¹² Hans ondska smakar söt i hans mun,
    han gömmer den under tungan,
¹³ bevarar den, låter den inte försvinna,
    han håller den kvar i munnen.
¹⁴ Men hans föda förvandlas i hans inre,
    den blir till ormgift i honom.
¹⁵ Han kommer att spy ut den rikedom han slukat,
    för Gud tvingar ut den ur hans mage.
¹⁶ Han suger i sig ormgiftet
    och dödas av huggormens tunga.
¹⁷ Han får inte se floder,
    inte strömmar av honung och grädde.
¹⁸ Han måste lämna tillbaka vad han arbetat ihop,
    han får inte äta av det,
inte njuta av vad han förvärvat.
¹⁹     Han har förtryckt de fattiga,
övergett dem,
    och roffat åt sig hus som andra har byggt.

²⁰ Han har ingen ro i sitt inre,
    han kan inte rädda sig genom sin egendom.
²¹ Han slukade allt han kom åt,
    och därför ska hans välstånd inte fortsätta.
²² Han ska råka i svårigheter mitt i sin välfärd,
    med full kraft drabbar olyckan honom.
²³ Just när han håller på att fylla sin mage,
    ska Gud låta sin vredes glöd regna ner över honom,
låta slagen träffa honom.
²⁴     Om han flyr från järnvapen,
genomborras han av kopparbågens pil.
²⁵     Han drar ut den ur ryggen,
den glänsande udden ur sin galla,
    och dödsskräcken kommer över honom.
²⁶ Hans skatter ska gå förlorade i det djupaste mörker.
    En rasande eld ska förtära honom,
ödelägga allt han har kvar i sin boning.
²⁷     Himlen kommer att uppenbara hans skuld,
och jorden ska resa sig mot honom.
²⁸     Hans hus spolas bort av floden,
av forsande vatten på vredens dag.
²⁹     Detta är vad Gud tilldelar den ogudaktige,
det arv Gud har bestämt åt honom.