Jesaja 11-13
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Ett skott ur Jishajs stam
11 Ett skott ska växa fram ur Jishajs avhuggna stam,
ett skott ur dess rot ska bära frukt.
2 Herrens Ande ska vila över honom,
visdomens och förståndets Ande,
insiktens och kraftens Ande,
kunskapens och Herrens fruktans Ande.
3 Han har sin glädje i att frukta Herren.
Han dömer inte efter det som ögonen ser,
skipar inte rätt efter det man hör.
4 Han dömer de fattiga i rättfärdighet
och skipar rättvisa åt de förtryckta i landet.
Hans ord är en käpp som slår ner på jorden
och med sin andedräkt förgör han de onda.
5 Rättfärdigheten är hans bälte
och sanningen bär han kring midjan.
6 Då ska vargar bo tillsammans med lamm,
och leoparden ligga bland killingar.
Kalvar, lejon och gödboskap betar tillsammans,
och en liten pojke vallar dem.
7 Kon betar tillsammans med björnen,
deras ungar ligger bredvid varandra,
och lejon äter hö som kor.
8 Småbarn leker vid kobrans håla,
och ett barn sticker handen i ett giftormsbo.
9 Ingenstans på mitt heliga berg
ska man göra något ont eller fördärvligt,
för jorden ska vara full av Herrens kunskap,
så som vattnet fyller havet.
10 Då ska folken söka sig till Jishajs rot, som står som ett banér för alla folk, och den plats där han bor ska vara full av härlighet. 11 Då ska Herren för andra gången räcka ut sin hand för att friköpa resten av sitt folk som är kvar, från Assyrien, Egypten, Patros, Kush, Elam, Shinar, Hamat och länderna utmed kusterna.
12 Han ska resa ett banér för folken
och samla de förskingrade av Israel
och de kringspridda från Juda
från jordens alla ändar.
13 Då ska Efraims avund upphöra
och Judas fiendskap ta slut,
så att Efraim inte mer avundas Juda
och Juda inte mer är fientligt mot Efraim.
14 De ska anfalla filistéernas sluttning i väster
och tillsammans plundra folken i öster.
De ska lägga beslag på Edom och Moab
och lägga under sig ammoniterna.
15 Herren ska låta Egyptens havsvik torka ut,
gripa tag i Eufratfloden genom sin heta vind,
så att den delas i sju småfloder,
som går att ta sig över torrskodd till fots.
16 Det ska finnas en rak väg
för den rest av hans folk
som är kvar från Assyrien,
på samma sätt som för Israels folk
när de kom från Egypten.
Lovsång till Herren
12 Den dagen ska du säga:
”Jag prisar dig, Herren!
Du var vred på mig,
men din vrede är över,
och nu har du tröstat mig.
2 Ja, Gud är min räddning,
jag är trygg och inte rädd,
för Herren är min starkhet och min sång.
Han har blivit min räddning.
3 Med glädje ska ni ösa vatten
ur räddningens källor.”
4 Den dagen ska ni säga:
”Prisa Herren,
åkalla honom!
Gör hans gärningar kända bland folken,
förkunna hans upphöjda namn.
5 Sjung till Herrens ära,
för det härliga han har gjort,
låt det bli känt över hela jorden.
6 Ropa och sjung av glädje,
ni som bor på Sion,
för stor är han som bor mitt ibland er,
Israels Helige.”
Nationernas dom och hopp om upprättelse
(13:1—27:13)
Profetia över Babylonien
13 Profetia över Babylon, som Jesaja, Amos son, fick i en syn.
2 Res ett banér på en kal bergstopp.
Ropa till dem
och vinka till dem att dra in
genom de förnämas portar.
3 Jag har befallt mina heliga,
jag har också kallat in mina krigare
för att verkställa min vrede,
dem som gläds över min seger.
4 På bergen hörs ett oväsen,
som bland folkmassor,
ett larm av riken, av samlade nationer.
Det är härskarornas Herre som mönstrar sin armé.
5 De kommer från fjärran land,
långt bortifrån horisonten,
Herren och hans vredes redskap,
för att ödelägga hela landet.
6 Jämra er, för Herrens dag är nära!
Den kommer med våld från den Väldige.
7 Därför förlamas alla armar,
och alla blir modlösa.
8 De grips av skräck,
smärta och ångest drabbar dem,
som en kvinnas födslovåndor.
