14 (A) För palatset blir övergivet,
        den folkrika staden lämnas öde.
    Ofelhöjden[a] med tornet förvandlas
        till grotthålor för evigt,
    till glädje för vildåsnor
        och bete för hjordar –
15 (B) tills Anden från höjden
        blir utgjuten över oss
    och öknen blir ett bördigt fält,
        och det bördiga fältet
            räknas som skog.
16 Då ska rätten ta sin boning i öknen,
    rättfärdigheten bo
        på det bördiga fältet.

Read full chapter

Footnotes

  1. 32:14 Ofelhöjden   Ås söder om tempelberget där Jerusalems äldsta delar är byggda.