Add parallel Print Page Options

Jobs hälsa angrips

En dag kom Guds söner på nytt fram inför Herren, och Anklagaren var med dem.

”Varifrån kommer du?” frågade Herren honom. ”Från en färd runt jorden”, svarade Anklagaren.

”Har du lagt märke till min tjänare Job?” frågade Herren Anklagaren. ”Det finns ingen annan som han på hela jorden, en god och rättsinnig man som fruktar Gud och inte vill ha något med det onda att göra. Han har bevarat sin integritet, trots att du övertalade mig att utan orsak låta olycka drabba honom.”

Anklagaren svarade: ”Försök röra vid hans skinn! En människa ger allt han äger för att rädda sitt liv. Men räck ut din hand och rör vid hans kött och ben, så kommer han att förbanna dig rakt i ansiktet!”

”Gör vad du vill med honom”, svarade Herren. ”Men du måste skona hans liv.”

Anklagaren lämnade då Herren, och Job drabbades av fruktansvärda bölder över hela kroppen, från huvud till fot. Då tog Job en lerskärva och skrapade sig med den, medan han satt i aska.

Hans hustru sa: ”Håller du fortfarande fast vid din integritet? Förbanna Gud och dö!”

10 Men han svarade henne: ”Du talar som en dåre. Skulle vi bara ta emot det som är gott från Guds hand och aldrig det onda?” Under allt detta sa Job aldrig något syndigt.

Job får besök av några vänner

11 När tre av Jobs vänner fick höra om alla tragedier som drabbat honom, tog de kontakt med varandra och reste till honom för att visa medkänsla och trösta honom. De tre var Elifas från Teman, Bildad från Shuach och Sofar från Naama.

12 De såg honom på avstånd men kände knappt igen honom. Under högljudd gråt rev de då sönder sina mantlar och strödde jord på sina huvuden. 13 Sedan satt de på marken hos honom i sju dagar och sju nätter. Ingen av dem ville säga ett ord till honom, för de insåg att hans lidande var fruktansvärt svårt.

On another day the angels[a](A) came to present themselves before the Lord, and Satan also came with them(B) to present himself before him. And the Lord said to Satan, “Where have you come from?”

Satan answered the Lord, “From roaming throughout the earth, going back and forth on it.”(C)

Then the Lord said to Satan, “Have you considered my servant Job? There is no one on earth like him; he is blameless and upright, a man who fears God and shuns evil.(D) And he still maintains his integrity,(E) though you incited me against him to ruin him without any reason.”(F)

“Skin for skin!” Satan replied. “A man will give all he has(G) for his own life. But now stretch out your hand and strike his flesh and bones,(H) and he will surely curse you to your face.”(I)

The Lord said to Satan, “Very well, then, he is in your hands;(J) but you must spare his life.”(K)

So Satan went out from the presence of the Lord and afflicted Job with painful sores from the soles of his feet to the crown of his head.(L) Then Job took a piece of broken pottery and scraped himself with it as he sat among the ashes.(M)

His wife said to him, “Are you still maintaining your integrity?(N) Curse God and die!”(O)

10 He replied, “You are talking like a foolish[b] woman. Shall we accept good from God, and not trouble?”(P)

In all this, Job did not sin in what he said.(Q)

11 When Job’s three friends, Eliphaz the Temanite,(R) Bildad the Shuhite(S) and Zophar the Naamathite,(T) heard about all the troubles that had come upon him, they set out from their homes and met together by agreement to go and sympathize with him and comfort him.(U) 12 When they saw him from a distance, they could hardly recognize him;(V) they began to weep aloud,(W) and they tore their robes(X) and sprinkled dust on their heads.(Y) 13 Then they sat on the ground(Z) with him for seven days and seven nights.(AA) No one said a word to him,(AB) because they saw how great his suffering was.

