Jerusalems övermod

22 Profetia om Synernas dal. Vad fattas dig,
    eftersom allt ditt folk stiger upp på taken?
Du larmfyllda, du bullrande stad, du glada stad!
Dina slagna har inte blivit slagna med svärd,
inte heller dödats i strid.
Alla dina furstar har flytt tillsammans,
utan bågskott blev de fångar.
    Alla som påträffades hos dig blev fångar,
hur långt bort de än flydde.
Därför säger jag:
    Vänd blicken bort ifrån mig,
bittert måste jag gråta.
    Bemöda er inte att trösta mig
över att dottern mitt folk har blivit förstörd.

Ja, en dag av förvirring, nertrampning och bestörtning
kommer från Herren, Herren Sebaot,
i Synernas dal,
    med nerbrutna murar och rop upp mot berget.
Elam bär kogret,
    vagnkämpar och ryttare följer honom.
Kir har blottat skölden.
Dina skönaste dalar fylls med vagnar,
och ryttare har ställt upp sig vid porten.

Juda blottställs och ligger utan skydd.
Då ser du dig om efter vapnen i Skogshuset.
Ni ser att Davids stad har många rämnor,
och ni samlar upp vattnet i Nedre dammen.
10 Ni räknar husen i Jerusalem,
    och ni river ner hus för att förstärka muren.
11 Mellan de båda murarna gör ni en behållare
för vattnet från Gamla dammen.
    Men ni ser inte upp till honom som har gjort detta,
till honom som för länge sedan har bestämt det.

12 Herren, Herren Sebaot kallar er på den dagen
till gråt och sorg,
    till att raka era huvuden och klä er i säcktyg.
13 Men i stället ägnar ni er åt munterhet och glädje.
Ni dödar oxar och slaktar får,
    ni äter kött och dricker vin och säger:
"Låt oss äta och dricka, för i morgon dör vi."

14 Men Herren Sebaot uppenbarade detta i mina öron: Sannerligen, denna er missgärning skall inte bli försonad, så länge ni lever, säger Herren, Herren Sebaot.

Shebna och Eljakim

15 Så säger Herren, Herren Sebaot: Gå och säg till förvaltaren, överhovmästaren Shebna: 16 Vad gör du här? Vem tänker du lägga här, eftersom du här hugger ut en grav åt dig? Du hugger ut din grav högt uppe, du urholkar klippan till en boning åt dig. 17 Se, Herren skall kasta dig långt bort, du starke man. Han skall gripa tag i dig med kraft. 18 Han skall rulla ihop dig till ett nystan och kasta dig som en boll bort till ett vidsträckt land. Där skall du dö, och dit skall dina härliga vagnar komma, du skamfläck för din herres hus.

19 Och jag skall stöta bort dig från din plats, och från din tjänst skall du bli avsatt. 20 På den dagen skall jag kalla på min tjänare Eljakim, Hilkias son. 21 Honom skall jag klä i din dräkt, spänna på ditt bälte och lägga din myndighet i hans hand, så att han blir en far för Jerusalems invånare och för Juda hus. 22 Jag skall ge honom nyckeln till Davids hus att bära. När han öppnar skall ingen kunna stänga, och när han stänger skall ingen kunna öppna. 23 Jag skall slå in honom som en stadig spik i en fast vägg, och han skall bli som en härlig tron för sin fars hus. 24 Och på honom skall de hänga all härlighet i hans fars hus, ättlingarna och avkomlingarna - alla mindre kärl, skålar och alla slags krukor. 25 På den dagen, säger Herren Sebaot, skall spiken, som var inslagen i den fasta väggen tas bort, huggas av och falla ner. Bördan som hängde på den skall förstöras. Så har Herren talat.

Profetia över Jerusalem

22 Detta är Guds budskap om Jerusalem och till 'Synernas dal':Vad är det som händer? Varför springer alla upp på taken? Vad ser de?

Hela staden är i uppror. Vad är det som har drabbat den? Kroppar ligger utspridda överallt, människor har dött av pest och inte i strid.

Alla dina ledare flyr. De kapitulerar utan att använda sina vapen. Folket försöker också komma undan, men de blir tillfångatagna.

Låt mig få vara ensam och gråta! Försök inte trösta mig. Låt mig gråta över mitt folk när jag ser hur det går under!

Vilken fruktansvärd dag med förvirring och skräck från Herren Gud, den Allsmäktige. Jerusalems murar har brutits ner och dödsskrik ekar kring bergen.

6-7 Elamiterna är bågskyttar, och de tar sina hästar och vagnar, och Kirs män håller upp sköldarna. De fyller dina ljuvliga dalgångar med ryttare och trängs vid dina portar.

Gud har dragit undan sitt beskydd. Ni ser er den dagen om efter vapen!

9-11 Ni inspekterar Jerusalems murar och ser att de behöver repareras. Ni ser över husen och river ner några för att få material till att laga murarna. Ni samlar upp vatten i den nedre dammen och bygger en ny damm mellan murarna för dess vatten. Men inga planer kommer att kunna hjälpa er. Ni ber ju aldrig Gud om hjälp, och det är han som låter allt detta drabba er. Han är den som för länge sedan planerat det här.

12 Herren, härskarornas Gud, kallade er till bättring, till att gråta och sörja och till att raka era huvuden i sorg över era synder och bära kläder sydda av säcktyg, allt för att visa er ånger.

13 Men i stället sjunger ni, dansar, spelar och firar. Låt oss äta, dricka och vara glada, säger ni. Vad spelar det för roll? I morgon kanske vi dör.

14 Herren, härskarornas Gud, har talat om för mig att denna synd inte blir förlåten så länge ni lever. Bara döden väntar er.

15-16 Herren, härskarornas Gud, sa också till mig: Gå och säg till Sebna, palatsets föreståndare: 'Vem tror du att du är, som bygger den här vackra graven åt dig själv i klippan?

17 Herren, som tillät att du fick vara så praktfullt klädd, ska överge dig och sända dig i fångenskap, du mäktige man!

18 Han kommer att forma dig som en liten boll i sin hand och kasta dig långt bort till ett stort land, där du ska dö, och där dina hästar och vagnar ska bli kvar. Du är en skamfläck för ditt folk!

19 Ja, jag ska köra ut dig ur ditt palats. Jag ska dra ner dig från din högt uppsatta position.

20 Och sedan ska jag låta Eljakim, Hilkias son, efterträda dig.

21 Han ska få din mantel och ditt bälte, din titel och makt, och han ska bli en far för folket i Jerusalem och hela Juda.

22 Jag ska ge honom ansvaret över hela mitt folk. Det han säger ska ske, och ingen ska kunna stoppa honom.

23-24 Jag ska göra honom stark och pålitlig, som en kil indriven för att ge stadga. Han ska vara till heder för sin far och sin familj, och hela hans släkt ska vara beroende av honom och hans rykte.'

25 Men den dagen kommer kilen att lossna. Allt som den har hållit uppe ska falla tillsammans med den, för Herren har talat.