Add parallel Print Page Options

Juda lovsjunger Herren

26 På den dagen ska hela Juda land sjunga denna sång:Vår stad är stark! Vi är omgivna av Guds frälsnings murar!

Öppna portarna så att de nationer som älskar Herren kan komma in.

Alla dem som är uthålliga i sin tro vill han bevara i fullkomlig frid.

Lita alltid på Herren Gud, för hos honom finns den eviga styrkan!

Han ödmjukar de stolta och slår ner dem. Väldiga städer krossar han till grus, och deras murar låter han rasa samman,

men de fattiga och ödmjuka kan vandra fram där i frihet.

För de rättfärdiga är vägen jämn. Gud har jämnat ut den framför dem.

Herre, vi vill göra din vilja! Våra hjärtan längtar efter att få förhärliga ditt namn.

Hela natten söker jag dig. Jag söker Herren av uppriktigt hjärta, för det är bara när du dömer och straffar, som människorna vänder om från sin ondska och gör det som är rätt.

10 Att du är god mot de onda hjälper inte. De fortsätter i sin ogudaktighet och bryr sig inte om ditt majestät.

11 De lyssnar inte när du varnar, och de ser inte din hand som är lyft mot dem. Visa dem hur mycket du älskar ditt folk! Då kanske de kommer att skämmas. Ja, låt dem brinna i den eld som är avsedd för dina fiender!

12 Herre, ge oss en varaktig fred. Allt vi har och allt vi är kommer från dig!

13 Herre, vår Gud, en gång dyrkade vi andra gudar, men nu tillber vi bara dig.

14 De som vi förut tillbad och tjänade är döda och borta och kommer aldrig mer igen. Du kom och förgjorde dem, och nu är de för länge sedan bortglömda.

15 Du har gjort vårt folk stort och mäktigt. Du har utvidgat vårt lands gränser!

16 Herre, i sina svårigheter sökte de dig. När ditt straff kom över dem, viskade de en bön.

17 Vi plågades, som kvinnor i födslovåndor ropade vi och vred oss i smärta.

18 Vi kämpade, men till ingen nytta. Trots alla våra försök har vi inte lyckats vara ett föredöme för världen.

19 Men vi har ditt löfte att de som vilar i graven ska vakna upp och sjunga av glädje! Livets ljus från Gud ska en dag falla över dem som dagg!

20 Gå hem, mitt folk, gå in i era hus och lås dörrarna om er! Göm er en stund, tills Guds vrede över hans fiender har ebbat ut.

21 Se! Herren kommer från himlen för att straffa jordens folk för deras synder. Jorden ska inte längre kunna dölja blodet från de slagna. De skyldiga ska bli avslöjade.

Juda lovsjunger Herren

26 På den dagen ska man i Juda land sjunga denna sång:

Vi har en stark stad,
    och han sätter upp murar och vallar till vår räddning.
Öppna portarna,
    så att ett rättfärdigt folk kan komma in,
    ett folk som förblir troget.
Den som är uthållig i sitt sinne
    ger du fullkomlig frid,
    därför att han förtröstar på dig.
Förtrösta alltid på Herren,
    för Herren, Herren är den eviga klippan.
Han ödmjukar dem som bor där uppe
    i den högt belägna staden.
Han slår ner den, jämnar den med marken,
    krossar den till grus.
Den trampas ner
    under de fattigas och svagas fötter.

Den rättfärdiges väg är jämn.
    Du, den Rättsinnige,
har jämnat ut den rättfärdiges stig.
    På dina bestämmelsers väg
står vårt hopp till dig, Herre.
    Vi längtar efter ditt namn och din ära.
Om natten längtar jag efter dig,
    anden i mig söker dig.
När dina domar kommer över jorden
    lär sig världens befolkning rättfärdighet.
10 Om man visar nåd mot den onde
    lär han sig ingen rättfärdighet.
I de rättsinnigas land handlar han gudlöst
    och bryr sig inte om Herrens majestät.
11 Herre, din hand är lyft,
    men de ser det inte.
Låt dem se din lidelse för ditt folk
    och skämmas.
Låt dem brinna i den eld
    som är avsedd för dina fiender!

12 Herre, ge oss en varaktig fred.
    Allt vi gör kommer från dig.
13 Herre, vår Gud,
    andra herrar har härskat över oss,
men endast ditt namn vill vi ära.
14     De döda får inte liv igen,
de dödas andar[a] uppstår inte.
    Så har du straffat dem,
förgjort dem,
    utplånat hela minnet av dem.
15 Du har gjort folket stort, Herre,
    du har gjort folket stort.
Du har gjort det till din ära,
    och du har utvidgat landets alla gränser.[b]

16 Herre, i sin nöd sökte de dig.
    När ditt straff kom över dem, viskade de en bön.
17 Som en kvinna som ska föda
    skriker i födslovåndor,
så var det med oss
    inför dig, Herre.
18 Vi var havande och våndades
    men födde vind.
Vi förde ingen räddning till jorden,
    inga invånare föddes in i världen.[c]

19 Dina döda ska bli levande igen,
    deras kroppar ska uppstå.
Vakna upp och ropa av glädje,
    ni som vilar i mullen!
För din dagg är som morgonens dagg,
    och jorden ska åter föda fram sina döda.[d]

20 Kom, mitt folk, gå in i era rum
    och lås dörrarna om er!
Göm er en liten stund,
    tills vreden är över.
21 Se! Herren kommer från sin boning
    för att straffa jordens folk för deras synd.
Jorden ska blotta sina blodsskulder
    och inte längre dölja sina dräpta.

Footnotes

  1. 26:14 Se not till 14:9.
  2. 26:15 Grundtextens innebörd är osäker i v. 15, 16.
  3. 26:18 I versens senare del är grundtextens innebörd osäker.
  4. 26:19 deras kroppar är en översättning som följer Peshitta och andra översättningar; enligt grundtexten: min kropp. sina döda är samma hebreiska ord som i v. 14 översätts de dödas andar; se not till 14:9. Grundtextens exakta innebörd är generellt här något osäker.