41 Ingen är så dumdristig att han retar denne.
    Vem är då den som vågar sätta sig upp mot mig?
Vem har givit mig något som jag måste betala igen?
Mitt är allt som finns under himlen.

Jag vill inte tiga om hans lemmar,
    om hans styrka och sköna gestalt.
Vem kan rycka av honom hans beklädnad?
Vem vågar sig in mellan hans båda käkar?
Vem kan öppna hans ansiktes dörr?
Omkring hans tänder bor skräck.
Sköldarnas rader sitter stolta på honom, sammanfogade
med hård försegling,
den ena tätt intill den andra,
    ingen vindfläkt tränger in mellan dem,
de är sammanfogade med varandra,
de griper in i varandra och kan ej skiljas åt.
När han fnyser strålar det av ljus,
    hans blickar är som morgonrodnadens ögonlock.
10 Hans gap sprutar ut flammor,
    eldgnistor bryter fram.
11 Hans näsborrar bolmar ut rök
    som från en kokande gryta på elden.
12 Hans andedräkt får kol att brinna,
    ur hans gap flammar det av eld.
13 På hans nacke bor styrkan,
    och skräck dansar framför honom.
14 Hudvecken på hans buk är fasta,
    de sitter hårt och orubbligt.
15 Hans hjärta är hårt som sten,
    lik den understa kvarnstenen.
16 När han reser sig bävar hjältar,
    i ångest förlorar de fattningen.
17 Ett angripande svärd kan inte hålla stånd,
    inte heller spjut, pil eller lans.
18 Han aktar järn som strå,
    koppar som murket trä.
19 Han flyr ej för bågskott,
    för honom är slungstenar som agnar.
20 Stridsklubbor aktar han som strå,
    han skrattar åt rasslet av lansar.
21 Hans buk är som skarpa lerskivor,
    i dyn sätter han spår som av en tröskvagn.
22 Han gör djupet kokande som en gryta,
han får havet att skumma som när man blandar salvor.
23 I hans kölvatten strålar vägen av ljus,
djupet synes bära silverhår.
24 På jorden finns inte hans like,
    han skapades utan fruktan.
25 Han ser på allt som är upphöjt,
    han är kung över allt som är stolt.

41 Ingen vågar reta honom eller ge sig på honom. Om ingen kan klara av honom, vem vågar då träda fram inför mig?

Jag är inte skyldig någon något. Allting under himlen är mitt.

Jag ska inte glömma att nämna den oerhörda styrka han besitter.

Vem kan tränga igenom hans hud, och vem vågar komma inom räckhåll för hans käftar?

Hans tänder är fruktansvärda.

Fjällen som täcker hans rygg

7-8 sluter så tätt intill varandra att ingen luft kan tränga in mellan dem och ingenting kan skilja dem åt.

När han frustar är det som eld. Hans ögon glöder som kol.

10 Eld kommer ut ur hans mun.

11 Rök kommer ur hans näsborrar, som ånga från kokande vatten.

12 Hans andedräkt kan antända kol, och lågor väller fram ur hans mun.

13 Den väldiga styrkan i hans nacke skapar förskräckelse var han än drar fram.

14 Hans hull är fast och utan fett.

15 Hans bröst är hårt som sten, ja, som en kvarnsten.

16 När han sträcker på sig, blir även de starkaste rädda och stela av fasa.

17 Varken svärd, spjut, pil eller pansar kan hindra honom.

18 Järn är som ett strå för honom, och koppar som murket trä.

19 Inga pilar biter på honom. Slungstenar kittlar honom som grässtrån.

20 Klubbor gör ingen nytta, och han skrattar åt lansar som riktas mot honom.

21 Hans buk är täckt med fjäll, skarpa som krukskärvor, och han lämnar efter sig ett spår som av tröskjärn.

22 Han får vattnet att koka och djupen att sjuda bara genom att röra på sig.

23 Han lämnar ett gnistrande skum efter sig, som om vattenytan var täckt av frost!

24 Hans like finns inte på hela jorden.

25 Ingen finns som är stoltare, han är kung över allt han ser.