han som har
            skapat dig, Jakob,
        han som har format dig, Israel:
    Var inte rädd,
        för jag har återlöst dig,
    jag har kallat dig vid namn,
        du är min.
^2 (B) Om du går genom vatten
        är jag med dig,
    eller genom strömmar
        så ska de inte dränka dig.
    Om du går genom eld
        ska du inte bli svedd,
            lågan ska inte bränna dig.
^3 (C) För jag är Herren din Gud,
        Israels Helige, din Frälsare.
    Jag ger Egypten till lösen för dig,
        Nubien och Seba^[a] i ditt ställe.
⁴ Eftersom du är dyrbar i mina ögon,
        högt aktad och älskad av mig,
    ger jag människor i ditt ställe,
        folk i stället för ditt liv.
^5 (D) Var inte rädd, för jag är med dig.
    Jag ska hämta dina barn från öster
        och samla dig från väster.
^6 (E) Jag ska säga till länderna i norr:
        "Ge hit!"
    och till södern:
        "Håll dem inte tillbaka!
    För hit mina söner fjärran ifrån
        och mina döttrar
            från jordens ände,
^7 (F) var och en som är uppkallad
        efter mitt namn
    och som jag skapat till min ära,
        som jag format och gjort."

^8 (G) För ut det blinda folket
        som ändå har ögon,
    och de döva som ändå har öron.
^9 (H) Alla hedningar kommer tillsammans
        och folken samlas.
    Vem bland dem förkunnade detta
        och lät oss höra om det
            som har skett?
    Låt dem föra fram sina vittnen
        så att de kan få rätt.
    Låt dem höra, så att de kan säga:
        "Det är sant."
^10 (I) Ni är mina vittnen, säger Herren,
        och min tjänare som jag utvalt,
    för att ni ska känna mig och tro mig
        och förstå att Jag Är.
    Före mig blev ingen Gud formad,
        efter mig ska ingen komma.
^11 (J) Jag, jag är Herren.
    Förutom mig finns ingen frälsare.
¹² Det är jag som har förutsagt
        och frälst och förkunnat,
    ingen främmande gud ibland er.
        Ni är mina vittnen, säger Herren,
            och jag är Gud.
^13 (K) Jag Är, redan från första dagen.^[b]
        Ingen kan rädda ur min hand.
    När jag vill göra något,
        vem kan då hindra det?

^14 (L) Så säger Herren,
        er återlösare, Israels Helige:
    För er skull sänder jag bud till Babel
        och bryter ner alla bommarna,
    och kaldeernas jubel
        förvandlas till jämmer.^[c]
15 Jag är Herren er Helige,
        Israels skapare, er kung.
^16 (M) Så säger Herren,
    han som gjorde en väg i havet,
        en stig i väldiga vatten,
¹⁷ han som förde ut vagnar
    och hästar dit,
        en mäktig krigshär.
    Där blev de liggande,
        de reser sig aldrig mer.
    De utplånades,
        de släcktes som en veke.

¹⁸ Tänk inte på det som har hänt,
        bry er inte om det som var förr.
^19 (N) Se, jag gör något nytt.
    Redan nu visar det sig.
        Märker ni det inte?
    Jag ska göra en väg i vildmarken
        och strömmar i öknen.
²⁰ Markens djur ska ära mig,
        schakaler och strutsar,
    för jag förser vildmarken med vatten
        och öknen med strömmar,
    så att mitt folk, mina utvalda,
        kan dricka.
²¹ Det folk som jag format åt mig
        ska höja mitt lov.

²² Men du Jakob har inte kallat på mig,
        du Israel har tröttnat på mig.
²³ Du har inte kommit till mig
        med dina brännofferfår
    eller ärat mig med dina slaktoffer.
    Jag har inte gett dig arbete
        med matoffer
    eller möda med rökelse.
^24 (O) Du har inte köpt kalmus^[d] åt mig
        för pengar
    eller mättat mig
        med dina slaktoffers fett.
    I stället har du gett mig arbete
        med dina synder
    och möda med dina missgärningar.

^25 (P) Jag, jag är den som utplånar
        dina brott för min egen skull,
    dina synder minns jag inte mer.
^26 (Q) Påminn mig,
    låt oss gå till rätta med varandra,
        tala så att du kan få rätt.
²⁷ Redan din stamfar syndade
        och dina talesmän gjorde uppror
            mot mig.
²⁸ Därför har jag vanhelgat
        helgedomens ledare,
    överlämnat Jakob till förintelse
        och Israel till hån.