Job 24
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Job tycker att Gud är orättvis
24 Varför ordnar Gud inte en rättegång och lyssnar till mitt fall? Varför måste den gudfruktige vänta på honom förgäves?
2 Gränsstenar flyttas och fårhjordar blir stulna,
3 och till och med den faderlöses åsna och änkans oxe blir tagna i pant.
4 De behövande knuffas åt sidan. De måste ur vägen.
5 Precis som vildåsnorna i öknen måste de fattiga använda all sin tid till att skaffa mat för att överleva. I öknen letar de efter mat åt sina barn.
6 De äter vad de kan hitta av sådant som växer vilt och rensar rent i de ogudaktigas vingårdar.
7 Om natten ligger de nakna i kylan utan något att skyla sig med.
8 De blir genomvåta av skurarna från bergen och försöker ta skydd bland klipporna.
9 Faderlösa barn slits från sina mödrars bröst, och den fattige måste ge sitt spädbarn som pant för sin skuld.
10 Det är därför de alla går omkring nakna och tvingas bära andras mat medan de själva svälter.
11 De tvingas pressa olivolja utan att få smaka den och att trampa vinpressen medan de lider av törst.
12 De döendes rop hörs från staden. De sårade ropar på hjälp, och ändå anklagar inte Gud någon för att ha handlat fel.
13 Det finns sådana som alldeles har förlorat känslan för rätt och fel och döljer sig i mörkret.
14-15 När skymningen kommer, stiger mördaren upp för att döda försvarslösa fattiga och nödlidande. Natten är tjuvens och äktenskapsbrytarens tid. I skydd av mörkret och bakom sin förklädnad tror de att ingen ska kunna känna igen dem.
16 De bryter sig in i husen om nätterna och sover på dagarna därför att de inte vill veta av ljuset.
17 Den mörka natten är deras morgon, och de blir till ett med mörkrets fasor.
18 Men hur snabbt försvinner de inte från jordens yta! Deras mark är drabbad av förbannelse. De efterlämnar inga tillhörigheter åt sina barn.
19 Graven suger upp syndaren som värme och torka suger upp snö och smältvatten.
20 Till och med syndarens egen mor ska glömma honom. Maskarna ska äta honom, och ingen ska längre minnas honom. De onda faller som träd i storm,
21 för de har utnyttjat de barnlösa, som saknar det försvar som egna söner innebär, och de har vägrat att hjälpa behövande änkor.
22-23 Ändå ser det ibland ut som om Gud bevarar de rika genom sin makt och låter dem leva, fast andra i samma situation säkert skulle ha gått under. Gud ger dem en falsk känsla av trygghet och styrka, men han ser vad de gör.
24 För en tid är de mäktiga, men snart är de borta som alla andra, nermejade som säd och uppsamlade som sädesax.
25 Är det någon som kan påstå något annat? Vem kan säga att jag ljuger, och vem törs hävda att jag har fel?
Job 24
Svenska 1917
24 Varför har den Allsmäktige inga räfstetider i förvar? varför få hans vänner ej skåda hans hämndedagar?
2 Se, råmärken flyttar man undan, rövade hjordar driver man i bet;
3 de faderlösas åsna för man bort och tager änkans ko i pant.
4 Man tränger de fattiga undan från vägen, de betryckta i landet måste gömma sig med varandra.
5 Ja, såsom vildåsnor måste de leva i öknen; dit gå de och möda sig och söka något till täring; hedmarken är det bröd de hava åt sina barn.
6 På fältet få de till skörd vad boskap plägar äta, de hämta upp det sista i den ogudaktiges vingård.
7 Nakna ligga de om natten, berövade sina kläder; de hava intet att skyla sig med i kölden.
8 Av störtskurar från bergen genomdränkas de; de famna klippan, ty de äga ej annan tillflykt.
9 Den faderlöse slites från sin moders bröst, och den betryckte drabbas av utpantning.
10 Nakna måste de gå omkring, berövade sina kläder, hungrande nödgas de bära på kärvar.
11 Inom sina förtryckares murar måste de bereda olja, de få trampa vinpressar och därvid lida törst.
12 Utstötta ur människors samfund jämra de sig, ja, från dödsslagnas själar uppstiger ett rop. Men Gud aktar ej på vad förvänt som sker.
