Job 33
Svenska 1917
33 Men hör nu, Job, mina ord, och lyssna till allt vad jag vill säga.
2 Se, jag upplåter nu mina läppar, min tunga tager till orda i min mun.
3 Ur ett redbart hjärta framgår mitt tal, och vad mina läppar förstå säga de ärligt ut.
4 Guds ande är det som har gjort mig, den Allsmäktiges fläkt beskär mig liv.
5 Om du förmår, så må du nu svara mig; red dig till strid mot mig, träd fram.
6 Se, jag är likställd med dig inför Gud, jag är danad av en nypa ler, också jag.
7 Ja, fruktan för mig behöver ej förskräcka dig, ej heller kan min myndighet trycka dig ned.
8 Men nu sade du så inför mina öron, så ljödo de ord jag hörde:
9 »Ren är jag och fri ifrån överträdelse, oskyldig är jag och utan missgärning;
10 men se, han finner på sak mot mig, han aktar mig såsom sin fiende.
11 Han sätter mina fötter i stocken, vaktar på alla mina vägar.»
12 Nej, häri har du orätt, svarar jag dig. Gud är ju förmer än en människa.
13 Huru kan du gå till rätta med honom, såsom gåve han aldrig svar i sin sak?
14 Både på ett sätt och på två talar Gud, om man också ej aktar därpå.
15 I drömmen, i nattens syn, när sömnen har fallit tung över människorna och de vila i slummer på sitt läger,
16 då öppnar han människornas öron och sätter inseglet på sina varningar till dem,
17 när han vill avvända någon från en ogärning eller hålla högmodet borta ifrån en människa.
18 Så bevarar han hennes själ från graven och hennes liv ifrån att förgås genom vapen.
19 Hon bliver ock agad genom plågor på sitt läger och genom ständig oro, allt intill benen.
20 Hennes sinne får leda vid maten, och hennes själ vid den föda hon älskade.
21 Hennes hull förtvinar, till dess intet är att se, ja, hennes ben täras bort intill osynlighet.
22 Så nalkas hennes själ till graven och hennes liv hän till dödens makter.
23 Men om en ängel då finnes, som vakar över henne, en medlare, någon enda av de tusen, och denne får lära människan hennes plikt,
24 då förbarmar Gud sig över henne och säger; »Fräls henne, så att hon slipper fara ned i graven; lösepenningen har jag nu fått.»
25 Hennes kropp får då ny ungdomskraft, hon bliver åter såsom under sin styrkas dagar.
26 När hon då beder till Gud, är han henne nådig och låter henne se sitt ansikte med jubel; han giver så den mannen hans rättfärdighet åter.
27 Så får denne då sjunga inför människorna och säga: »Väl syndade jag, och väl kränkte jag rätten, dock vederfors mig ej vad jag hade förskyllt;
28 ty han förlossade min själ, så att den undslapp graven, och mitt liv får nu med lust skåda ljuset.»
29 Se, detta allt kommer Gud åstad, både två gånger och tre, för den mannen,
30 till att rädda hans själ från graven, så att han får njuta av de levandes ljus.
31 Akta nu härpå, du Job, och hör mig; tig, så att jag får tala.
32 Dock, har du något att säga, så svara mig; tala, ty gärna gåve jag dig rätt.
33 Varom icke, så är det du som må höra på mig; du må tiga, så att jag får lära dig vishet.
Job 33
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Elihu tillrättavisar Job
33 Job, var snäll och lyssna till vad jag har att säga.
2 Låt mig få fortsätta nu när jag har gjort mina avsikter klara.
3 Jag ska säga sanningen med allvar och i uppriktighet.
4 Guds Ande har skapat mig och den Allsmäktiges Ande har gett mig liv.
5 Tveka inte att ge mig svar på tal, om du kan.
6-7 Du behöver inte vara rädd för mig. Jag är också formad av lera i Guds hand, precis som du.
8 Du har sagt så att jag har hört det, ja, du har faktiskt sagt det gång på gång:
9 'Jag är ren, jag är oskyldig, jag har inte syndat.'
10 Du säger att Gud granskar dig för att hitta fel hos dig, så att han kan räkna dig som sin fiende,
11 och att han sätter dina fötter i stocken och bevakar din minsta rörelse.
12 Här är mitt svar: Just på denna punkt har du syndat! Gud är nämligen större än människor.
13 Varför ska du strida mot honom, därför att han inte avlägger räkenskap inför dig om vad han gör?
14 För Gud talar gång på gång,
15 i drömmar och i syner om natten när vi är i djup sömn.
16 Han öppnar våra öron vid sådana tillfällen och ger oss vishet och kunskap,
17-18 för att få oss att tänka om och hindra att vi blir högmodiga. Han varnar oss för syndens ondska för att vi inte ska gå i fällan.
19 Vi drabbas också av sjukdom och plåga,
20 och vi tappar matlusten så att vi inte ens vill ha den läckraste mat.
21 Vi magrar så att alla ben i kroppen syns
22 och dras allt närmare graven.
23-24 Men om en budbärare från himlen, en medlare, kommer och ber om nåd för en människa som för en vän, och får henne att inse vad som är rätt, då förbarmar sig Gud över henne och säger: 'Låt henne bli fri. Låt henne inte dö, för jag har fått lösen för henne!'
25 Då kommer hennes kropp att bli frisk som ett barns, fast i hullet och ungdomlig.
26 Och när hon ber till Gud kommer han att höra och svara och ta emot henne med glädje och låta henne vända tillbaka till sina uppgifter.
27 Och hon kommer att förklara för sina vänner: 'Jag syndade, men Gud var barmhärtig mot mig och lät mig gå.
28 Jag behövde inte dö. Nu vill jag fortsätta att leva i ljuset.
29 Ja, så gör Gud ofta med människan.
30 Han räddar hennes själ från undergång, så att hon får vara i ljuset bland de levande.
31 Lägg märke till detta, Job! Hör på mig och låt mig få fortsätta!
32 Men om du har något att säga på den här punkten, så gör det nu. Jag ska lyssna till dig, för jag är angelägen om att få ge dig rätt.
33 Men om du inte har något att säga, så fortsätt att lyssna. Jag ska lära dig hur man blir vis.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica