Add parallel Print Page Options

Jesaja varnar Juda för Herrens dom

Herren, härskarornas Gud, ska ta ifrån Jerusalem och Juda allt stöd och skydd, alla förråd av mat och vatten,

alla ledare, krigshjältar och försvarare, domare och profeter, siare och äldste,

officerare, rådgivare, hantverkare och spåmän.

Jag ska ge barn och ungdomar makt över dem.

Det kommer att bli fullständig anarki. Människor kommer att trampa ner varandra, grannar ligga i strid med varandra, de unga kommer att sätta sig upp mot de äldre och den ena samhällsgruppen att motarbeta den andra.

Då ska en man säga till en annan: Du har det lite bättre än vi. Du får bli kung och ta hand om eländet.

Nej! ska han svara. Jag kan inte vara till någon hjälp! Jag har inget att komma med. Blanda inte in mig i det här!

Jerusalem kommer att vackla och Juda att falla därför att de har vänt sig mot sin Herre och inte vill tillbe honom. De stöter bort hans härlighet.

Deras uppsyn avslöjar dem och visar deras skuld. De till och med skryter med att deras synd är som synden i Sodom. De skäms inte ens för detta. De har dömt sig själva.

10 Men för den gudfruktige är allt väl. Tala om för honom att han ska få ut sin lön.

11 Men låt den ogudaktige få veta att han ska få sin dom och välförtjänta straff.

12 O, mitt folk! Kan ni inte se vilka dårar som leder er? De är svaga. De är som små barn som leker kungar. De för er vilse och leder er mot en säker undergång.

13 Men Herren är beredd att gå till rätta med sitt folk. Han är er domare!

14 De som först kommer att drabbas av hans vrede är de äldste och furstarna, som har bedragit de fattiga. De har plundrat folket och fyllt sina egna lador.

15 Hur vågar ni trampa ner mitt folk i smutsen på detta sätt? ska Herren, härskarornas Gud, fråga dem.

16 Sedan ska han döma de högfärdiga kvinnorna i Jerusalem, som trippar omkring med näsan i vädret och prydda med fotringar kastar blickar på männen för att väcka deras intresse.

17 Herren ska straffa dem genom att låta dem få skabb i håret, så att allt hår faller av dem.

18 De ska inte längre gå omkring så självsäkra. Herren ska plocka av dem all grannlåt,

19 alla deras halsband, armband, slöjor,

20 huvuddukar, fotringar, sammetsband, örhängen och parfymer.

21 På samma sätt ska det gå med deras ringar, juveler,

22 dyrbara kläder, väskor,

23 speglar, underkläder och tiaror.

24 I stället för dofter av dyrbara parfymer kommer det att stinka omkring dem. De ska använda en repstump som skärp. De kommer att tappa allt sitt hår, och i stället för att bära dyrbara dräkter kommer de att gå klädda i säcktyg.All deras skönhet ska försvinna och ersättas av skam och förnedring.

25-26 Stadens män ska stupa i strid, och överallt ska man sörja och gråta.

Guds straff över Juda och Jerusalem

Se, Herren, härskarornas Herre,
    ska ta ifrån Jerusalem och Juda
allt stöd och alla tillgångar,
    all tillgång på mat
och all tillgång på vatten,
    hjältar och krigare,
domare och profeter,
    spåmän och äldste,
lägre befäl och högt uppsatta,
    rådgivare, hantverkare och trollkarlar.

”Jag ska ge dem pojkar till furstar,
    och godtycke ska regera över dem.”

Bland folket ska man förtrycka varandra,
    var och en sin nästa,
unga ska sätta sig upp mot de äldre
    och ringa mot högt uppsatta.

Då ska en man ta tag i sin bror i sin fars hus och säga:
    ”Du som har en mantel,
bli du vår ledare
    och ta hand om denna ruinhög.”
Då ska han ropa:
    ”Jag kan inte vara till någon hjälp!
I mitt hus finns varken mat eller mantel!
    Gör inte mig till ledare för folket.”

Jerusalem vacklar och Juda faller
    därför att de i ord och handling har vänt sig mot Herren,
i uppror mot hans härlighet.
    Deras uppsyn vittnar mot dem.
De breder ut sin synd som Sodom,
    de döljer inget.
Ve dem!
    De har dragit olycka över sig själva.

10 Men säg till den rättfärdige
    att det går honom väl.
De rättfärdiga ska få njuta av sina gärningars lön.
11     Men ve över den onde!
För honom ska det gå illa,
    och han ska få igen för vad han har gjort.

12 Mitt folk regeras av ungdomar,
    och kvinnor härskar över det.
Mitt folk, dina ledare för dig vilse
    och leder dig bort på osäkra stigar.

