25 (A) Därför brinner Herrens vrede
        mot hans folk,
    och han räcker ut sin hand mot det
        och slår det
    så att bergen darrar
        och döda kroppar ligger
            som orenhet på gatorna.
    Med allt detta upphör inte
            hans vrede,
        hans hand är ännu uträckt.

Read full chapter

22 (A) Säg: Så säger Herren:
    Människornas döda kroppar
        ligger som gödsel på marken,
    som kärvar efter skördemannen,
        och ingen samlar upp dem.

Read full chapter

33 (A) De som blir slagna av Herren
        på den dagen
    ska ligga från jordens ena ände
        till den andra.
    Man ska inte hålla dödsklagan
        efter dem,
    inte samla upp och begrava dem,
        utan de ska bli gödsel på marken.

Read full chapter

(A) Deras lik ska bli liggande på gatan i den stora stad som andligt talat kallas Sodom och Egypten och där även deras Herre blev korsfäst. Människor av olika folk och stammar och språk och länder ser deras döda kroppar i tre och en halv dagar, och de tillåter inte att kropparna läggs i någon grav. 10 (B) Och jordens invånare gläder sig över dem och jublar och skickar gåvor till varandra, eftersom de båda profeterna hade plågat dem som bor på jorden.

11 (C) Men efter de tre och en halv dagarna kom livsande från Gud in i dem, och de stod upp på sina fötter igen, och de som såg dem blev skräckslagna. 12 (D) Och de hörde en stark röst från himlen som sade till dem: "Kom hit upp!" Och de steg upp till himlen i ett moln, och deras fiender såg dem. 13 (E) I samma stund blev det en stor jordbävning, och en tiondel av staden störtade samman. Sju tusen människor dödades vid jordbävningen, och resten greps av skräck och gav ära åt himlens Gud.

14 (F) Det andra veropet är över. Se, det tredje kommer snart.

Den sjunde basunen

15 (G) Och den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes starka röster i himlen:

"Väldet över världen
    tillhör nu vår Herre
        och hans Smorde,
    och han ska vara kung
        i evigheters evighet."

16 (H) Och de tjugofyra äldste som satt på sina troner inför Gud föll ner på sina ansikten och tillbad Gud 17 (I) och sade:

"Vi tackar dig,
    Herre Gud Allsmäktig,
        du som är och som var,
    för att du har tagit makten,
        din stora makt,
    och nu är kung.
18 (J) Folken vredgades,
        och din vrede har kommit,
    tiden när de döda ska dömas
        och du ska löna
    dina tjänare profeterna
        och de heliga
    och dem som vördar ditt namn,
        små och stora,
    och fördärva dem
        som fördärvar jorden."

19 (K) Och Guds tempel i himlen öppnades, och hans förbundsark blev synlig i hans tempel, och det kom blixtar, dån, åska, jordbävning och stora hagel.

Read full chapter