Sofars första tal

11 (A) Då tog Sofar från Naama till orda och sade:

Ska detta ordflöde stå oemotsagt
    och en så mångordig man få rätt?
Ska ditt tomma prat få män att tiga,
    ska du håna utan att någon
        får dig att skämmas?
Du säger: ”Min lära är ren,
    och jag är fläckfri
        inför dina ögon.”
Om bara Gud ville tala
        och öppna sin mun mot dig
och säga dig vishetens hemligheter,
    för han äger förstånd
        i dubbelt mått.
    Då skulle du inse att Gud
        kan låta din skuld vara glömd.

(B) Kan du utforska Guds djup?
    Kan du förstå den Allsmäktiges
        fullkomlighet?
(C) Hög som himlen är den –
        vad kan du göra?
    Djupare än dödsriket är den –
        vad kan du förstå?
Dess längd är längre än jorden
        och vidare än havet.
10 (D) Om han far fram
        och fängslar någon
    och kallar till doms –
        vem kan hindra honom?
11 Han känner lögnens män
        och ser ondskan,
    skulle han inte bry sig om det?
12 Om en dåre kan få förstånd,
    då kan en vildåsna
        födas till människa.

13 Om du bereder ditt hjärta
    och sträcker ut dina händer
        till honom,
14 om du skaffar undan
        dina händers fördärv
    och inte låter orättfärdighet
        bo i dina tält,
15 då ska du lyfta
        ditt ansikte utan skam,
    du står trygg
        och har inget att frukta.
16 Du ska glömma ditt elände,
    minnas det som bortrunnet vatten.
17 Ditt liv ska stråla klarare
        än middagsljuset,
    och mörkret ska vara
        som morgonljuset.
18 Du ska vara trygg,
        för det finns hopp.
    Du ska se dig omkring
        och trygg gå till vila.
19 (E) Du ska lägga dig
        utan att någon skrämmer dig,
    och många ska söka vinna
        din gunst.
20 (F) Men de gudlösas ögon ska tyna bort,
        för dem ska ingen tillflykt finnas,
    deras hopp ska vara
        att få ge upp andan.

Sofars andra tal

20 Då tog Sofar från Naama till orda och sade:

Mina tankar tvingar mig att svara,
        jag är så upprörd.
Kränkande tillrättavisning
        måste jag höra,
    men mitt förstånds ande
        ger mig svar.

Vet du inte att det alltid varit så,
    ända sedan människan
        sattes på jorden,
(A) att de gudlösas jubel är kortvarigt,
    att den gudlöses glädje
        varar ett ögonblick?
(B) Även om hans förhävelse
        stiger mot himlen
    och hans huvud når till molnen,
så förgås han dock för alltid
        som sin egen träck.
    De som såg honom ska fråga:
        ”Var finns han?”
(C) Likt en dröm flyger han bort
        och ingen finner honom,
    han jagas i väg
        som en syn om natten.
(D) Ögat som såg honom
        ser honom aldrig mer,
    hans plats får inte återse honom.
10 (E) Hans barn måste gottgöra de fattiga,
    hans händer återlämna
        hans rikedom.
11 Hans ben var fulla
        av ungdomskraft,
    men de ska ligga i stoftet
        med honom.

12 Även om ondskan är söt i hans mun
    och han gömmer den
        under tungan,
13 även om han är rädd om den
        och inte vill förlora den
    utan förvarar den i sin mun,
14 så förvandlas hans föda i hans inre
    och blir till ormgift
        inom honom.
15 Den rikedom han slukat
        måste han kräkas upp,
    Gud driver ut den ur hans buk.
16 Ormgift ska han suga i sig,
    giftormens tunga ska döda honom.
17 Inga bäckar får han se,
    inget flöde av honung
        och gräddmjölk.
18 (F) Han måste återlämna
        vad han tjänat,
    han får inte njuta av det
        eller glädjas åt den rikedom
            han vunnit,
19 (G) för han slog och övergav de ringa,
    han rövade åt sig hus
        som han inte hade byggt.

20 Han känner ingen ro i sitt inre,
    han kan inte rädda sig
        genom sina ägodelar.
21 Inget kom undan hans glupskhet,
    därför ska hans framgång
        inte bestå.
22 Mitt i sitt överflöd
        ska han drabbas av nöd,
    lidande av alla slag
        ska möta honom.
23 (H) När han fyller sin buk
    ska Gud sända sin vredes glöd
        över honom,
    och den ska träffa honom som regn.
24 (I) Flyr han för vapen av järn
    ska kopparbågens pilar
        genomborra honom.
25 Drar han ut pilen från sin rygg
    och den blanka udden
        ur sin galla,
    då drabbar honom dödsångest.
26 (J) Djupt mörker väntar
        på hans ägodelar.
    En eld som ingen blåser på
        ska förtära honom,
    den ska ödelägga
        det som finns kvar i hans tält.
27 Himlarna visar hans skuld
    och jorden reser sig mot honom.
28 Allt i hans hus drivs bort
    som forsande vatten
        på vredens dag.
29 (K) Det är vad den gudlösa människan
        får av Gud,
    den lott Gud har bestämt.