Job 15
Svenska Folkbibeln 2015
Elifas andra tal
15 Då tog Elifas från Teman till orda och sade:
2 (A) Ska en vis man tala så i vädret
och fylla sitt bröst
med östanvind?
3 Ska han försvara sin sak
med värdelöst tal,
med ord till ingen nytta?
4 Ja, du gör gudsfruktan om intet
och hindrar andakt inför Gud,
5 för din synd lägger orden i din mun
och du väljer listigt tal.
6 (B) Din egen mun dömer dig, inte jag,
dina egna läppar vittnar emot dig.
7 (C) Var du den första människa
som föddes?
Blev du till innan höjderna fanns?
8 (D) Var du åhörare i Guds hemliga råd?
Har du tagit visheten
för dig själv?
9 (E) Vad vet du som vi inte vet?
Vad förstår du som vi inte förstår?
10 (F) Här hos oss finns
både gråhårsman och åldring,
mycket äldre än din far.
11 Är inte Guds tröst nog för dig,
de milda ord som talas till dig?
12 Varför leds du bort av ditt hjärta
och varför gnistrar dina ögon?
13 Du vänder din ande mot Gud
och öser ut ord ur din mun.
14 (G) Vad är en människa,
att hon skulle vara ren,
att en av kvinna född
skulle vara rättfärdig?
15 (H) Gud kan inte lita på sina heliga,
inför hans ögon
är inte himlarna rena,
16 hur mycket mindre då den
som är avskyvärd och fördärvad,
en människa
som dricker orättfärdighet
som vatten!
17 Lyssna, jag vill säga dig något,
det som jag sett vill jag berätta,
18 vad visa män fört vidare
från sina fäder och inte förtigit,
19 från dem som ensamma fick landet
utan att någon främling
trängde in bland dem:
20 (I) Den gudlöse plågas av ångest
i alla sina dagar,
den våldsammes år är räknade.
21 (J) Skräckröster ljuder i hans öron.
I hans trygghet kommer förhärjaren
över honom.
22 Han har inget hopp om räddning
ur mörkret,
svärdet är bestämt för honom.
23 (K) Han irrar efter bröd
och undrar var det finns.
Han vet att mörkrets dag är nära.
24 Ångest och nöd skrämmer honom,
de slår ner honom
som en kung rustad till strid,
25 för han har lyft sin hand mot Gud
och förhäver sig
mot den Allsmäktige.
26 Med styv nacke
stormar han mot honom,
väl skyddad bakom sina sköldar.
27 (L) Han har täckt sitt ansikte med fetma
och hans midja sväller av fett.
28 Han bosätter sig i ödelagda städer,
i hus där man inte kan bo,
som är bestämda till ruiner.
29 Han blir inte rik,
hans välstånd ska inte bestå,
hans skördar ska inte luta tungt
mot marken.
30 (M) Han kan inte fly undan mörkret,
hans knoppar ska förtorka
av hetta,
han ska förgås
genom Guds[a] muns ande.
31 Han ska inte lita till tomhet,
då bedrar han sig,
för tomhet blir hans lön.
32 (N) I förtid ska hans mått bli fyllt,
och hans krona
ska inte grönska mer.
33 Han ska tappa sina omogna druvor
som en vinstock,
fälla sina blommor som ett olivträd,
34 för den gudlöses hus
blir ofruktsamt
och eld förtär de hus där mutor tas.
35 (O) De går havande med elände
och föder fördärv,
deras moderliv alstrar förvillelse.
Footnotes
- 15:30 Guds Ordagrant: ”hans”.
Job 15
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Elifas talar en andra gång
15 Elifas från Teman svarade då Job:
2 Du anses vara en vis man, och ändå låter du oss höra alla dessa tomma ord. Du är ingenting annat än en pratmakare.
3 Det är inte rätt att tala så dåraktigt. Vad gör sådana ord för nytta?
4-5 Har du ingen respekt för Gud, ingen vördnad för honom? Det är dina synder som talar om för din mun vad den ska säga! Dina ord är bedrägeri,
6 men varför skulle jag döma dig? Dina egna ord gör det!
7-8 Är du den visaste människa som lever? Föddes du innan höjderna skapades? Har du lyssnat till Guds hemliga råd? Har du suttit med i hans rådssal? Är det bara du som är vis?
9 Vad vet du mer än vi? Vad är det du förstår, som inte vi kan fatta?
10 På vår sida står gamla, visa män, som är äldre än din far!
11 Är Guds tröst inte nog för dig? Såras du av hans vänliga ord?
12 Varför tillåter du ilskan att dra i väg med dig, varför dessa flammande blickar?
13 Du vänder dig mot Gud med alla dina ord.
14 Vem på hela jorden kan vara så ren och rättfärdig som du påstår dig vara?
15 Gud litar ju inte ens på sina änglar! Inte ens himlarna kan vara fullkomligt rena i jämförelse med honom!
16 Hur mycket mindre då någon som du, som är ond och syndfull och som dricker synd som en svamp suger upp vatten!
17-19 Hör här, så ska jag svara dig utifrån min egen erfarenhet, bekräftad av visa mäns erfarenhet, och av sanningen från våra förfäder, som fick det här landet som gåva innan de ännu beblandat sig med främlingar.
20 Den ogudaktige har problem under hela sitt liv.
21 Han är omgiven av skräck, och även om en del dagar skulle vara goda, är de snart förbi.
22 Han vågar inte gå ut i mörkret av rädsla för att bli mördad.
23-24 Han vandrar omkring och måste tigga sin mat. Han lever sitt liv i fruktan, elände och ångest, besegrad i kampen
25-26 därför att han har knutit näven mot Gud och utmanat den Allsmäktige. Med sin envishet som en kraftig sköld framför sig har han gått emot honom.
27-28 Den ogudaktige ska i all sin välmåga bara få bo i tomma hus i ruinstäder där allt faller samman.
29 Rikedom och makt kommer att tas ifrån honom.
30 Han ska inte undkomma mörkret. Guds Ande ska förgöra honom. Lågor ska sluka allt han har.
31 Se till att han inte längre litar på sådant som saknar egentligt värde! Låt honom inte längre bedra sig själv, för han kommer inte att få något för sitt besvär.
32 Innan han dör ska all denna tomhet uppenbaras för honom. Allt han har räknat med ska försvinna
33 och falla till marken som druvor från en torkad vinstock och som olivträdets blommor när de vissnar.
34 De gudlösa är ofruktsamma och Guds eld förtär dem som tar mutor.
35 Det enda de kan befrukta är synd, och deras hjärtan kan bara föda ondska.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica