Jesaja 13
Svenska Folkbibeln
Profetia om Babel
13 Profetia om Babel, som Jesaja, Amos son, skådade:
2 Res upp ett baner på ett kalt berg,
ropa högt till dem,
vinka med handen att de må dra in
genom de mäktigas portar.
3 Jag har befallt mina heliga,
jag har också kallat mina krigare till mitt vredesverk,
min stolta, jublande skara.
4 Hör, det dånar på bergen som av ett stort folk!
Hör, det sorlar av riken, av samlade hednafolk!
Herren Sebaot mönstrar sin krigshär.
5 Från fjärran land kommer de,
från himlens ände,
Herren och hans vredes redskap,
för att fördärva hela landet.
6 Jämra er, ty Herrens dag är nära.
Som våld från den Allsmäktige kommer den.
7 Därför sjunker alla händer,
och alla människohjärtan blir uppgivna.
8 De blir slagna av skräck,
plågor och kval griper dem,
de våndas som en barnaföderska.
Häpen stirrar den ene på den andre,
deras ansikten blossar som eldslågor.
9 Se, Herrens dag kommer,
fruktansvärd, med förbittring och brinnande vrede,
för att ödelägga landet
och utrota syndarna som bor där.
10 Ty himlens stjärnor och stjärnbilder
sänder inte mer sitt ljus.
Solen går upp mörk,
och månens ljus lyser inte.
11 Jag skall straffa världen för dess ondska,
de ogudaktiga för deras missgärning.
Jag skall göra slut på de stoltas övermod
och slå ner tyrannernas högmod.
12 Jag skall göra en man mer sällsynt än fint guld,
en människa mer sällsynt än guld från Ofir.
13 Därför skall jag få himlen att darra,
och jorden att gunga och skaka i sina grundvalar -
genom Herren Sebaots förbittring,
på hans brinnande vredes dag.
14 Liksom en bortjagad gasell
och en fårhjord som ingen samlar
skall de vända hem, var och en till sitt folk,
och fly, var och en till sitt land.
15 Var och en som påträffas skall bli genomborrad,
var och en som grips skall falla för svärd.
16 Deras späda barn skall krossas inför deras ögon,
deras hus skall plundras och deras kvinnor våldtas.
17 Se, jag skall egga mederna mot dem,
de som inte bryr sig om silver och inte frågar efter guld.
18 Deras bågar fäller unga män,
de har inget förbarmande med fostret i moderlivet,
de har inget medlidande med barn.
19 Med Babel, rikenas krona,
kaldeernas vackra stolthet,
skall det gå som när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.
20 Aldrig mer skall det bli bebyggt,
från släkte till släkte skall det ligga obebott.
Ingen arab skall där slå upp sitt tält,
ingen herde slå läger med sin hjord.
21 Där skall öknens djur lägga sig ner,
dess hus skall fyllas av ugglor.
Där skall strutsar bo,
där skall getabockar hoppa omkring.
22 Schakaler skall tjuta i dess palats
och ökenhundar i de praktfulla slotten.
Dess tid kommer snart,
dess dagar skall inte fördröjas.
Jesaja 13
Svenska 1917
13 Detta är en utsaga om Babel, vad som uppenbarades för Jesaja, Amos' son.
2 Resen upp ett baner på ett kalt berg, ropen högt till dem; viften med handen att de må draga in genom de mäktiges portar.
3 Jag själv har bådat upp mina invigda, ja, kallat mina hjältar till mitt vredesverk, min stolta skara, som jublar.
4 Hör, det larmar på bergen såsom av ett stort folk. Hör, det sorlar av riken med hopade hednafolk. HERREN Sebaot mönstrar sin krigarskara.
5 Ifrån fjärran land komma de, ifrån himmelens ända, HERREN och hans vredes redskap, för att fördärva hela jorden.
6 Jämren eder, ty nära är HERRENS dag; såsom våld från den Allsvåldige kommer den.
7 Därför sjunka alla händer ned, och alla människohjärtan förfäras.
8 Man förskräckes, man gripes av ångest och kval, ja, våndas såsom en barnaföderska. Häpen stirrar den ene på den andre; röda såsom eldslågor äro deras ansikten.
