Damaskus och Israel skall straffas

17 Profetia om Damaskus.

Se, Damaskus skall upphöra att vara en stad,
det skall bli en ruinhög.
Aroers städer blir övergivna.
    De blir ett tillhåll för hjordar som lägger sig där,
utan att någon skrämmer dem.
Och Efraims befästa stad skall inte längre finnas till,
inte heller Damaskus kungadöme och återstoden av Aram.
Det skall gå med dem som med Israels barns härlighet,
säger Herren Sebaot.
När den dagen kommer, skall Jakobs härlighet förblekna
och hans feta kropp magra.
Det skall vara som när skördemannen samlar ihop säd
och med sin arm skördar axen.
    Han skall då vara lik en som plockar ax i Refaimdalen.
Bara en efterskörd lämnas kvar,
    som när man skakar ett olivträd,
två eller tre mogna oliver blir kvar högst uppe i toppen,
fyra eller fem på trädets kvistar, säger Herren, Israels Gud.

På den dagen skall människorna blicka upp till sin Skapare,
deras ögon skall se på Israels Helige.
Människorna skall inte vända sin blick till de altaren
som deras händer har gjort.
    På sina fingrars verk skall de inte se,
inte på aserorna eller på solstoderna.
På den dagen skall deras befästa städer
vara som övergivna fästen
    i skogen och på bergstopparna,
som övergavs när Israels barn drog in.
Allt skall bli ödelagt.
10 Ty du hade glömt din frälsnings Gud,
du kom inte ihåg din styrkas klippa.
    Därför planterade du ljuvliga planteringar
och satte främmande skott i dem.
11 Den dag du planterade dem inhägnade du dem,
och tidigt kom dina plantor att blomma,
men skörden uteblev på skördedagen,
då plågan blev mycket svår.

12 Hör larmet av många folk,
    det brusar som havet brusar.
Det dånar av folkslag,
    det dånar som väldiga vatten dånar.
13 Folkslag dånar,
    som stora vatten dånar.
Men han tillrättavisar dem och de flyr bort i fjärran.
De jagas som agnar för vinden på bergen,
som virvlande löv för stormen.
14 När aftonen är inne, se, då kommer plötsligt förskräckelse,
och innan morgonen gryr är de borta.
Detta är våra rövares del och våra plundrares lott.

Profetia över Syrien

17 Detta är Guds budskap till Damaskus, Arams huvudstad:Se, Damaskus är borta! Staden finns inte längre. Bara en hög ruiner!

Aroers städer är övergivna. Där betar får, och de lägger sig ner lugnt och stilla. Ingen finns som kan störa dem.

Israels styrka och Damaskus makt ska ta slut, och det som finns kvar av Aram ska förstöras. På samma sätt som Israels härlighet försvunnit, ska nämligen också deras härlighet försvinna, förklarar Herren, härskarornas Gud.

Ja, Israels härlighet ska fördunklas, när fattigdomen smyger sig över landet.

Israel ska vara lika tomt och övergivet som de skördade sädesfälten i Refaimsdalen.

Bara några få människor ska bli kvar, som kvarblivna oliver på träd som redan skördats - två eller tre i trädets topp och fyra eller fem längst ut på grenarna.

Då ska de till sist tänka på sin Skapare och Gud och få respekt för den Helige i Israel.

De ska inte längre be sina avgudar om hjälp och inte heller dyrka de gudar de själva har tillverkat. De ska inte längre ha något till övers för bilderna av Astarte och solgudarna.

Deras största städer, som de övergav för Israels skull, ska ligga övergivna, igenväxta och förödda.

10 Varför? Därför att du vänt dig bort från den Gud som kan rädda dig, från den klippa där du kan få skydd. Därför ska du aldrig få skörda, även om du planterar de dyrbaraste plantor.

11 Inte ens om de växer så fint att de blommar redan samma dag du planterat dem. Din enda skörd ska vara sorg och obotlig plåga.

12 Se på alla de nationer som stormar fram mot Guds land!

13 Men även om de ryter som vågor när de bryts invid land, ska Gud ändå tysta dem. De kommer att fly, spridda som agnar för vinden och som flygsand.

14 På kvällen väntar Israel i skräck, men i gryningen är dess fiender döda. Det är den rättvisa lönen för dem som plundrar och förgör Guds folk.