28 Silvret har sin gruva, guldet en plats där det renas.
Järn hämtas upp ur jorden,
    stenar smälts till koppar.
Människan sätter gränser för mörkret
och utforskar det yttersta djupet,
    där stenen är natt och svartaste skugga.
De spränger schakt långt från människoboningar,
där ingen satt sin fot,
    de hänger svävande, fjärran från människor.
Jorden, från vilken bröd kommer,
    förvandlas där nere som av eld.
Bland dess stenar har safiren sin plats, och där finns guldmalm.
Stigen dit är ej känd av örnen,
    falkens öga har ej upptäckt den.
Stolta vilddjur har inte trampat på den,
inget lejon har gått fram på den.
På den hårda stenen lägger man sin hand
och gräver ut bergen från grunden.
10 De hugger ut gångar i klipporna,
    och ögat får se härliga ting.
11 De stoppar upp vattenådrornas gråt,
de drar fram dolda skatter i ljuset.

12 Men visheten, var finns hon?
    Var har förståndet sin boning?
13 Människan vet ej hennes värde,
    man finner henne ej i de levandes land.
14 Djupet säger: "Hon är inte i mig",
havet säger: "Hon finns inte hos mig."
15 Man kan inte köpa henne för guld,
inte väga upp silver för att förvärva henne.
16 Hon kan ej köpas med guld från Ofir
eller med dyrbar onyx och safir.
17 Guld och glas kan inte jämföras med henne,
hon kan inte bytas ut mot guldkärl,
18 koraller och kristall må inte nämnas.
Att äga vishet är mer värt än pärlor.
19 Topas från Kush kan ej jämföras med henne,
hon kan ej vägas upp med renaste guld.

20 Men visheten, var kommer hon ifrån?
Var har förståndet sin boning?
21 Hon är gömd för alla levandes ögon,
hon är dold för himlens fåglar.
22 Avgrunden och döden säger:
    "Endast hörsägner om henne har nått våra öron."

23 Gud har insikt om vägen till henne, han vet var hon bor.
24 Ty han skådar till jordens ändar,
    han ser allting under himlen.
25 När han mätte upp vindens vikt
    och vägde vattnen efter mått,
26 när han gjorde en lag för regnet
    och en väg för åskans blixt,
27 då såg han henne och uppenbarade henne,
han lät henne stå fram och utforskade henne.
28 Och till människorna sade han:
    "Se, Herrens fruktan är vishet,
att fly det onda är förstånd."

28 Människan vet hur man bryter silver och renar guld,

hur man gräver fram järn ur jorden och smälter koppar ur malm.

3-4 Hon vet hur man tänder ljus, så att gruvschakt kan sprängas och malm brytas i jordens djup. Där nere i djupet, långt från hemmets trygghet, gräver hon sig fram och svingar sig över avgrunden i rep.

Den jord som ger växt och föda är i sitt inre som omvälvd av eld.

Safirer gömmer sig i berget och guldklimpar i gruset,

skatter som ingen fågel kan se och inget falköga upptäcka.

Inget rovdjur har någonsin trampat på dessa rikedomar och inget lejon varit i deras närhet.

Men människan kan spräcka den hårda klippan och borra sig ner i djupen.

10 Hon spränger tunnlar in i bergen och avslöjar dyrbara skatter.

11 Hon dämmer upp vattenströmmar och vaskar fram guld.

12 Men trots att människan kan frilägga dessa skatter, vet hon inte var visheten gömmer sig.

13 Hon inser inte dess oskattbara värde och förstår inte att den inte kan sökas bland människor.

14 'Här finns den inte

15 Visheten kan inte köpas för silver eller guld,

16 inte för guld från Ofir eller för dyrbar onyx eller safir.

17 Den är värdefullare än juveler infattade i guld.

18 Korall och kristall kan inte nämnas som jämförelse. Den är mer värd än rubiner.

19 Topas från Etiopien kan inte betala den och inte heller det allra renaste guld.

20 Var kan vi då få tag i visheten? Var finns förmågan att förstå?

21 Den är gömd för allt levande, inte ens den mest skarpögda fågel i skyn kan upptäcka den.

22 Döden och dödsriket har hört ryktas om den.

23-24 Bara Gud vet var den finns, och bara han kan visa vägen. Han kan se hela jorden och allt under himlen.

25 Han får vinden att blåsa, och han sätter gränser för havet.

26 Han ger regnet dess lagar och visar blixten dess väg.

27 Han vet var visheten finns. Han har granskat den och noga utforskat den.

28 Och han säger till människan: 'Lyssna! Att frukta Herren är sann vishet, och att fly det onda är sant förstånd.'