Rösten från den som ropade fick dörrposterna och trösklarna att skaka, och huset blev uppfyllt av rök. Då sade jag:

"Ve mig, jag förgås!
    Ty jag är en man med orena läppar
och jag bor ibland ett folk med orena läppar,
och mina ögon har sett Konungen, Herren Sebaot."

Då flög en av seraferna fram till mig. I hans hand var ett glödande kol, som han med en tång hade tagit från altaret.

Read full chapter