Job 24
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Job tycker att Gud är orättvis
24 Varför ordnar Gud inte en rättegång och lyssnar till mitt fall? Varför måste den gudfruktige vänta på honom förgäves?
2 Gränsstenar flyttas och fårhjordar blir stulna,
3 och till och med den faderlöses åsna och änkans oxe blir tagna i pant.
4 De behövande knuffas åt sidan. De måste ur vägen.
5 Precis som vildåsnorna i öknen måste de fattiga använda all sin tid till att skaffa mat för att överleva. I öknen letar de efter mat åt sina barn.
6 De äter vad de kan hitta av sådant som växer vilt och rensar rent i de ogudaktigas vingårdar.
7 Om natten ligger de nakna i kylan utan något att skyla sig med.
8 De blir genomvåta av skurarna från bergen och försöker ta skydd bland klipporna.
9 Faderlösa barn slits från sina mödrars bröst, och den fattige måste ge sitt spädbarn som pant för sin skuld.
10 Det är därför de alla går omkring nakna och tvingas bära andras mat medan de själva svälter.
11 De tvingas pressa olivolja utan att få smaka den och att trampa vinpressen medan de lider av törst.
12 De döendes rop hörs från staden. De sårade ropar på hjälp, och ändå anklagar inte Gud någon för att ha handlat fel.
13 Det finns sådana som alldeles har förlorat känslan för rätt och fel och döljer sig i mörkret.
14-15 När skymningen kommer, stiger mördaren upp för att döda försvarslösa fattiga och nödlidande. Natten är tjuvens och äktenskapsbrytarens tid. I skydd av mörkret och bakom sin förklädnad tror de att ingen ska kunna känna igen dem.
16 De bryter sig in i husen om nätterna och sover på dagarna därför att de inte vill veta av ljuset.
17 Den mörka natten är deras morgon, och de blir till ett med mörkrets fasor.
18 Men hur snabbt försvinner de inte från jordens yta! Deras mark är drabbad av förbannelse. De efterlämnar inga tillhörigheter åt sina barn.
19 Graven suger upp syndaren som värme och torka suger upp snö och smältvatten.
20 Till och med syndarens egen mor ska glömma honom. Maskarna ska äta honom, och ingen ska längre minnas honom. De onda faller som träd i storm,
21 för de har utnyttjat de barnlösa, som saknar det försvar som egna söner innebär, och de har vägrat att hjälpa behövande änkor.
22-23 Ändå ser det ibland ut som om Gud bevarar de rika genom sin makt och låter dem leva, fast andra i samma situation säkert skulle ha gått under. Gud ger dem en falsk känsla av trygghet och styrka, men han ser vad de gör.
24 För en tid är de mäktiga, men snart är de borta som alla andra, nermejade som säd och uppsamlade som sädesax.
25 Är det någon som kan påstå något annat? Vem kan säga att jag ljuger, och vem törs hävda att jag har fel?
Job 24
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Job anser att Gud är orättvis
24 Varför fastställer den Väldige inte tider för sin dom?
Varför får inte de gudfruktiga se honom handla?[a]
2 Gränsstenar flyttas
och fårhjordar blir stulna,
3 den faderlöses åsna leds bort
och änkans oxe tas i pant.
4 De behövande knuffas bort från vägen,
de svaga i landet tvingas gömma sig.
5 Som vildåsnor i öknen går de dit,
sliter för sin föda,
och ödemarken ger mat åt deras barn.[b]
6 De samlar foder på fältet,
plockar och rensar rent i den ogudaktiges vingård.
7 Om natten ligger de nakna i kylan
utan något att skyla sig med.
8 De blir genomvåta av skurarna från bergen
och trycker sig mot klippan för att få skydd.
9 Ett faderlöst barn slits från sin mors bröst,
och den fattiges spädbarn tas som pant.
10 De måste gå omkring nakna, utan kläder,
och de tvingas bära kärvar medan de är hungriga.
11 De tvingas pressa olivolja bland stenar
och trampa vinpressen medan de lider av törst.[c]
12 De döendes jämmer hörs från staden.
De sårade ropar på hjälp,
och ändå anklagar inte Gud någon för att ha handlat fel.
13 Det finns de som gör uppror mot ljuset,
som inte känner till dess vägar
eller håller sig till dess stigar.
14 När inget dagsljus finns,
stiger mördaren upp
för att döda fattiga och nödlidande,
och på natten kommer han som en tjuv.
15 Äktenskapsbrytaren inväntar skymningen,
han tänker: ”Ingen får se mig!”
och döljer sitt ansikte.
16 De bryter sig in i husen om nätterna
och stänger in sig på dagen,
för de vill inte veta av ljuset.
17 Den mörka natten är deras morgon,
och de blir vänner med mörkrets fasor.[d]
18 Men de är som skum på vattenytan,
deras mark är förbannad
och ingen går till vingårdarna.
19 Som torka och hetta slukar snön och smältvattnet,
så slukar dödsriket syndaren.
20 Modersskötet glömmer honom,
maskarna äter honom,
ingen minns honom längre,
och ondskan faller som ett träd.
21 Han har utnyttjat den barnlösa,
och änkan har han inte gett någon hjälp.
22 Gud släpar bort de starka genom sin makt,
när han reser sig
får de frukta för sina liv.
23 Han kan låta dem känna sig trygga och säkra,
men hans blick följer dem.
24 För en kort tid är de upphöjda,
men snart är de borta,
de slås ner,
skördas som alla andra,
vissnar som sädesax.
25 Så är det.
Är det någon som kan påstå att jag ljuger,
eller motbevisa det jag säger?
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.