Den stora domen över hela jorden

24 (A) Se, Herren tömmer jorden

        och ödelägger den.
    Han omvälver dess yta
        och skingrar dess invånare.
(B) Det går prästen som folket,
    husbonden som tjänaren,
        husmodern som tjänarinnan,
    säljaren som köparen,
        låntagaren som långivaren,
    den skuldsatte
        som borgensmannen.
(C) Jorden blir helt ödelagd
        och fullständigt utplundrad,
    för Herren har talat detta ord.

(D) Jorden sörjer och vissnar,
    världen tynar bort och vissnar,
        jordens stolta folk tynar bort.
(E) Jorden har blivit orenad
        under sina invånare,
    för de har överträtt
        Guds undervisning,
    kränkt lagarna
        och brutit det eviga förbundet.
(F) Därför förtär en förbannelse jorden,
    de som bor på den
        måste straffas för sin skuld.
    Därför blir jordens invånare färre[a],
        bara några få är kvar.

Vinmusten sörjer,
        vinstocken tynar bort.
    Alla som var hjärteglada suckar.
(G) Det är slut med tamburinernas fröjd,
    de gladas sorl har slutat.
        Det är slut med harpans glädje.
Man dricker inte vin under sång,
    rusdrycken är bitter
        för dem som dricker den.
10 Den öde staden ligger nerbruten,
    alla hus är stängda
        så att ingen kommer in.
11 (H) Ute på gatorna
        hörs sorgerop över vinet.
    All glädje har förmörkats,
        all jordens fröjd har flytt.
12 Bara förödelse är kvar i staden,
        porten har slagits i spillror.
13 (I) För det ska bli
        på jorden bland folken
    som när oliver slås ner,
        som vid en efterskörd
            när vinskörden är slut.

14 De höjer sin röst och ropar av fröjd,
        de jublar högt från havet
            över Herrens höghet:
15 "Ära därför Herren i öster,
    ära i havsländerna
        Herrens, Israels Guds, namn."
16 (J) Från jordens ände
        hör vi lovsånger:
    "Ära till den Rättfärdige!"

Men jag sade:
        Jag förgås, jag förgås, ve mig!
    Förrädare förråder,
        förrädiskt förråder förrädarna.
17 (K) Fruktan, fallgrop och fälla väntar er,
    ni jordens invånare.
18 (L) Det ska ske att den som flyr
    från farans rop störtar
        i fallgropen,
    och den som kommer upp
        ur fallgropen fångas i fällan,
    för fönstren i höjden är öppna
        och jordens grundvalar skakar.
19 Jorden brister, ja, den brister.
    Jorden rämnar, ja, den rämnar.
        Jorden vacklar, ja, den vacklar.
20 Jorden raglar som en drucken.
    Den svajar fram och tillbaka
        som en vakthydda i trädets topp.
    Dess missgärning vilar tung
        på den.
    Den ska falla och inte mer resa sig.

21 På den dagen ska Herren straffa
        höjdens här[b] uppe i höjden
    och jordens kungar nere på jorden.
22 (M) De ska samlas ihop
    som fångar i fånggropen,
        de ska stängas inne i fängelse.
    Efter lång tid når straffet dem.
23 (N) Då ska månen blygas
        och solen skämmas,
    för Herren Sebaot ska då vara kung
        på Sions berg och i Jerusalem
    och inför sina äldste, i härlighet.

Footnotes

  1. 24:6 blir ... färre   Annan översättning: "brinner".
  2. 24:21 höjdens här   Stjärnor symboliserar ofta änglar (Upp 1:20, 8:12f). Se Jud v 6, Matt 25:41.

Guds dom över landet

24 Se! Herren ödelägger jorden och förstör allt. Han skingrar dess bebyggare över hela jorden.

Präster och vanligt folk, tjänare och herrar, slavflickor och husmödrar, köpare och säljare, långivare och låntagare, ingen ska komma undan.

Jorden kommer att bli fullkomligt tom och utplundrad. Herren har talat.

4-5 Jorden får lida för folkets synder. Den orkar inte längre. Säden vissnar bort och molnen ger inget regn. Allt drabbas av sönderfall. Folket har förvrängt Guds lagar och brutit hans eviga förbund.

Därför vilar Guds förbannelse över världen. Jordens inbyggare måste ta sitt straff. Endast några ska överleva.

All glädje i livet försvinner. Ingen förnyelse äger rum och inget av det gamla består. De som ska sprida glädje suckar och klagar.

Det hörs inte längre några glada melodier från harpor och pukor. Det är slut på den lyckliga tiden.

Man dricker inte vin och sjunger längre, och de starka dryckerna ger en bitter eftersmak.

10 Den ödelagda staden är övergiven. Varje port är låst och reglad.

11 Folk skockar sig på gatorna och ropar efter vin. Glädjen är borta och allt är tristess.

12 Staden har lämnats i ruiner, och stadsportarna är sönderslagna.

13 Så ska det vara bland folken över hela jorden, som när ett olivträd är avplockat och en sädesåker är renplockad.

14 Men det fåtal som finns kvar ska ropa och sjunga av glädje. De som bor i väster ska prisa Guds majestät,

15-16 och de som bor i öster ska svara med lovsång. Hör hur de sjunger till Herrens ära från jordens alla hörn! De prisar den Rättfärdige!Men mitt hjärta är tyngt av sorg, för fortfarande finns det ondska och förräderi överallt.

17 Förtryck och fångenskap är fortfarande er lott, ni alla jordens människor!

18 När ni flyr i ångest kommer ni att falla i en grop, och när ni klättrar ut ur gropen fastnar ni i en fälla. Himlen håller inget tillbaka, och hela världen ska darra av förskräckelse.

19 Jorden skakar och rämnar. Allt kommer att vara förlorat.

20 Världen ska ragla som en drucken och svaja som en hydda i storm. Den ska falla och inte resa sig igen, för dess synd är stor.

21 På den dagen ska Herren straffa de fallna änglarna i himlen och jordens kungar.

22 De ska samlas ihop som fångar i en fängelsehåla och dömas.

23 Sedan ska härskarornas Herre bestiga sin tron på Sion och i härlighet regera i Jerusalem, inför alla de äldste bland hans folk. Det kommer att råda en sådan härlighet att solen och månen förbleknar.