Add parallel Print Page Options

Vi gick alla vilse som får,
    var och en valde sin egen väg.
Herren lät honom drabbas av all vår skuld.

Han blev torterad och förödmjukad
men öppnade ändå inte sin mun.
    Han var som ett lamm som förs bort för att slaktas,
eller som tackan som står tyst när man klipper henne,
    han öppnade inte sin mun.
Han blev fängslad, dömd och bortförd.
    Vem i hans släkte tänkte på det?
För han togs bort från de levandes land,
    blev straffad för mitt folks brott.

Read full chapter