Handfallna ser de på varandra
med hettande kinder.
9 Se, Herrens dag kommer
med fruktansvärd, brinnande vrede.
Jorden ska läggas öde
och dess syndare utplånas därifrån.
10 Himlens stjärnor och stjärnbilder
ska inte mer lysa.
Mörk går solen upp,
och månen ger inget ljus.
11 Jag ska straffa världen
för dess ondska,
och de gudlösa för deras synd.
Jag ska göra slut på de stoltas övermod
och slå ner de skoningslösas högfärd.
12 Jag ska göra människan lika sällsynt som guld,
mänskligheten ovanligare än guld från Ofir.
13 Jag ska få himlen att darra,
och jorden ska skakas i sina grundvalar
genom härskarornas Herres förbittring,
på hans glödande vredes dag.
14 Som en jagad gasell,
som får utan herde
ska de återvända,
var och en fly till sitt eget land.
15 Den som grips ska stickas ner,
den som fångas ska falla för svärd.
16 Deras spädbarn krossas inför deras ögon.
Deras hus plundras
och kvinnorna våldtas.
17 Jag ska sätta mederna i rörelse mot dem,
de som inte bryr sig om silver
eller gillar guld.
18 Deras bågar fäller de unga,
de har inget förbarmande med spädbarn
och inget medlidande med de små.
19 För Babylonien, kungarikenas krona,
kaldéernas härlighet och stolthet,
ska det gå som när Gud
förgjorde Sodom och Gomorra.
20 Aldrig mer ska det bebyggas,
generation efter generation ska det vara obebott,
ingen arab ska slå upp sina tält där,
inga herdar låta sina får vila där.
21 Det ska bli ett tillhåll för ökendjur,
och husen ska fyllas av schakaler.
Berguvar ska bosätta sig där
och bockar hoppa omkring.[a]
22 Hyenor ska yla i dess borgar
och schakaler i de lyxiga palatsen.
Dess tid är snart inne,
dess dagar är räknade.
Footnotes
- 13:21 Översättningen av djurnamnen är osäker; bockar kan ev. också syfta på demoner i v. 21, 22.
Jesaja 11-13
Svenska 1917
11 Men ett skott skall skjuta upp ur Isais avhuggna stam, och en telning från dess rötter skall bära frukt.
2 Och på honom skall HERRENS Ande vila, vishets och förstånds Ande, råds och starkhets Ande, HERRENS kunskaps och fruktans Ande.
3 Han skall hava sitt välbehag i HERRENS fruktan; och han skall icke döma efter som ögonen se eller skipa lag efter som öronen höra.
4 Utan med rättfärdighet skall han döma de arma och med rättvisa skipa lag åt de ödmjuka på jorden. Och han skall slå jorden med sin muns stav, och med sina läppars anda döda de ogudaktiga.
5 Rättfärdighet skall vara bältet omkring hans länder och trofasthet bältet omkring hans höfter.
6 Då skola vargar bo tillsammans med lamm och pantrar ligga tillsammans med killingar; och kalvar och unga lejon och gödboskap skola sämjas tillhopa, och en liten gosse skall valla dem.
7 Kor och björnar skola gå och beta, deras ungar skola ligga tillhopa, och lejon skola äta halm likasom oxar.
8 Ett spenabarn skall leka invid en huggorms hål och ett avvant barn sträcka ut sin hand efter basiliskens öga.
9 Ingenstädes på mitt heliga berg skall man då göra vad ont och fördärvligt är, ty landet skall vara fullt av HERRENS kunskap, likasom havsdjupet är fyllt av vattnet.
10 Och det skall ske på den tiden att hednafolken skola söka telningen från Isais rot, där han står såsom ett baner för folken; och hans boning skall vara idel härlighet.
11 Och HERREN skall på den tiden ännu en gång räcka ut sin hand, för att förvärva åt sig kvarlevan av sitt folk, vad som har blivit räddat från Assyrien, Egypten, Patros, Etiopien, Elam, Sinear, Hamat och havsländerna.
12 Och han skall resa upp ett baner för hednafolken och samla Israels fördrivna män; och Juda förskingrade kvinnor skall han hämta tillhopa från jordens fyra hörn.
13 Då skall Efraims avund upphöra och Juda ovänskap bliva utrotad; Efraim skall ej hysa avund mot Juda, och Juda icke ovänskap mot Efraim.
