Jobs svar på Bildads andra tal

19 Då tog Job till orda och sade:

Hur länge skall ni plåga min själ
    och krossa mig med ord?
Tio gånger har ni hånat mig
    och kränkt mig utan att rodna.
Om jag än verkligen farit vilse,
    då är förvillelsen min egen sak.
Om ni ändå vill förhäva er mot mig
och använda min förnedring emot mig,
så skall ni veta att Gud har gjort mig orätt
och spänt sitt nät omkring mig.

Jag ropar mot våldet men får inget svar,
jag ropar, men där finns ingen rättfärdighet.
Han har spärrat min väg så att jag ej kommer fram,
över mina stigar lägger han mörker.
Han har klätt av mig min ära
    och tagit kronan från mitt huvud.
10 Han bryter ner mig från alla sidor, så att jag går under.
Han rycker upp mitt hopp som vore det ett träd.
11 Han har tänt sin vredes eld mot mig,
och räknar mig som sin fiende.
12 Hans skaror samlas
    och förbereder sitt anfall mot mig,
de slår läger kring mitt tält.

13 Han har drivit bort mina bröder från mig,
alla jag känner är som främlingar för mig.
14 Mina närmaste har gett sig av,
    mina vänner har glömt mig.
15 Min familj och mina tjänarinnor
    betraktar mig som en främmande,
en främling är jag i deras ögon.
16 Om jag kallar på min tjänare svarar han inte,
jag måste ödmjukt vädja till honom.
17 Min andedräkt är vidrig för min hustru,
jag väcker leda hos mina bröder.
18 Även små barn föraktar mig,
    så snart jag reser mig hånar de mig.
19 För alla mina vänner är jag avskyvärd,
de jag älskade har vänt mig ryggen.
20 Mina ben tränger ut genom hud och kött,
endast tandköttet har jag kvar.

21 Var barmhärtiga, ni mina vänner, var barmhärtiga mot mig,
ty Guds hand har slagit mig.
22 Varför förföljer ni mig som Gud gör?
Blir ni aldrig mätta av mitt kött?

23 O, att mina ord hade skrivits ner,
    att de hade blivit upptecknade i en bok
24 och för evigt inristade i klippan
    med ett stift av järn och med bly!
25 Men jag vet att min återlösare lever,
och som den siste skall han träda fram över stoftet.
26 När sedan denna min sargade hud är borta,
skall jag i mitt kött skåda Gud.
27 Jag själv skall få skåda honom,
    med egna ögon skall jag se honom,
inte med någon annans.
    Därefter trånar jag i mitt innersta.

28 Men ni säger:
    "Hur skall vi förfölja honom?"
Roten till olyckan har ni ju funnit hos mig.
29 Frukta för svärdet,
    ty vrede hör till synder som straffas med svärd.
Så må ni inse att det kommer en dom.

Jobs svar på Bildads andra tal

19 Då tog Job till orda och sade:

Hur länge ska ni plåga min själ
    och krossa mig med ord?
(A) Tio gånger har ni hånat mig
    och kränkt mig utan att rodna.
Om jag verkligen har gått vilse,
    då är förvillelsen min egen sak.
Även om ni förhäver er mot mig
    och använder min förnedring
        emot mig,
så ska ni veta
    att Gud har gjort mig orätt
        och spänt sitt nät omkring mig.

(B) Jag ropar mot våldet
        men får inget svar,
    jag ropar men där finns ingen
        rättfärdighet.
(C) Han har spärrat min väg
        så att jag inte kommer fram,
    över mina stigar lägger han mörker.
Han har klätt av mig min ära
    och tagit kronan från mitt huvud.
10 Han bryter ner mig från alla sidor
        tills jag går under.
    Han rycker upp mitt hopp
        som ett träd.
11 (D) Han har tänt sin vredes eld
        mot mig
    och räknar mig som sin fiende.
12 Hans skaror samlas
    och förbereder sitt anfall mot mig,
        de slår läger runt mitt tält.

