Add parallel Print Page Options

Domen över Edom och andra folk

34 Kom, alla folk, och lyssna!
    Hör på, alla länder!
Låt hela jorden
    och allt som finns på den lyssna,
jorden och allt som kommit upp ur den!
    Herrens vrede rasar mot alla folk,
den är upptänd mot alla deras härskaror.
    Han vill förinta dem
och utlämna dem till slakt.
    Deras slagna ska kastas bort,
stanken av deras lik stiga,
    och bergen ska flyta av deras blod.
Himlens stjärnor ska blekna
    och himlen rullas ihop som en bokrulle,
alla dess stjärnor ska falla till marken
    som vissna löv från vinrankan,
som övermogen frukt från fikonträdet.

Mitt svärd syns på himlen[a]
    och kommer över Edom,
över det folk jag ska straffa
    och har vigt åt förintelse.
Herrens svärd dryper av blod.
    Det är täckt av fett,
av blod från lamm och getter
    och fett från baggars njurar.
Herren har en offerfest i Bosra,
    en stor slakt i Edoms land.
Vildoxarna faller med dem,
    stutar och tjurar.
Landet ska dränkas i blod
    och marken mättas av fett.

Det är en hämndens dag för Herren,
    ett bestraffningens år för Sions skull.
Bäckarna i Edom omvandlas till tjära
    och myllan till svavel.
Hela dess land blir till brinnande tjära.
10     Varken natt eller dag ska det slockna,
röken ska stiga oupphörligt.
    Landet ska ligga öde
från generation till generation,
    ingen ska någonsin passera genom det.
11 Pelikaner och trappfåglar ska ta det i besittning,
    tornugglor och korpar ska hålla till där.
Ett mätsnöre ska dras över landet
    och ett stenlod sänkas ner,
    allt ska ligga öde och tomt.[b]
12 Inget ska finnas kvar för dess förnäma män
    att bygga ett rike av,
och dess furstar ska försvinna.
13     Törnen ska växa upp i palatsen,
nässlor och tistel i fästningarna,
    och platsen blir ett tillhåll för schakaler,
ett hem för berguvar.
14     Ökendjuren möts där med hyenor,
raggiga bockar kallar på varandra.
    Där bor också nattens varelse Lilit
och finner en viloplats.
15     Där bygger ugglan sitt bo,
lägger sina ägg,
    ruvar och skyddar sina ungar.
Där samlas också falkar i par.

16 Studera Herrens bok, läs och se efter!

Ingen av dem ska utelämnas,
    ingenting ska saknas.
För så har han befallt,
    och hans Ande samlar dem alla.
17 Han har delat upp landet åt dem
    och med mätsnöre gett dem deras del.
De ska äga landet för alltid
    och bo där i alla kommande generationer.

Footnotes

  1. 34:5 Grundtextens innebörd är osäker. Orden i denna mening härstammar från en handskrift från Qumran.
  2. 34:11 Grundtextens exakta innebörd är osäker. Framför allt är flera av djurnamnen i v. 11-15 osäkra, t.ex. uggla i v. 15 kan ev. också syfta på någon sorts orm. Mest omdiskuterad är nattens varelse i v. 14, som kan tolkas syfta på någon form av demon.

34 Träden fram, I folk, och hören; I folkslag, akten härpå. Jorden höre och allt vad på den är, jordens krets och vad som alstras därav.

Ty HERREN är förtörnad på alla folk och vred på all deras här; han giver dem till spillo, han överlämnar dem till att slaktas.

Deras slagna kämpar ligga bortkastade, och stank stiger upp från deras döda kroppar, och bergen flyta av deras blod.

Himmelens hela härskara förgås, och himmelen själv hoprullas såsom en bokrulle; hela dess härskara faller förvissnad ned, lik vissnade löv från vinrankan, lik vissnade blad ifrån fikonträdet.

Ty mitt svärd har druckit sig rusigt i himmelen; se, det far ned på Edom till dom, på det folk jag har givit till spillo.

Ja, ett svärd har HERREN, det dryper av blod och är dränkt i fett, i lamms och bockars blod, i fett ifrån vädurars njurar; ty HERREN anställer ett offer i Bosra, ett stort slaktande i Edoms land.

Vildoxar fällas ock därvid, tjurar, både små och stora. Deras land dricker sig rusigt av blod, och deras jord bliver dränkt i fett.

Ty detta är en HERRENS hämndedag, ett vedergällningens år, då han utför Sions sak.

Då bliva Edoms bäckar förvandlade till tjära och dess jord till svavel; ja, dess land bliver förbytt i brinnande tjära.

10 Varken natt eller dag skall den branden slockna, evinnerligen skall röken därav stiga upp. Från släkte till släkte skall landet ligga öde, aldrig i evighet skall någon gå där fram.

11 Pelikaner och rördrommar skola taga det i besittning, uvar och korpar skola bo däri; ty förödelsens mätsnöre och förstörelsens murlod skall han låta komma däröver.

12 Av dess ädlingar skola inga finnas kvar där, som kunna utropa någon till konung; och alla dess furstar få en ände.

13 Dess palatser fyllas av törne, nässlor och tistlar växa i dess fästen; och det bliver en boning för ökenhundar och ett tillhåll för strutsar.

14 Schakaler bo där tillsammans med andra ökendjur, och gastar ropa där till varandra; ja, där kan Lilit få ro, där kan hon finna en vilostad.

15 Där reder pilormen sitt bo och lägger sina ägg och kläcker så ut ynglet och samlar det i sitt skygd; ja, där komma gamarna tillhopa, den ene möter där den andre.

16 Söken efter i HERRENS bok och läsen däri; icke ett enda av de djuren skall utebliva, det ena skall icke fåfängt söka det andra. Ty det är hans mun, som bjuder det, det är hans Ande, som samlar dem tillhopa.

17 Det är han, som kastar lott för dem, hans hand tillskiftar dem deras mark efter mätsnöre; till evig tid skola de hava den till besittning, från släkte till släkte bo därpå.