9 Se, HERRENS dag kommer, gruvlig och med förgrymmelse och med vredesglöd, för att göra jorden till en ödemark och utrota syndarna som där bo.
10 Ty himmelens stjärnor och stjärnbilder sända ej mer ut sitt ljus, solen går mörk upp, och månens ljus skiner icke.
11 Jag skall hemsöka jordens krets för dess ondska och de ogudaktiga för deras missgärning; jag skall göra slut på de fräckas övermod och slå ned våldsverkarnas högmod.
12 Jag skall göra en man mer sällsynt än fint guld, en människa mer sällsynt än guld från Ofir.
13 Därför skall jag komma himmelen att darra, och jorden skall bäva och vika från sin plats -- genom HERREN Sebaots förgrymmelse, på hans glödande vredes dag.
14 Och likasom jagade gaseller och en hjord som ingen samlar vända de då hem, var och en till sitt folk, och fly, var och en till sitt land.
15 Men envar som upphinnes bliver genomborrad, och envar som gripes faller för svärd.
16 Deras späda barn krossas inför deras ögon, deras hus plundras, och deras kvinnor skändas.
17 Ty se, jag vill uppväcka mot dem mederna, som akta silver för intet och icke fråga efter guld.
18 Deras bågar skola fälla de unga männen, med frukten i moderlivet hava de intet förbarmande, och barnen skona de icke.
19 Och det skall gå med Babel, rikenas krona, kaldéernas ära och stolthet, likasom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.
20 Aldrig mer skall det bliva bebyggt, från släkte till släkte skall det ligga obebott; ingen arab skall där slå upp sitt tält, ingen herde lägra sig där med sin hjord.
21 Nej, öknens djur skola lägra sig där, och dess hus skola fyllas av uvar; strutsar skola bo där, och gastar skola hoppa där.
22 Schakaler skola tjuta i dess palatser och ökenhundar i praktbyggnaderna. Snart kommer dess tid; dess dagar skola ej fördröjas.
Isaías 13
Reina Valera Contemporánea
Profecía sobre Babilonia
13 Profecía sobre Babilonia,(A) que fue revelada a Isaías hijo de Amoz.
2 ¡Levanten la bandera sobre un alto monte! ¡Levanten la voz contra ellos! ¡Levanten la mano, para que entren por las puertas de los príncipes! 3 Yo di órdenes a mis consagrados; convoqué también a mis valientes, a los que se alegran con mi triunfo, para que ejecuten mi castigo.
4 Hay gran estruendo en los montes, como de mucha gente; ruidoso estruendo de reinos, de naciones que se reúnen. El Señor de los ejércitos pasa revista a las tropas para la batalla. 5 El Señor y los instrumentos de su ira vienen de lejanas tierras, desde los confines de los cielos, para destruir toda la tierra.
6 ¡Griten de dolor, que cercano está el día del Señor! ¡Viene como asolamiento del Todopoderoso!(B) 7 Por eso pierde su fuerza toda mano; por eso desfallece todo corazón. 8 Se llenan de terror; la angustia y el dolor los domina; tienen dolores como de parturienta; con el rostro encendido, unos a otros se miran con asombro.
