^19 (A) Hantverkaren gjuter en gudabild,
    och guldsmeden belägger den
        med guld
    och smider silverkedjor.
²⁰ Den som inte har råd
        att offra så mycket
    väljer ett stycke trä
        som inte ruttnar.
    Sedan söker han
        en skicklig hantverkare
    som kan forma en gudabild
        som inte faller omkull.

²¹ Vet ni inte det?
        Har ni inte hört?
    Har det inte förkunnats för er
        från begynnelsen?
    Har ni inte förstått det
        sedan jordens grund blev lagd?
^22 (B) För honom som tronar
    över jordens rund
        är dess invånare som gräshoppor.
    Han breder ut himlen som ett flor,
        spänner ut den som ett tält
            att bo under.
^23 (C) Han gör furstar till intet,
    förvandlar jordens domare
        till tomhet.
²⁴ Knappt är de planterade,
        knappt är de sådda,
    knappt har deras stam
        slagit rot i jorden,
    så blåser han på dem
        och de förtorkar,
    och en stormvind
        för bort dem som strå.
²⁵ Vem vill ni då likna mig vid,
    vem är min like?
        säger den Helige.

^26 (D) Lyft blicken mot höjden och se:
        Vem har skapat allt detta?
    Det är han som för fram härskaran
        däruppe i räknade skaror.
    Med sin stora makt
        och sin väldiga kraft
    nämner han dem alla vid namn –
        ingen enda uteblir.

²⁷ Hur kan du Jakob säga,
        du Israel påstå:
    "Min väg är dold för Herren,
        Gud bryr sig inte om min rätt"?
²⁸ Vet du inte? Har du inte hört
    att Herren är en evig Gud
        som har skapat jordens ändar?
    Han blir inte trött och mattas inte,
        hans förstånd kan inte utforskas.
²⁹ Han ger den trötte kraft
        och ökar den maktlöses styrka.
³⁰ Ynglingar kan bli trötta och ge upp,
        unga män kan falla.
^31 (E) Men de som hoppas på Herren
        får ny kraft,
    de lyfter med vingar som örnar.
    De springer utan att mattas,
        de vandrar utan att bli trötta.

¹² Smeden tar sitt verktyg
        och bearbetar smidet i glöden,
    han formar det med hammare
        och bearbetar det
            med kraftig arm.
    Blir han hungrig
        förlorar han sin kraft,
    dricker han inte vatten
        blir han matt.
^13 (D) Träsnidaren spänner ut
        sitt måttband
    och gör märken på trästycket
        med sitt ritstift.
    Han formar det med stämjärn
        och märker ut det med passaren.
    Han gör det till en mansbild,
        en vacker människogestalt
            att sättas i ett hus.

¹⁴ Man fäller cedrar åt sig
    och tar stenek och vanlig ek
        och väljer^[a] åt sig
            bland skogens träd.
    Man planterar lärkträd,
        och regnet får dem att växa.
¹⁵ Detta har människorna till bränsle.
    Man tar av veden
        och värmer sig med den,
    man tänder på den
        och bakar bröd.
    Men man tillverkar också
        en gud och tillber den,
    man gör träet till en gudabild
        och faller ner för den.
¹⁶ Hälften av träet
        bränner man upp i eld,
    över hälften lagar man kött att äta,
        steker sin stek och äter sig mätt.
    Sedan värmer man sig och säger:
        "Gott, jag är varm!
            Jag njuter av brasan."
¹⁷ Men av det som är kvar
        gör man en gud, en gudabild.
    Man faller ner för den och tillber,
        Man ber till den och säger:
    "Rädda mig, för du är min gud!"
^18 (E) Dessa människor vet ingenting
        och förstår ingenting,
    för deras ögon är stängda
        så att de inte ser,
    och deras hjärtan
        så att de inte fattar.
¹⁹ Ingen tänker efter i hjärtat,
        har vett eller förstånd att säga:
    "Hälften brände jag upp i eld,
        på kolen bakade jag bröd
            och stekte kött och åt.
    Skulle jag nu göra resten
        till en avskyvärd avgud?
    Skulle jag falla ner
        för en träbit?"
²⁰ Den som lever av aska
        är förledd av ett vilselett hjärta,
    så att han inte kan rädda sin själ
        eller tänka:
    "Är det inte lögn,
        detta i min högra hand?"

^21 (F) Tänk på detta, Jakob,
        du Israel, för du är min tjänare.
    Jag har format dig,
        du är min tjänare.
    Israel, du blir inte bortglömd av mig.
^22 (G) Jag har utplånat dina brott
        som ett moln,
    dina synder som en sky.
    Vänd om till mig,
        för jag har återlöst dig.
^23 (H) Jubla, ni himlar,
        för Herren har gjort det!
    Höj glädjerop, ni jordens djup,
        brist ut i jubel, ni berg,
            du skog med alla dina träd,
    för Herren har återlöst Jakob,
        han visar sin härlighet i Israel.