13 Herren träder fram i rätten,
    han står beredd att gå till rätta med folken.
14 Herren går till rätta med sitt folks äldste och furstar.
    ”Ni har skövlat vingården,
och rov från de fattiga finns i era hus.
15     Hur vågar ni krossa mitt folk
och mala sönder de fattiga?” säger Herren, härskarornas Herre.
16 Herren sa:
    ”Eftersom Sions döttrar är så högfärdiga
och går med näsan i vädret,
    spelar med ögonen
och trippar omkring prydda med fotringar,
17     så ska Herren låta dem få skabb i hjässan
och blotta deras nakenhet.”

18 På den dagen ska Herren plocka av dem all grannlåt, fotringar, band och månsmycken,[a] 19 örhängen, armband och slöjor, 20 huvuddukar, fotkedjor, gördlar, parfymer och amuletter, 21 ringar och näsringar, 22 festkläder, tunikor, sjalar och väskor, 23 speglar, underkläder, sjaletter och diadem.

24 I stället för parfymdoft kommer stank,
    repstumpar i stället för skärp,
i stället för håruppsättning skallighet,
    i stället för festkläder säcktyg,
och ett brännmärke i stället för skönhet.
25     Dina män ska falla för svärd
och dina hjältar i strid.
26     Stadsportarna ska sörja och gråta,
och övergivet sitter Sion på marken.

Footnotes

  1. 3:18 Grundtextens innebörd av flera av detaljerna i v. 18-23 är osäker.

Ty se, Herren, HERREN Sebaot skall taga bort ifrån Jerusalem och Juda allt slags stöd och uppehälle -- all mat till uppehälle och all dryck till uppehälle --

hjältar och krigsmän, domare och profeter, spåmän och äldste,

underhövitsmän och högtuppsatta män, rådsherrar och slöjdkunnigt folk och män som äro förfarna i besvärjelsekonst.

Och jag skall giva dem ynglingar till furstar, och barnsligt självsvåld skall få råda över dem.

Av folket skall den ene förtrycka den andre, var och en sin nästa; den unge skall sätta sig upp mot den gamle, den ringe mot den högt ansedde.

När då så sker, att någon fattar tag i en annan i hans faders hus och säger: »Du äger en mantel, du skall bliva vår styresman; tag du hand om detta vacklande rike» --

då skall denne svara och säga: »Jag kan icke skaffa bot; i mitt hus finnes varken bröd eller mantel. Mig skolen I icke sätta till styresman över folket.»

Ty Jerusalem vacklar, och Juda faller, då de nu med sitt tal och sina gärningar stå emot HERREN och äro gensträviga mot hans härlighets blickar.

Deras uppsyn vittnar emot dem; och likasom Sodoms folk bedriva de sina synder uppenbart och dölja dem icke. Ve över deras själar, ty själva hava de berett sig olycka!

10 Om den rättfärdige mån I tänka att det skall gå honom väl, ty sådana skola äta sina gärningars frukt.

11 Men ve över den ogudaktige! Honom skall det gå illa, ty efter hans gärningar skall hans vedergällning bliva.

12 Mitt folks behärskare är ett barn, och kvinnor råda över det. Mitt folk, dina ledare föra dig vilse och fördärva den väg, som du skulle gå.

13 Men HERREN står redo att gå till rätta, han träder fram för att döma folken;

14 HERREN vill gå till doms med sitt folks äldste och med dess furstar. »I haven skövlat vingården; rov från de fattiga är i edra hus.

15 Huru kunnen I så krossa mitt folk och söndermala de fattiga?» Så säger Herren, HERREN Sebaot.

16 Och HERREN säger: Eftersom Sions döttrar äro så högmodiga, och gå med rak hals och spela med ögonen, och gå där och trippa och pingla med sina fotringar,

17 därför skall Herren låta Sions döttrars hjässor bliva fulla av skorv, och HERREN skall blotta deras blygd.

18 På den dagen skall Herren taga bort all deras ståt: fotringar, pannband och halsprydnader,

19 örhängen, armband och slöjor,

20 huvudprydnader, fotstegskedjor, gördlar, luktflaskor och amuletter,

21 fingerringar och näsringar,

22 högtidsdräkter, kåpor, mantlar och pungar,

23 speglar, fina linneskjortor, huvudbindlar och flor.

24 Och där skall vara stank i stället för vällukt, rep i stället för bälte, skalligt huvud i stället för krusat hår, hölje av säcktyg i stället för högtidsmantel, märken av brännjärn i stället för skönhet.

25 Dina män skola falla för svärd och dina hjältar i krig:

26 hennes portar skola klaga och sörja, och övergiven skall hon sitta på marken. 4:1. elektroniska utgåvan.