15 (A) För så säger Herren Gud,
        Israels Helige:
    "Om ni vänder om och är stilla
        blir ni frälsta.
    Genom stillhet och tillit
        blir ni starka."
    Men ni vill inte.

Read full chapter

15 Herren Gud, den Helige i Israel, säger att det bara är genom att vända om till honom och vänta på hans hjälp, som ni ska kunna räddas. Er styrka ligger i stillhet och förtröstan, men detta saknar ni fullständigt.

Read full chapter

16 (A) Så säger Herren:
    Ställ er vid vägarna och spana,
        fråga efter de urgamla stigarna.
    Fråga efter den goda vägen
        och vandra på den,
    så ska ni finna ro för era själar[a].
        Men de svarade:
            ”Vi vill inte vandra på den.”

Read full chapter

Footnotes

  1. 6:16 finna ro för era själar   Uttrycket används av Jesus i Matt 11:29.

16 Men ändå vädjar Herren fortfarande till er: Fråga efter den rätta vägen, den ni en gång vandrade på! Återvänd till den, så kommer ni att finna ro! Men ni svarar: Nej, det är inte den vägen vi vill vandra på!

Read full chapter

28 (A) Kom till mig, alla ni som arbetar[a] och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. 29 (B) Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar, 30 (C) för mitt ok är milt och min börda är lätt."

Read full chapter

Footnotes

  1. 11:28 arbetar   Annan översättning: "sliter" eller "är trötta".

28 Kom till mig så ska jag ge vila åt alla er som arbetar hårt och stapplar under tunga bördor.

29-30 Gå in under mina villkor och låt mig undervisa er! Jag är mild och ödmjuk. Hos mig finner ni det som ger ert liv ro och vila, och jag tvingar inga tunga bördor på er.

Read full chapter

Jesu klagan över Jerusalem

37 Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig! Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna. Men ni ville inte.

Read full chapter

Jesus sörjer över Jerusalem än en gång

37 O, Jerusalem, Jerusalem, du stad, som mördar profeterna och stenar alla dem som Gud sänder till dig! Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, som en höna samlar sina kycklingar under sina vingar, men ni ville inte låta mig göra det.

Read full chapter