17 Men av det som är kvar
        gör man en gud, en gudabild.
    Man faller ner för den och tillber,
        Man ber till den och säger:
    "Rädda mig, för du är min gud!"
18 (A) Dessa människor vet ingenting
        och förstår ingenting,
    för deras ögon är stängda
        så att de inte ser,
    och deras hjärtan
        så att de inte fattar.
19 Ingen tänker efter i hjärtat,
        har vett eller förstånd att säga:
    "Hälften brände jag upp i eld,
        på kolen bakade jag bröd
            och stekte kött och åt.
    Skulle jag nu göra resten
        till en avskyvärd avgud?
    Skulle jag falla ner
        för en träbit?"

Read full chapter