Add parallel Print Page Options

Tänk på er far Abraham,
    och Sara, som födde er.
När jag kallade honom var han bara en,
    men när jag välsignat honom blev han många.
Herren tröstar Sion
    och känner medlidande med dess ruiner.
Han gör dess öken lik Eden,
    dess ödemark lik Herrens trädgård.
Fröjd och glädje ska finnas där,
    tacksägelse och lovsång.

Lyssna på mig, mitt folk,
    hör noga på, mitt folk!
Från mig ska lagen utgå,
    min rätt ska vara ett ljus för folken.

Read full chapter

(A) Se på er fader Abraham
        och på Sara som födde er.
    För jag kallade honom
        när han ännu var ensam,
    och jag välsignade
        och förökade honom.
(B) Ja, Herren tröstar Sion,
    han ser med medlidande
        på alla dess ruiner.
    Han gör dess öken lik Eden,
        dess ödemark
            lik Herrens lustgård.
    Fröjd och glädje ska höras därinne,
        tacksägelse och lovsångsljud.

(C) Hör på mig, du mitt folk,
        lyssna till mig, du mitt folkslag[a],
    för från mig ska undervisning gå ut,
        jag ska sätta min rätt
            till ett ljus för folken.

Read full chapter

Footnotes

  1. 51:4 du mitt folk … du mitt folkslag   Andra handskrifter: "ni folk … ni folkslag".