Job 19
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Job tycker att vännerna sviker
19 Job svarade:
2 Hur länge tänker ni hålla på att plåga mig och försöka bryta ner mig med alla era ord?
3 Tio gånger har ni nu förklarat att jag är en syndare. Er behandling är skamlös!
4 Och om jag nu verkligen har fel, så är det väl min ensak.
5 Om ni vill framhålla er förträfflighet på min bekostnad,
6 tänk då på att det är Gud som har fångat mig i sitt nät.
7 Jag ropar på hjälp, men ingen hör mig. Jag klagar men får ingen rättvisa.
8 Gud har spärrat vägen för mig och förvandlat mitt ljus till mörker.
9 Han har klätt av mig all min ära och tagit ifrån mig min krona.
10 Han har brutit ner mig från alla sidor, så att jag går under. Han har utplånat allt mitt hopp.
11 Hans vrede brinner mot mig. Han räknar mig som en fiende.
12 Han sänder sina soldater för att omringa mig.
13 Han har gjort mina bröder och mina vänner till främlingar för mig.
14 Mina släktingar har svikit mig. Mina vänner har övergett mig.
15 De som bor i mitt hus, till och med mina tjänare, betraktar mig som en främling. Jag är som en okänd man för dem.
16 Jag ropar på min tjänare, men han kommer inte, inte ens om jag tigger och ber om det!
17 Min egen hustru och mina bröder vägrar att kännas vid mig.
18 Till och med små barn föraktar mig. När de får se mig, skrattar de åt mig.
19 Mina närmaste vänner avskyr mig. De som jag älskade har vänt mig ryggen.
20 Jag är bara skinn och ben och har nätt och jämnt klarat mig undan döden.
21 Mina vänner, tyck åtminstone synd om mig, för Guds vredes hand har kommit över mig.
22 Varför måste ni också förfölja mig? Räcker inte den ångest jag redan har?
23-24 Tänk om jag kunde skriva ner min klagan i en bok, gravera den i koppar eller rista in den i sten för alltid!
25 Men jag vet att min Förlossare lever och att han till sist ska vara mig nära.
26 Jag vet också att sedan den här kroppen är borta, ska jag få se Gud!
27 Då ska han vara på min sida! Ja, jag ska se honom, inte som en främling utan som en vän. Jag längtar till den dagen!
28 Hur vågar ni fortsätta att förfölja mig, som om jag hade bevisats vara skyldig?
29 Jag varnar er, för ni är själva i fara med den inställning ni har!
Job 19
English Standard Version
Job Replies: My Redeemer Lives
19 Then Job answered and said:
2 “How long will you torment me
and break me in pieces with words?
3 These (A)ten times you have cast reproach upon me;
are you not ashamed to wrong me?
4 And even if it be true that I have erred,
my error remains with myself.
5 If indeed you (B)magnify yourselves against me
and make my disgrace an argument against me,
6 know then that God has (C)put me in the wrong
and closed his net about me.
7 Behold, I (D)cry out, ‘Violence!’ but I am not answered;
I call for help, but there is no justice.
8 He has (E)walled up my way, so that I cannot pass,
and he has set darkness upon my paths.
9 He has (F)stripped from me my glory
and taken the (G)crown from my head.
10 He breaks me down on every side, and I (H)am gone,
and my hope has he pulled up like a tree.
11 He has kindled his wrath against me
and (I)counts me as his adversary.
12 His (J)troops come on together;
they have (K)cast up their siege ramp[a] against me
and encamp around my tent.
13 “He has put my (L)brothers far from me,
and (M)those who knew me are wholly estranged from me.
14 My relatives (N)have failed me,
my close (O)friends have forgotten me.
15 The guests (P)in my house and my maidservants count me as a stranger;
I have become a foreigner in their eyes.
16 I call to my servant, but he gives me no answer;
I must plead with him with my mouth for mercy.
17 My breath is strange to my (Q)wife,
and I am a stench to the children of (R)my own mother.
18 Even young (S)children despise me;
when I rise they talk against me.
19 All my (T)intimate friends abhor me,
and those whom I loved have turned against me.
20 My (U)bones stick to my skin and to my flesh,
and I have escaped by the skin of my teeth.
21 Have mercy on me, have mercy on me, O you my friends,
for the hand of God has (V)touched me!
22 Why do you, like God, (W)pursue me?
Why are you not satisfied with my flesh?
23 “Oh that my words were written!
Oh that they were (X)inscribed in a book!
24 Oh that with an iron (Y)pen and lead
they were engraved in the rock forever!
25 For I (Z)know that my (AA)Redeemer lives,
and at the last he will stand upon the (AB)earth.[b]
26 And after my skin has been thus destroyed,
yet in[c] my flesh I shall (AC)see God,
27 whom I shall see for myself,
and my eyes shall behold, and not (AD)another.
My heart (AE)faints within me!
28 If you say, ‘How we will (AF)pursue him!’
and, ‘The root of the matter is found in him,’[d]
29 be afraid of the sword,
for wrath brings the punishment of the sword,
that you may know there is (AG)a judgment.”
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
The ESV® Bible (The Holy Bible, English Standard Version®), © 2001 by Crossway, a publishing ministry of Good News Publishers. ESV Text Edition: 2025.