13 (E) Han har drivit bort
        mina bröder från mig,
    alla jag känner
        är som främlingar för mig.
14 Mina närmaste har gett sig av,
    mina vänner har glömt mig.
15 Min familj och mina tjänarinnor
        ser mig som en främling,
    en främmande är jag i deras ögon.
16 Om jag kallar på min tjänare
        svarar han inte,
    jag måste vädja
        till honom ödmjukt.
17 Min andedräkt är vidrig
        för min hustru,
    jag äcklar min egen familj.[a]
18 (F) Även små barn föraktar mig,
    så snart jag reser mig
        hånar de mig.
19 (G) För alla mina vänner
        är jag avskyvärd,
    de jag älskade
        har vänt mig ryggen.
20 (H) Mina ben tränger ut
        genom hud och kött,
    jag har bara tandköttet kvar.

21 (I) Var barmhärtiga, ni mina vänner,
        var barmhärtiga mot mig,
    för Guds hand har slagit mig.
22 Varför förföljer ni mig
        som Gud gör?
    Blir ni aldrig mätta av mitt kött?
23 O, att mina ord skulle skrivas ner,
    att de skulle nertecknas i en bok
24 och för evigt ristas in i klippan
    med järnstift och bly![b]
25 (J) Men jag vet att min återlösare lever[c],
    att han till sist ska träda fram
        över stoftet.
26 (K) När sedan min sargade hud
        är borta,
    ska jag i mitt kött skåda Gud.
27 (L) Jag själv ska få skåda honom,
        jag ska se honom
    med egna ögon,
        inte med någon annans.
    Därefter längtar jag i mitt innersta.

28 Men ni säger:
        ”Hur ska vi förfölja honom?”
    Roten till olyckan
        har ni funnit hos mig[d].
29 (M) Var rädda för svärdet,
    för vrede hör till synder
        som straffas med svärd.
    Därför ska ni veta
        att det kommer en dom.

Footnotes

  1. 19:17 min egen familj   Ordagrant: ”min mages barn”. Syftar troligen på Jobs syskon, de som är födda ur samma moderliv som han själv, eftersom hans egna barn var döda (1:19).
  2. 19:24 bly   Användes för att fylla i en inskrift i sten.
  3. 19:25 min återlösare lever   Troligen profetia om Kristus (jfr 1 Kor 15).
  4. 19:28 har ni funnit hos mig   Andra handskrifter (så Septuaginta): ”finns hos honom”.

Job

19 Then Job replied:

“How long will you torment(A) me
    and crush(B) me with words?
Ten times(C) now you have reproached(D) me;
    shamelessly you attack me.
If it is true that I have gone astray,
    my error(E) remains my concern alone.
If indeed you would exalt yourselves above me(F)
    and use my humiliation against me,
then know that God has wronged me(G)
    and drawn his net(H) around me.(I)

“Though I cry, ‘Violence!’ I get no response;(J)
    though I call for help,(K) there is no justice.(L)
He has blocked my way so I cannot pass;(M)
    he has shrouded my paths in darkness.(N)
He has stripped(O) me of my honor(P)
    and removed the crown from my head.(Q)
10 He tears me down(R) on every side till I am gone;
    he uproots my hope(S) like a tree.(T)
11 His anger(U) burns against me;
    he counts me among his enemies.(V)
12 His troops advance in force;(W)
    they build a siege ramp(X) against me
    and encamp around my tent.(Y)

13 “He has alienated my family(Z) from me;
    my acquaintances are completely estranged from me.(AA)
14 My relatives have gone away;
    my closest friends(AB) have forgotten me.
15 My guests(AC) and my female servants(AD) count me a foreigner;
    they look on me as on a stranger.
16 I summon my servant, but he does not answer,
    though I beg him with my own mouth.
17 My breath is offensive to my wife;
    I am loathsome(AE) to my own family.
18 Even the little boys(AF) scorn me;
    when I appear, they ridicule me.(AG)
19 All my intimate friends(AH) detest me;(AI)
    those I love have turned against me.(AJ)
20 I am nothing but skin and bones;(AK)
    I have escaped only by the skin of my teeth.[a]

