvarstal
27 Job fortsatte sitt försvarstal:
2 Jag svär vid den levande Guden, som har berövat mig min rätt, och inför den Allsmäktige Guden, som har bedrövat min själ,
3 att så länge jag lever och medan min ande från Gud ännu är i mig,
4 ska inte mina läppar tala något ont och min tunga inte ljuga.
5 Jag kommer aldrig att hålla med om att ni har rätt. Ända till min död ska jag hävda min oskuld.
6 Jag påstår fortfarande att jag är rättfärdig. Mitt samvete är rent, och det kommer aldrig att anklaga mig.
7 Den som säger något annat är min fiende och en ond människa.
8 Men vilket hopp har den gudlöse, när Gud berövar honom livet?
9 Kommer han att lyssna till hans klagan när problemen hopar sig?
10 Hans intresse för den Allsmäktige är ju bara tillfälligt.
11 Jag ska undervisa er om Guds kraft och inte tiga om något,
12 men egentligen behöver jag det inte, för ni har själva kunnat se vem han är. Ändå kommer ni till mig med era meningslösa påståenden.
13 Detta är det öde som väntar den ogudaktige från den Allsmäktiges hand:
14 Hur många barn han än får kommer de alla att dö genom svärd eller svält.
15 De som överlever sin far kommer att dö av sjukdomar och plågor utan att ens deras hustrur sörjer dem.
16 Om han än öser upp silver som vore det grus eller har kläder i överflöd,
17 kommer allt detta att tillfalla den rättfärdige, och den oskyldige kommer att få hand om hans silver.
18 Hans hus är skört som spindelväv och otätt som en lövhydda!
19 Han går till sängs rik men vaknar upp och finner att allt är borta.
20 Skräcken övermannar honom som en stormvind, och för honom bort i natten.
21 Tomheten tar över, och han finns inte mer.
22 Den kastar sig mot honom utan förbarmande, och han måste fly för dess kraft.
23 Man hånar honom med rop och visslingar.
Job 27
New King James Version
Job Maintains His Integrity
27 Moreover Job continued his discourse, and said:
2 “As God lives, (A)who has taken away my justice,
And the Almighty, who has made my soul bitter,
3 As long as my breath is in me,
And the breath of God in my nostrils,
4 My lips will not speak wickedness,
Nor my tongue utter deceit.
5 Far be it from me
That I should say you are right;
Till I die (B)I will not put away my integrity from me.
6 My righteousness I (C)hold fast, and will not let it go;
(D)My heart shall not [a]reproach me as long as I live.
7 “May my enemy be like the wicked,
And he who rises up against me like the unrighteous.
8 (E)For what is the hope of the hypocrite,
Though he may gain much,
If God takes away his life?
9 (F)Will God hear his cry
When trouble comes upon him?
10 (G)Will he delight himself in the Almighty?
Will he always call on God?
11 “I will teach you [b]about the hand of God;
What is with the Almighty I will not conceal.
12 Surely all of you have seen it;
Why then do you behave with complete nonsense?
13 “This(H) is the portion of a wicked man with God,
And the heritage of oppressors, received from the Almighty:
14 (I)If his children are multiplied, it is for the sword;
And his offspring shall not be satisfied with bread.
15 Those who survive him shall be buried in death,
And (J)their[c] widows shall not weep,
16 Though he heaps up silver like dust,
And piles up clothing like clay—
17 He may pile it up, but (K)the just will wear it,
And the innocent will divide the silver.
18 He builds his house like a [d]moth,
(L)Like a [e]booth which a watchman makes.
19 The rich man will lie down,
[f]But not be gathered up;
He opens his eyes,
And he is (M)no more.
20 (N)Terrors overtake him like a flood;
A tempest steals him away in the night.
21 The east wind carries him away, and he is gone;
It sweeps him out of his place.
22 It hurls against him and does not (O)spare;
He flees desperately from its [g]power.
23 Men shall clap their hands at him,
And shall hiss him out of his place.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Scripture taken from the New King James Version®. Copyright © 1982 by Thomas Nelson. Used by permission. All rights reserved.