9 ¡Viene ya el terrible día del Señor! ¡Día de ardiente ira e indignación, que hará de la tierra un páramo, y que raerá de ella a los pecadores! 10 Ese día las estrellas y los luceros de los cielos no darán su luz; el sol se oscurecerá al amanecer, y la luna no dará su resplandor.(C) 11 Yo castigaré al mundo por su maldad, y a los impíos por su iniquidad; acabaré con la arrogancia de los soberbios y abatiré la altivez de los fuertes. 12 Haré que los hombres sean más escasos que el fino oro de Ofir. 13 Por la indignación del Señor de los ejércitos, en el día de su ardiente ira haré que se estremezcan los cielos, y que la tierra se mueva de su lugar. 14 Cada uno mirará hacia su pueblo, como oveja sin pastor; cada uno huirá a su tierra, como gacela perseguida. 15 Todo el que sea hallado, caerá atravesado por una lanza; todo el que caiga preso, morirá a filo de espada. 16 Ante sus propios ojos, sus niños serán estrellados contra el suelo, sus casas serán saqueadas, y sus mujeres serán violadas. 17 Voy a incitar contra ellos a los medos, para quienes el oro y la plata no es lo más importante. 18 Con sus flechas despedazarán a los niños, y de los hijos no tendrán compasión; ¡no perdonarán a nadie en quien pongan sus ojos! 19 El hermoso reino de Babilonia, joya de la grandeza caldea, vendrá a ser como Sodoma y Gomorra, ciudades a las que Dios destruyó.(D) 20 Jamás volverá a ser habitado. Para siempre quedará deshabitado. Ningún nómada volverá a plantar allí su tienda, ni pastor alguno apacentará allí su rebaño. 21 Allí dormirán sólo las fieras del desierto, y sus casas se llenarán de chacales;(E) allí sólo vivirán los avestruces, y retozarán las cabras salvajes. 22 En sus palacios y en sus casas veraniegas aullarán las hienas y los chacales. Ya se acerca su tiempo; sus días están contados.
Isaiah 13
King James Version
13 The burden of Babylon, which Isaiah the son of Amoz did see.
2 Lift ye up a banner upon the high mountain, exalt the voice unto them, shake the hand, that they may go into the gates of the nobles.
3 I have commanded my sanctified ones, I have also called my mighty ones for mine anger, even them that rejoice in my highness.
4 The noise of a multitude in the mountains, like as of a great people; a tumultuous noise of the kingdoms of nations gathered together: the Lord of hosts mustereth the host of the battle.
5 They come from a far country, from the end of heaven, even the Lord, and the weapons of his indignation, to destroy the whole land.
6 Howl ye; for the day of the Lord is at hand; it shall come as a destruction from the Almighty.
7 Therefore shall all hands be faint, and every man's heart shall melt:
8 And they shall be afraid: pangs and sorrows shall take hold of them; they shall be in pain as a woman that travaileth: they shall be amazed one at another; their faces shall be as flames.
9 Behold, the day of the Lord cometh, cruel both with wrath and fierce anger, to lay the land desolate: and he shall destroy the sinners thereof out of it.
10 For the stars of heaven and the constellations thereof shall not give their light: the sun shall be darkened in his going forth, and the moon shall not cause her light to shine.
11 And I will punish the world for their evil, and the wicked for their iniquity; and I will cause the arrogancy of the proud to cease, and will lay low the haughtiness of the terrible.
12 I will make a man more precious than fine gold; even a man than the golden wedge of Ophir.
13 Therefore I will shake the heavens, and the earth shall remove out of her place, in the wrath of the Lord of hosts, and in the day of his fierce anger.
14 And it shall be as the chased roe, and as a sheep that no man taketh up: they shall every man turn to his own people, and flee every one into his own land.
15 Every one that is found shall be thrust through; and every one that is joined unto them shall fall by the sword.
16 Their children also shall be dashed to pieces before their eyes; their houses shall be spoiled, and their wives ravished.
17 Behold, I will stir up the Medes against them, which shall not regard silver; and as for gold, they shall not delight in it.
18 Their bows also shall dash the young men to pieces; and they shall have no pity on the fruit of the womb; their eyes shall not spare children.
19 And Babylon, the glory of kingdoms, the beauty of the Chaldees' excellency, shall be as when God overthrew Sodom and Gomorrah.
20 It shall never be inhabited, neither shall it be dwelt in from generation to generation: neither shall the Arabian pitch tent there; neither shall the shepherds make their fold there.
21 But wild beasts of the desert shall lie there; and their houses shall be full of doleful creatures; and owls shall dwell there, and satyrs shall dance there.
22 And the wild beasts of the islands shall cry in their desolate houses, and dragons in their pleasant palaces: and her time is near to come, and her days shall not be prolonged.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 2009, 2011 by Sociedades Bíblicas Unidas