21 “Have pity on me, my friends,(AL) have pity,
    for the hand of God has struck(AM) me.
22 Why do you pursue(AN) me as God does?(AO)
    Will you never get enough of my flesh?(AP)

23 “Oh, that my words were recorded,
    that they were written on a scroll,(AQ)
24 that they were inscribed with an iron tool(AR) on[b] lead,
    or engraved in rock forever!(AS)
25 I know that my redeemer[c](AT) lives,(AU)
    and that in the end he will stand on the earth.[d]
26 And after my skin has been destroyed,
    yet[e] in[f] my flesh I will see God;(AV)
27 I myself will see him
    with my own eyes(AW)—I, and not another.
    How my heart yearns(AX) within me!

28 “If you say, ‘How we will hound(AY) him,
    since the root of the trouble lies in him,[g]
29 you should fear the sword yourselves;
    for wrath will bring punishment by the sword,(AZ)
    and then you will know that there is judgment.[h](BA)

Footnotes

  1. Job 19:20 Or only by my gums
  2. Job 19:24 Or and
  3. Job 19:25 Or vindicator
  4. Job 19:25 Or on my grave
  5. Job 19:26 Or And after I awake, / though this body has been destroyed, / then
  6. Job 19:26 Or destroyed, / apart from
  7. Job 19:28 Many Hebrew manuscripts, Septuagint and Vulgate; most Hebrew manuscripts me
  8. Job 19:29 Or sword, / that you may come to know the Almighty

19 Then Job answered and said,

How long will ye vex my soul, and break me in pieces with words?

These ten times have ye reproached me: ye are not ashamed that ye make yourselves strange to me.

And be it indeed that I have erred, mine error remaineth with myself.

If indeed ye will magnify yourselves against me, and plead against me my reproach:

Know now that God hath overthrown me, and hath compassed me with his net.

Behold, I cry out of wrong, but I am not heard: I cry aloud, but there is no judgment.

He hath fenced up my way that I cannot pass, and he hath set darkness in my paths.

He hath stripped me of my glory, and taken the crown from my head.

10 He hath destroyed me on every side, and I am gone: and mine hope hath he removed like a tree.

11 He hath also kindled his wrath against me, and he counteth me unto him as one of his enemies.

12 His troops come together, and raise up their way against me, and encamp round about my tabernacle.

13 He hath put my brethren far from me, and mine acquaintance are verily estranged from me.

14 My kinsfolk have failed, and my familiar friends have forgotten me.

15 They that dwell in mine house, and my maids, count me for a stranger: I am an alien in their sight.

16 I called my servant, and he gave me no answer; I intreated him with my mouth.

17 My breath is strange to my wife, though I intreated for the children's sake of mine own body.

18 Yea, young children despised me; I arose, and they spake against me.

19 All my inward friends abhorred me: and they whom I loved are turned against me.

20 My bone cleaveth to my skin and to my flesh, and I am escaped with the skin of my teeth.

21 Have pity upon me, have pity upon me, O ye my friends; for the hand of God hath touched me.

22 Why do ye persecute me as God, and are not satisfied with my flesh?

23 Oh that my words were now written! oh that they were printed in a book!

24 That they were graven with an iron pen and lead in the rock for ever!

25 For I know that my redeemer liveth, and that he shall stand at the latter day upon the earth:

26 And though after my skin worms destroy this body, yet in my flesh shall I see God:

27 Whom I shall see for myself, and mine eyes shall behold, and not another; though my reins be consumed within me.

28 But ye should say, Why persecute we him, seeing the root of the matter is found in me?

29 Be ye afraid of the sword: for wrath bringeth the punishments of the sword, that ye may know there is a judgment.