Profetia om Moab

15 (A) Profetia om Moab.

På en natt är Ar-Moab ödelagt
        och förstört.
    På en natt är Kir-Moab ödelagt
        och tystat.[a]
(B) Han går upp till sitt tempel,
        till Dibon
    och upp på offerhöjderna
        för att gråta.
    Över Nebo och Medeba
        jämrar sig Moab,
    alla huvuden där är rakade,
        alla skägg avskurna.
På deras gator har man svept sig
        i säcktyg.
    På deras tak och på deras torg
        jämrar sig alla,
    medan tårarna rinner.
(C) Heshbon och Eleale höjer sorgerop,
        det hörs ända till Jahas.
    Därför jämrar sig Moabs krigare,
        deras själ våndas i dem.

(D) Mitt hjärta sörjer över Moab.
    Flyktingarna därifrån flyr till Soar[b],
        till Eglat-Shelishija.
    Under gråt stiger man upp
        på Halluhits höjd,
    på vägen till Horonajim
        höjs sorgerop över förstörelsen,
(E) för Nimrims vatten
        blir torr ödemark,
    gräset torkar bort, brodden vissnar,
        inget grönt finns kvar.
Resten av sina ägodelar,
        sina sparade tillhörigheter,
    bär man därför bort
        över Pilträdsbäcken[c].
(F) Sorgeropen ljuder runt om
        i Moabs land.
    Deras jämmer når till Eglajim,
        deras klagan till Beer-Elim.
För Dimons[d] vatten är fulla av blod,
    men ännu mer ska jag
        låta drabba Dimon:
    ett lejon för den som kommer
        undan från Moab
    och för dem som finns kvar
        i landet.

Notas al pie

  1. 15:1 Ar-Moab etc   Orterna i vers 1-4 låg i norra delen av Moab, öster om Döda havet.
  2. 15:5 flyr till Soar   Liksom Lot (1 Mos 19:22). Låg kanske vid södra delen av Döda havet.
  3. 15:7 Pilträdsbäcken   Troligen Sered (4 Mos 21:12) vid Döda havets sydspets, Moabs gränsflod i söder.
  4. 15:9 Dimon   Jesajatexterna från Qumran: "Dibon".

Profetia över Moab

15 Detta är Guds budskap till Moab:Över en natt ska dina städer Ar och Kir läggas i ruiner.

Folket i Dibon ska gå till sina tempel för att gråta över det öde som drabbat Nebo och Medeba. Man ska raka av sig håret och skägget i sorg

och gå omkring på gatorna klädda i säcktyg. Överallt hörs jämmer och klagan.

Klagoropen i Hesbon och Eleale ska höras ända bort till Jahas. Moabs soldater kommer att ropa högt, bleka av skräck.

Jag gråter och sörjer över Moab! Dess folk flyr till Soar och Eglat-Selisia. Gråtande tar man sig uppför vägen till Halluhit, och jämmer och klagan hörs efter vägen till Horonaim.

Till och med floden Nimrim torkar ut! Gräset utmed stranden vissnar bort, och växtligheten dör.

I en desperat flykt släpar man sina ägodelar över Pilträdsbäcken.

Förtvivlade rop hörs längs hela Moabs gräns ända bort till Eglaim och Beer-Elim.

Dimons vatten är rött av blod, men mer ska komma! Lejon ska jaga dem som överlever, både bland de flyende och dem som stannar kvar.