Israel, Herrens vingård

27 (A) På den dagen ska Herren

    med sitt hårda, stora
        och starka svärd
    straffa Leviatan,
        den snabba ormen,
    Leviatan, den ringlande ormen,
        och han ska döda draken[a] i havet.

(B) Sjung på den dagen
    om den underbara vingården:
(C) Jag, Herren, sköter om den,
        ständigt vattnar jag den.
    Både dag och natt vaktar jag den
        så att ingen ska skada den.
(D) Jag hyser ingen vrede.
    Hade jag törne och tistel
        att strida emot,
    skulle jag gå lös på dem
        och bränna upp alltsammans.
Eller också söker man skydd hos mig
        för att sluta fred med mig.
    Ja, fred ska man sluta med mig.

(E) I kommande dagar ska Jakob slå rot,
        Israel grönska och blomstra.
    De ska fylla hela världen
        med frukt.
Har han slagit Israel
    så som han slog
        dem som slog hans folk?
    Eller dräpte han Israel
        så som dess dråpare blev dräpta?
(F) Nej, noggrant utmätt
    gick du till rätta med dem
        när de sändes bort.
    Han fördrev dem
        med sin hårda vind
            på östanstormens dag.
(G) Men därför blir också
        Jakobs skuld försonad,
    och detta blir följden
        av att deras synd tas bort:
    Han krossar alla altarstenar
        som när kalksten smulas sönder.
    Asherapålar och solstoder[b]
        ska inte mer resas.

10 Den befästa staden är öde,
    en folktom plats,
        övergiven som en öken.
    Kalvar betar där och lägger sig där,
        de biter av dess kvistar.
11 När grenarna är torra
        bryter man av dem,
    och kvinnor kommer
        och gör upp eld med dem,
    för detta är ett folk
        utan förstånd.
    Därför har deras Skapare
        inget förbarmande med dem,
    han som har format dem
        visar dem ingen nåd.

12 Det ska ske på den dagen
        att Herren klappar ut kornen,[c]
    ända från den strida floden
        till Egyptens bäckravin[d],
    och ni ska samlas in en och en,
        ni Israels barn.

13 (H) Och det ska ske på den dagen
        att man blåser i en stor basun,
    och de som var försvunna[e]
        i Assyriens land
    och fördrivna till Egyptens land
        ska då komma och tillbe Herren
            på det heliga berget i Jerusalem.

Footnotes

  1. 27:1 Leviatan ... draken   är symboler för onda makter och riken som är fiender till Guds rike. Jfr Job 40:20f, Upp 12-13.
  2. 27:9 altarstenar … Asherapålar och solstoder   Rensades bort av kung Hiskia (2 Kung 18:4, 22, 2 Krön 31:1). Ordet för "solstoder" kan också syfta på hedniska rökelsealtaren (2 Krön 30:14).
  3. 27:12 klappar ut kornen   För att skilja agnarna från vetet (jfr Rut 2:17).
  4. 27:12 floden … Egyptens bäckravin   Från Eufrat till Wadi el-Arish, gränsen i sydväst (jfr 2 Kung 24:7).
  5. 27:13 försvunna   Annan översättning: "på väg att gå under".

Herren ska befria Israel

27 På den dagen ska Herren ta sitt fruktade svärd och straffa Leviatan, ormen, som rör sig så kvickt, den ringlande ormen, havets drake.

På den dag då Israel befrias ska man sjunga:

Israel är min vingård. Jag, Herren, ska sköta de fruktbara vinrankorna. Jag ska vattna dem och vaka över dem dag och natt för att hålla fienden borta.

4-5 Min vrede är borta. Om jag upptäcker törnen och tistlar bland dem, ska jag bränna upp detta. Men låt dem söka sig till mig för att få ro och beskydd.

Den dag kommer, då Israel ska slå rot, knoppas och blomma för att fylla hela jorden med sin frukt!

7-8 Har Gud straffat Israel lika hårt som han straffade dess fiender? Nej, han har förgjort dess fiender, men Israel har han straffat genom att föra bort det i fångenskap långt från hemlandet, som om det drivits bort av den heta ökenvinden.

Varför gjorde Gud så? Jo, för att rena Israel från all synd och befria det från avgudar och avgudaaltaren. Dessa gudar kommer aldrig mer att bli dyrkade.

10 De befästa städerna kommer att ligga tysta och tomma. Husen är övergivna, på gatorna växer gräs och boskap strövar omkring och äter upp allt grönt på träd och buskar.

11 När en gren har torkat bryts den av och eldas upp som ved. Sådant är mitt folk, dåraktigt och oförståndigt, för de vänder sig bort från Gud. Därför kommer inte han som skapat dem att tycka synd om dem eller visa dem barmhärtighet.

12 Men den dag kommer när Herren ska samla dem en och en, som man plockar ax efter tröskningen, ett efter ett, ända från Eufrat och till Egyptens gräns.

13 På den dagen ska en mäktig basun ljuda, och många som är nära att gå under i Assyrien och Egypten ska bli räddade och föras tillbaka till Jerusalem. Där ska de tillbe Herren på hans heliga berg.