Footnotes

  1. Job 2:1 Hebrew the sons of God
  2. Job 2:10 The Hebrew word rendered foolish denotes moral deficiency.

約伯之三友

又有一天,神的眾子來侍立在耶和華面前,撒旦也來在其中。 耶和華問撒旦說:「你從哪裡來?」撒旦回答說:「我從地上走來走去,往返而來。」 耶和華問撒旦說:「你曾用心察看我的僕人約伯沒有?地上再沒有人像他完全、正直,敬畏神,遠離惡事。你雖激動我攻擊他,無故地毀滅他,他仍然持守他的純正。」 撒旦回答耶和華說:「人以皮代皮,情願捨去一切所有的,保全性命。 你且伸手傷他的骨頭和他的肉,他必當面棄掉你。」 耶和華對撒旦說:「他在你手中,只要存留他的性命。」 於是撒旦從耶和華面前退去,擊打約伯,使他從腳掌到頭頂長毒瘡。 約伯就坐在爐灰中,拿瓦片刮身體。 他的妻子對他說:「你仍然持守你的純正嗎?你棄掉神,死了吧!」 10 約伯卻對她說:「你說話像愚頑的婦人一樣。哎!難道我們從神手裡得福,不也受禍嗎?」在這一切的事上,約伯並不以口犯罪。

11 約伯的三個朋友提幔以利法書亞比勒達拿瑪瑣法,聽說有這一切的災禍臨到他身上,各人就從本處約會同來,為他悲傷,安慰他。 12 他們遠遠地舉目觀看,認不出他來,就放聲大哭。各人撕裂外袍,把塵土向天揚起來,落在自己的頭上。 13 他們就同他七天七夜坐在地上,一個人也不向他說句話,因為他極其痛苦。

Satana învinuieşte pe Iov

Fiii lui Dumnezeu au venit într-o zi(A) de s-au înfăţişat înaintea Domnului. Şi a venit şi Satana în mijlocul lor şi s-a înfăţişat înaintea Domnului. Domnul a zis Satanei: „De unde vii?” Şi Satana a răspuns(B) Domnului: „De la cutreierarea pământului şi de la plimbarea pe care am făcut-o pe el.” Domnul a zis Satanei: „Ai văzut pe robul Meu Iov? Nu este nimeni ca el pe pământ. Este un om fără prihană(C) şi curat la suflet. El se teme de Dumnezeu şi se abate de la rău. El se ţine tare(D) în neprihănirea lui, şi tu Mă îndemni să-l pierd(E) fără pricină.” Şi Satana a răspuns Domnului: „Piele pentru piele! Omul dă tot ce are pentru viaţa lui. Dar ia întinde-Ţi(F) mâna şi atinge-Te de oasele(G) şi de carnea lui, şi sunt încredinţat că Te va blestema în faţă.” Domnul(H) a zis Satanei: „Iată, ţi-l dau pe mână: numai cruţă-i viaţa.” Şi Satana a plecat dinaintea Domnului.

Apoi a lovit pe Iov cu o bubă rea, din talpa(I) piciorului până în creştetul capului. Şi Iov a luat un ciob să se scarpine şi a şezut pe cenuşă(J). Nevastă-sa i-a zis: „Tu rămâi(K) neclintit(L) în neprihănirea ta! Blestemă pe Dumnezeu şi mori!” 10 Dar Iov i-a răspuns: „Vorbeşti ca o femeie nebună. Ce, primim(M) de la Dumnezeu binele şi să nu primim şi răul?”

În toate(N) acestea, Iov n-a păcătuit(O) deloc cu buzele lui.

Cei trei prieteni vin la Iov

11 Trei prieteni(P) ai lui Iov, Elifaz din Teman(Q), Bildad din Şuah(R) şi Ţofar din Naama, au aflat de toate nenorocirile care-l loviseră. S-au sfătuit şi au plecat de acasă să se ducă să-i plângă de milă(S) şi să-l mângâie. 12 Ridicându-şi ochii de departe, nu l-au mai cunoscut. Şi au ridicat glasul şi au plâns. Şi-au sfâşiat mantalele şi au aruncat(T) cu ţărână în văzduh deasupra capetelor lor. 13 Şi au şezut pe pământ, lângă el, şapte zile şi şapte(U) nopţi, fără să-i spună o vorbă, căci vedeau cât de mare îi este durerea.