14 Men såsom rovfåglar skola de slå ned på filistéernas skuldra västerut, tillsammans skola de taga byte av österlänningarna; Edom och Moab skola gripas av deras hand, och Ammons barn skola bliva dem hörsamma.
15 Och HERREN skall giva till spillo Egyptens havsvik och lyfta sin hand mot floden i förgrymmelse; och han skall klyva den i sju bäckar och göra så, att man torrskodd kan gå däröver.
16 Så skall där bliva en banad väg för den kvarleva av hans folk, som har blivit räddad från Assur, likasom det var för Israel på den dag då de drogo upp ur Egyptens land.
12 På den tiden skall du säga: »Jag tackar dig, HERRE, ty väl var du vred på mig, men din vrede har upphört, och du tröstar mig.
2 Se, Gud är min frälsning, jag är trygg och fruktar icke; ty HERREN, HERREN är min starkhet och min lovsång, och han blev mig till frälsning.»
3 Och I skolen ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor
4 och skolen säga på den tiden: »Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken; förtäljen att hans namn är högt.
5 Lovsjungen HERREN, ty han har gjort härliga ting; detta vare kunnigt över hela jorden.
6 Ropen av fröjd och jublen, I Sions invånare, ty Israels Helige är stor bland eder.
13 Detta är en utsaga om Babel, vad som uppenbarades för Jesaja, Amos' son.
2 Resen upp ett baner på ett kalt berg, ropen högt till dem; viften med handen att de må draga in genom de mäktiges portar.
3 Jag själv har bådat upp mina invigda, ja, kallat mina hjältar till mitt vredesverk, min stolta skara, som jublar.
4 Hör, det larmar på bergen såsom av ett stort folk. Hör, det sorlar av riken med hopade hednafolk. HERREN Sebaot mönstrar sin krigarskara.
5 Ifrån fjärran land komma de, ifrån himmelens ända, HERREN och hans vredes redskap, för att fördärva hela jorden.
6 Jämren eder, ty nära är HERRENS dag; såsom våld från den Allsvåldige kommer den.
7 Därför sjunka alla händer ned, och alla människohjärtan förfäras.
8 Man förskräckes, man gripes av ångest och kval, ja, våndas såsom en barnaföderska. Häpen stirrar den ene på den andre; röda såsom eldslågor äro deras ansikten.
9 Se, HERRENS dag kommer, gruvlig och med förgrymmelse och med vredesglöd, för att göra jorden till en ödemark och utrota syndarna som där bo.
10 Ty himmelens stjärnor och stjärnbilder sända ej mer ut sitt ljus, solen går mörk upp, och månens ljus skiner icke.
11 Jag skall hemsöka jordens krets för dess ondska och de ogudaktiga för deras missgärning; jag skall göra slut på de fräckas övermod och slå ned våldsverkarnas högmod.
12 Jag skall göra en man mer sällsynt än fint guld, en människa mer sällsynt än guld från Ofir.
13 Därför skall jag komma himmelen att darra, och jorden skall bäva och vika från sin plats -- genom HERREN Sebaots förgrymmelse, på hans glödande vredes dag.
14 Och likasom jagade gaseller och en hjord som ingen samlar vända de då hem, var och en till sitt folk, och fly, var och en till sitt land.
15 Men envar som upphinnes bliver genomborrad, och envar som gripes faller för svärd.
16 Deras späda barn krossas inför deras ögon, deras hus plundras, och deras kvinnor skändas.
17 Ty se, jag vill uppväcka mot dem mederna, som akta silver för intet och icke fråga efter guld.
18 Deras bågar skola fälla de unga männen, med frukten i moderlivet hava de intet förbarmande, och barnen skona de icke.
19 Och det skall gå med Babel, rikenas krona, kaldéernas ära och stolthet, likasom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.
20 Aldrig mer skall det bliva bebyggt, från släkte till släkte skall det ligga obebott; ingen arab skall där slå upp sitt tält, ingen herde lägra sig där med sin hjord.
21 Nej, öknens djur skola lägra sig där, och dess hus skola fyllas av uvar; strutsar skola bo där, och gastar skola hoppa där.
22 Schakaler skola tjuta i dess palatser och ökenhundar i praktbyggnaderna. Snart kommer dess tid; dess dagar skola ej fördröjas.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.