Guds dom över Edom och andra folk

34 Träd fram, ni folk, och hör, lyssna, ni folkslag.
Jorden och allt som är på den må höra,
världen och allt som växer där.
Ty Herrens vrede är riktad mot alla hednafolk,
hans förbittring mot alla deras härskaror.
Han överlämnar dem till undergång,
han utlämnar dem till slakt.
Deras slagna skall kastas bort,
    stank stiger upp från deras döda kroppar,
bergen flyter av deras blod.
Himlens hela härskara förgås,
    himlarna rullas ihop som en bokrulle.
Hela dess härskara faller förvissnad ner
som vissnade löv från vinrankan,
    som vissnade blad från fikonträdet.

Ty mitt svärd har druckit sig rusigt i himlen.
Se, det far ner över Edom,
    över folket för min förbannelse
för att bli det till dom.
Herrens svärd dryper av blod,
    det är dränkt i fett,
i lamms och bockars blod,
    i talg från baggars njurar.
Ty Herren har ett offer i Bosra,
    en stor slakt i Edoms land.
Också vildoxar slaktas,
    liksom oxar och starka tjurar.
Deras land dricker sig rusigt av blod,
deras jord blir dränkt av fett.
Ty dagen för Herrens hämnd kommer,
ett vedergällningens år då han utför Sions sak.
Då blir Edoms bäckar förvandlade till tjära
och dess jord till svavel,
    dess land blir till brinnande tjära.
10 Varken natt eller dag skall den branden slockna,
ständigt skall röken av den stiga upp.
Från släkte till släkte skall landet ligga öde,
aldrig i evighet skall någon vandra där.
11 Pelikaner och hägrar skall ta det i besittning,
uvar och korpar bo där.
    Han skall spänna linor och lod över det
till förödelse och ödeläggelse.
12 Av dess ädlingar skall ingen finnas kvar
som kan utropa någon till kung.
    Alla dess furstar blir till intet.
13 Dess palats fylls av törne,
    nässlor och tistlar växer i dess borgar.
Det blir en boning för ökenhundar,
    ett tillhåll för strutsar.
14 Öknens vilddjur möter de tjutande ökendjuren,
raggiga bockar bräker till varandra.
    Tornugglan kan där slå sig till ro och finna en viloplats åt sig.
15 Där ordnar pilormen sitt bo och lägger sina ägg,
kläcker ut ynglet och samlar det i sitt beskydd.
Där kommer gamarna tillsammans,
    den ena efter den andra.
16 Efterforska i Herrens bok och läs!
Inte ett enda av dessa djur skall utebli,
det ena skall inte sakna det andra.
    Ty det är hans mun som befaller det
och hans Ande som samlar dem.
17 Det är han som kastar lott för dem,
hans hand tilldelar dem deras mark efter mätsnöre.
För alltid skall de ha den till besittning,
från släkte till släkte skall de bo där.

34 GENTES, allegaos á oir; y escuchad, pueblos. Oiga la tierra y lo que la hinche, el mundo y todo lo que él produce.

Porque Jehová está airado sobre todas las gentes, e irritado sobre todo el ejército de ellas: destruirálas y entregarálas al matadero.

Y los muertos de ellas serán arrojados, y de sus cadáveres se levantará hedor; y los montes se desleirán por la sangre de ellos.

Y todo el ejército de los cielos se corromperá, y plegarse han los cielos como un libro: y caerá todo su ejército, como se cae la hoja de la parra, y como se cae la de la higuera.

Porque en los cielos se embriagará mi espada: he aquí que descenderá sobre Edom en juicio, y sobre el pueblo de mi anatema.

Llena está de sangre la espada de Jehová, engrasada está de grosura, de sangre de corderos y de cabritos, de grosura de riñones de carneros: porque Jehová tiene sacrificios en Bosra, y grande matanza en tierra de Edom.

Y con ellos vendrán abajo unicornios, y toros con becerros; y su tierra se embriagará de sangre, y su polvo se engrasará de grosura.

Porque es día de venganza de Jehová, año de retribuciones en el pleito de Sión.

Y sus arroyos se tornarán en pez, y su polvo en azufre, y su tierra en pez ardiente.

10 No se apagará de noche ni de día, perpetuamente subirá su humo: de generación en generación será asolada, nunca jamás pasará nadie por ella.

11 Y la poseerán el pelícano y el mochuelo, la lechuza y el cuervo morarán en ella: y extenderáse sobre ella cordel de destrucción, y niveles de asolamiento.

12 Llamarán á sus príncipes, príncipes sin reino: y todos sus grandes serán nada.

13 En sus alcázares crecerán espinas, y ortigas y cardos en sus fortalezas; y serán morada de chacales, patio para los pollos de los avestruces.

14 Y las bestias monteses se encontrarán con los gatos cervales, y el peludo gritará á su compañero: la lamia también tendrá allí asiento, y hallará para sí reposo.

15 Allí anidará el cuclillo, conservará sus huevos, y sacará sus pollos, y juntarálos debajos de sus alas: también se ayuntarán allí buitres, cada uno con su compañera.

16 Inquirid en el libro de Jehová, y leed si faltó alguno de ellos: ninguno faltó con su compañera; porque su boca mandó y reuniólos su mismo espíritu.

17 Y él les echó las suertes, y su mano les repartió con cordel: para siempre la tendrán por heredad, de generación en generación morarán allí.