Add parallel Print Page Options

Och dörrtrösklarnas fästen darrade, när ropet ljöd; och huset blev uppfyllt av rök.

Då sade jag: »Ve mig, jag förgås! Ty jag har orena läppar, och jag bor ibland ett folk som har orena läppar, och mina ögon hava sett Konungen, HERREN Sebaot.»

Men en av seraferna flög fram till mig, och han hade i sin hand ett glödande kol, som han med en tång hade tagit på altaret.

Read full chapter