13 Andra hava blivit fiender till ljuset; de känna icke dess vägar och hålla sig ej på dess stigar.
14 Vid dagningen står mördaren upp för att dräpa den betryckte och fattige; och om natten gör han sig till tjuvars like.
15 Äktenskapsbrytarens öga spejar efter skymningen, han tänker: »Intet öga får känna igen mig», och sätter så ett täckelse framför sitt ansikte.
16 När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen, men under dagen stänga de sig inne; ljuset vilja de icke veta av.
17 Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon, med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna.
18 »Men hastigt», menen I, »ryckes en sådan bort av strömmen, förbannad bliver hans del i landet; till vingårdarna får han ej mer styra sina steg.
19 Såsom snövatten förtäres av torka och hetta, så förtär dödsriket den som har syndat.
20 Hans moders liv förgäter honom, maskar frossa på honom, ingen finnes, som bevarar hans minne; såsom ett träd brytes orättfärdigheten av.
21 Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder, och när någon icke gör gott mot änkan.»
22 Ja, men han uppehåller ock våldsmännen genom sin kraft, de få stå upp, när de redan hade förlorat hoppet om livet;
23 han giver dem trygghet, så att de få vila, och hans ögon vaka över deras vägar.
24 När de hava stigit till sin höjd, beskäres dem en snar hädanfärd, de sjunka då ned och dö som alla andra; likasom axens toppar vissna de bort.
25 Är det ej så, vem vill då vederlägga mig, vem kan göra mina ord om intet?
Job 24
Segond 21
24 »Pourquoi le Tout-Puissant ne réserve-t-il pas des temps pour le jugement
et pourquoi ceux qui le connaissent ne voient-ils pas les jours de son intervention?
2 On déplace les bornes,
on vole des troupeaux et on les conduit au pâturage,
3 on s’empare de l'âne des orphelins,
on prend pour gage le bœuf de la veuve,
4 on écarte les pauvres du chemin,
on force tous les faibles du pays à se cacher.
5 Pareils à des ânes sauvages dans le désert,
ils doivent partir au travail dès l’aube pour chercher leur nourriture,
mais ils n'ont que des plaines arides pour trouver du pain à leurs enfants.
6 Ils coupent le fourrage qui reste dans les champs,
ils grappillent dans la vigne du méchant.
7 Ils passent la nuit tout nus, sans habit,
sans protection contre le froid.
8 Ils sont trempés par les fortes averses des montagnes
et, faute de refuge, ils se blottissent contre les rochers.
9 On arrache l’orphelin à sa mère,
on réclame des gages au pauvre.
10 Ils vont tout nus, sans habit.
Ils doivent porter des gerbes tout en restant eux-mêmes affamés.
11 Ils font de l'huile dans les domaines des riches,
ils écrasent le raisin au pressoir, et pourtant ils restent assoiffés.
12 De la ville montent les soupirs de la population,
les blessés appellent au secours.
Et Dieu ne prête pas attention à ces actes écœurants!
13 »D'autres se révoltent contre la lumière:
ils ignorent ses voies,
ils ne s’attachent pas à ses sentiers.
14 L'assassin se lève avec la lumière,
il tue le malheureux et le pauvre,
et pendant la nuit il se mue en voleur.
15 L'œil de l'homme adultère guette le crépuscule:
‘Personne ne me verra’, se dit-il,
et il met un voile sur son visage.
16 La nuit ils forcent les maisons,
le jour ils se tiennent enfermés;
ils ne connaissent pas la lumière.
17 C’est que pour eux tous, le matin est synonyme d'ombre de la mort:
ils n’ignorent pas les terreurs de l’ombre de la mort.
18 »Pourtant, d’après vous, le méchant serait tout léger à la surface de l’eau,
il n'aurait droit sur la terre qu'à une part maudite
et ne prendrait jamais le chemin des vignes!
19 Tout comme la sécheresse et la chaleur absorbent la fonte de la neige,
le séjour des morts engloutirait ceux qui pèchent.
20 Le ventre de sa mère oublierait l’homme injuste,
les vers feraient leurs délices de lui.
On ne se souviendrait plus de lui,
il serait brisé comme un arbre,
21 lui qui dépouille la femme stérile, sans enfants,
lui qui ne traite pas bien la veuve.
22 »Non! Dieu prolonge par sa force les jours des tyrans,
et les voilà debout quand ils ne comptaient plus sur la vie.
23 Il leur permet de vivre en sécurité et ils en profitent,
mais il surveille leur conduite. 24 Ils se sont élevés quelque temps, mais ils ne sont plus là:
ils s’effondrent et sont fauchés comme tous les autres,
ils sont coupés comme la tête d’un épi.
25 Si tel n’est pas le cas, qui pourra prouver que je mens
et réduire à néant mes affirmations?»
Job 24
New International Version
24 “Why does the Almighty not set times(A) for judgment?(B)
Why must those who know him look in vain for such days?(C)
2 There are those who move boundary stones;(D)
they pasture flocks they have stolen.(E)
3 They drive away the orphan’s donkey
and take the widow’s ox in pledge.(F)
4 They thrust the needy(G) from the path
and force all the poor(H) of the land into hiding.(I)
5 Like wild donkeys(J) in the desert,
the poor go about their labor(K) of foraging food;
the wasteland(L) provides food for their children.
6 They gather fodder(M) in the fields
and glean in the vineyards(N) of the wicked.(O)
7 Lacking clothes, they spend the night naked;
they have nothing to cover themselves in the cold.(P)
8 They are drenched(Q) by mountain rains
and hug(R) the rocks for lack of shelter.(S)
9 The fatherless(T) child is snatched(U) from the breast;
the infant of the poor is seized(V) for a debt.(W)
10 Lacking clothes, they go about naked;(X)
they carry the sheaves,(Y) but still go hungry.
11 They crush olives among the terraces[a];
they tread the winepresses,(Z) yet suffer thirst.(AA)
12 The groans of the dying rise from the city,
and the souls of the wounded cry out for help.(AB)
But God charges no one with wrongdoing.(AC)
13 “There are those who rebel against the light,(AD)
who do not know its ways
or stay in its paths.(AE)
14 When daylight is gone, the murderer rises up,
kills(AF) the poor and needy,(AG)
and in the night steals forth like a thief.(AH)
15 The eye of the adulterer(AI) watches for dusk;(AJ)
he thinks, ‘No eye will see me,’(AK)
and he keeps his face concealed.
16 In the dark, thieves break into houses,(AL)
but by day they shut themselves in;
they want nothing to do with the light.(AM)
17 For all of them, midnight is their morning;
they make friends with the terrors(AN) of darkness.(AO)
18 “Yet they are foam(AP) on the surface of the water;(AQ)
their portion of the land is cursed,(AR)
so that no one goes to the vineyards.(AS)
19 As heat and drought snatch away the melted snow,(AT)
so the grave(AU) snatches away those who have sinned.
20 The womb forgets them,
the worm(AV) feasts on them;(AW)
the wicked are no longer remembered(AX)
but are broken like a tree.(AY)
21 They prey on the barren and childless woman,
and to the widow they show no kindness.(AZ)
22 But God drags away the mighty by his power;(BA)
though they become established,(BB) they have no assurance of life.(BC)
23 He may let them rest in a feeling of security,(BD)
but his eyes(BE) are on their ways.(BF)
24 For a little while they are exalted, and then they are gone;(BG)
they are brought low and gathered up like all others;(BH)
they are cut off like heads of grain.(BI)
25 “If this is not so, who can prove me false
and reduce my words to nothing?”(BJ)
Footnotes
- Job 24:11 The meaning of the Hebrew for this word is uncertain.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Version Segond 21 Copyright © 2007 Société Biblique de Genève by Société Biblique de Genève
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.
