Fortsättning av profetian om Moab

16 (A) Sänd lamm[a] till landets herre

    från Sela genom öknen
        till dottern Sions berg.
Som flyende fåglar utkastade
        ur fågelboet
    kommer Moabs döttrar
        till Arnons vadställen.
"Ge oss råd, döm oss rättvist.
    Låt din skugga vara som natten
        nu mitt på dagen.
    Göm de fördrivna,
        röj inte flyktingarna!
Låt Moabs fördrivna bo hos dig,
    var[b] ett gömställe för dem
        undan fördärvaren.
    När utpressaren inte finns mer,
        skövlingen är slut
    och förtryckaren försvunnen
        ur landet,
(B) då ska en tron befästas
        genom nåd.
    I trohet ska en furste sitta
        på den i Davids hydda,
    en som söker det rätta
        och främjar rättfärdighet."

Vi har hört om Moabs stolthet,
        hur stolt han är,
    om hans högfärd, högmod
        och våldsamma vrede,
    och hans tomma skryt.
Därför ska Moab jämra sig över Moab.
    Alla ska jämra sig.
        Över Kir-Haresets russinkakor
    ska ni sucka i djup bedrövelse,
(C) för Heshbons fält tynar bort,
        liksom Sibmas vinstockar.
    Deras ädla druvor slogs till marken
        av folkens herrar.
    Deras rankor nådde
            ända till Jaeser
        och bredde ut sig i öknen,
    deras grenar sträckte sig ut
        över havet.
Därför gråter jag
    över Sibmas vinstockar,
        så som Jaeser gråter.
    Med mina tårar tänker jag
        dränka dig, Heshbon,
            och dig, Eleale.
    Glädjeropen över din mogna frukt
        och din kornskörd har upphört.
10 (D) Glädje och fröjd har försvunnit
        från de bördiga fälten
    och i vingårdarna hörs ingen sång,
        inget jubel.
    Ingen trampar vin i pressarna,
        på glädjeropen har jag gjort slut.
11 (E) Därför klagar mitt inre
        som en harpa över Moab,
    mitt innersta över Kir-Heres.
12 (F) För hur Moab än träder upp
    på offerhöjden
        och arbetar sig trött där,
    hur han än går
        till sin helgedom och ber,
    så uträttar han ingenting med det.

13 (G) Detta är det ord som Herren på den tiden talade om Moab. 14 Men nu har Herren åter talat och sagt: Inom tre år, så som daglönaren räknar åren, ska Moab i sin härlighet förnedras med alla sina stora skaror. Och det lilla som blir kvar ska vara obetydligt och maktlöst.

Footnotes

  1. 16:1 Sänd lamm   Moab hade bra bete (4 Mos 32:1) och hade sänt tribut i lamm förut (2 Kung 3:4).
  2. 16:4 Låt Moabs fördrivna bo hos dig, var   Andra handskrifter: "Låt mina fördrivna bo hos dig, var för Moab".

Moab krossas för sin stolthet

16 Sänd lamm till landets härskare
    från Sela[a] genom öknen till Sions berg.
Likt fåglar som flyr, utstötta ur boet,
    kommer Moabs döttrar till Arnons vadställen.

”Ge oss råd, fatta ett beslut!
    Låt din skugga falla som nattens mörker, mitt på dagen!
Göm de fördrivna,
    röj inte de flyende!
Låt mina fördrivna från Moab
    få stanna hos dig.
Var en tillflykt för dem mot fördärvaren.”

För förtryckaren ska inte finnas mer,
    förödelsen är över,
våldsverkaren är borta från landet.
    Då ska en tron upprättas i nåd,
och i trohet ska en domare
    sitta på den i Davids hydda,
en som söker det rätta
    och strävar efter rättfärdighet.

Vi har hört om Moabs stolthet,
    dess enorma övermod och högfärd,
stolthet och arrogans,
    dess tomma prat.
Därför jämrar sig moabiterna,
    alla jämrar sig över Moab
i sorg och bedrövelse över Kir-Haresets druvkakor.
    För Heshbons fält torkar ut,
liksom Sivmas vinrankor.
    Folkens herrar har trampat ner
de utsökta vinrankorna
    som nådde ända bort till Jaser,
slingrade sig i öknen
    och bredde ut sig till havet.
Därför gråter jag som Jaser
    över Sivmas vinrankor.
Mina tårar ska flöda över Heshbon och Elale,
    glädjeropen över din mogna frukt och skörd har upphört.
10 Nu är all glädje och fröjd borta
    från trädgårdarna.
Inga sånger och inget jubel
    hörs i vingårdarna,
och trampet i vinpressarna har upphört.
    Jag har gjort slut på all deras skördeglädje.
11 Jag klagar i mitt inre som en harpa över Moab,
    och i mitt innersta över Kir-Heres.
12 När nu Moab träder fram på sin offerplats
    tröttar hon bara ut sig där,
och när hon går till sin helgedom för att be,
    är det till ingen nytta.

13 Detta är vad Herren talade till Moab vid den tiden. 14 Men nu säger Herren: ”Inom tre år, som är som en daglönares år,[b] ska Moabs glans med hela dess stora folkmängd vara försvunnen. De överlevande ska vara få och obetydliga.”

Footnotes

  1. 16:1 Sela kan ev. här översättas klippan.
  2. 16:14 Uttryckets innebörd i grundtexten är osäker; samma uttryck förekommer också i 21:16.