Jesaja 16
Svenska Folkbibeln
Fortsättning av profetian om Moab
16 Sänd lamm till landets herre från Sela genom öknen till dottern Sions berg.
2 Som flyende fåglar utkastade ur fågelboet
kommer Moabs döttrar till Arnons vadställen.
3 "Ge oss råd, döm oss rättvist.
Låt din skugga vara som natten
nu mitt på dagen.
Göm de fördrivna, röj inte flyktingarna!
4 Låt mina fördrivna bo hos dig, Moab var ett gömställe för dem undan fördärvaren.
Ty utpressaren finns inte mer,
skövlingen är slut
och förtryckaren försvunnen ur landet.
5 Då skall en tron befästas genom nåd.
I trohet skall en furste sitta på den i Davids hydda,
en som söker det rätta och främjar rättfärdighet."
6 Vi har hört om Moabs stolthet, hur stolt han är,
om hans högfärd, högmod och våldsamma vrede,
och hans tomma skryt.
7 Därför skall Moab jämra sig över Moab.
Alla skall jämra sig.
Över Kir-Haresets russinkakor skall ni sucka i djup bedrövelse.
8 Ty Hesbons fält tynar bort,
liksom Sibmas vinstockar.
Deras ädla druvor slogs till marken av folkens herrar.
Deras rankor nådde ända till Jaeser och bredde ut sig i öknen,
deras grenar sträckte sig ut över havet.
9 Därför gråter jag över Sibmas vinstockar,
så som Jaeser gråter.
Med mina tårar kommer jag att dränka dig, Hesbon, och dig, Eleale.
Glädjeropen över din mogna frukt och din kornskörd har upphört.
10 Glädje och fröjd har försvunnit
från de bördiga fälten
och i vingårdarna hörs ingen sång, inget jubel.
Ingen trampar vin i pressarna,
på glädjeropen har jag gjort slut.
11 Därför klagar mitt inre som en harpa över Moab,
mitt innersta över Kir-Heres.
12 Ty hur Moab än träder upp på offerhöjden och där arbetar sig trött,
hur han än går till sin helgedom och ber,
så uträttar han ingenting med det.
13 Detta är det ord som Herren på den tiden talade om Moab. 14 Men nu har Herren åter talat och sagt: Inom tre år, så som daglönaren räknar åren, skall Moab i sin härlighet, med alla sina stora skaror, bli räknad för intet. Och det som blir kvar skall vara litet och obetydligt och inte mycket värt.
Jesaja 16
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Moab krossas för sin stolthet
16 Moabs flyktingar från Sela på andra sidan öknen sänder lamm som gåva i hopp om fred med kungen i Juda.
2 Kvinnorna i Moab är som hemlösa fåglar vid floden Arnons vadställen.
3 Budbärarna som har med sig gåvan till Jerusalem ber om råd och hjälp. Skydda oss! Överlämna oss inte till våra motståndare!
4-5 Låt våra utstötta stanna bland er! Göm dem undan våra fiender! Gud kommer att löna er för er vänlighet mot oss. Om ni låter Moabs flyktingar slå sig ner bland er, ska Gud, när förstörelsen är över, upprätta Davids tron för alltid. På den tronen ska han sätta en god och rättvis kung.
6 Är detta det stolta Moab, som vi hört talas så mycket om? Nu är all dess överlägsenhet borta!
7 Därför gråter alla i Moab och sörjer över det hemsökta Kir-Hareset,
8 över Hesbons övergivna fält och Sibmas tomma vingårdar. De fientliga krigsherrarna har trampat ner de plantor som gav utsökta viner, kända ända bort till Jaser i öknen och ner till havet.
9 Därför gråter jag som Jaser över Sibmas vingårdar. Mina tårar ska flöda för Hesbon och Eleale, där sommarens frukt och gröda har förstörts.
10 Nu är all glädje och all förväntan inför skördetiden borta. De glada sångerna i vingården hörs inte längre, och trampet i vinpressarna har upphört. Jag har gjort slut på all deras skördeglädje.
11 Jag gråter och sörjer över Moab, och min förtvivlan över Kir-Heres är djup.
12 Moabs folk ska i ångest och förtvivlan be till sina avgudar på bergshöjderna, men de kan inte hjälpa dem. De ska bönfalla dem i sina tempel, men de kan inte rädda dem.
13-14 Allt detta som rör Moab har sagts förut, men nu säger Herren än en gång, att inom tre år ska Moabs ära och glans vara försvunnen och endast några få ska fortfarande vara vid liv.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica