Jeremia 15

Svenska Folkbibeln

Folket måste straffas utan förbarmande

15 Men Herren sade till mig: Även om Mose och Samuel trädde fram inför mig, skulle jag ändå inte vara vänligt sinnad mot detta folk. Driv bort dem från mitt ansikte och låt dem gå. ²Om de frågar dig: "Vart skall vi gå?" skall du svara dem: Så säger Herren: I dödens våld den som hör döden till, i svärdets våld den som hör svärdet till, i hungerns våld den som hör hungern till och i fångenskapens våld den som hör fångenskapen till. ³Fyra slags plågor skall jag låta komma över dem, säger Herren: Svärdet som skall döda dem, hundarna som skall släpa bort dem, och himlens fåglar och vilddjuren på marken som skall äta upp och göra slut på dem. ⁴Jag skall göra dem till ett avskräckande exempel för alla riken på jorden, på grund av det som Manasse, Hiskias son, kung i Juda, har gjort i Jerusalem.

⁵Ty vem kan ha förbarmande med dig, Jerusalem,
ja, vem kan ha medlidande med dig?
Vem vill ta en omväg för att fråga
    hur det står till med dig?
⁶Du har förkastat mig, säger Herren,
och vänt mig ryggen.
    Därför har jag räckt ut min hand emot dig
för att förgöra dig.
    Jag är trött på att visa förbarmande.
⁷Jag kastade dem med kastskovel
    vid landets portar,
jag gjorde dem barnlösa,
    jag förgjorde mitt folk,
men de vände inte om från sina vägar.
⁸Deras änkor blev inför mig
    fler än sandkornen i havet.
Över mödrarna till deras unga män
lät jag inkräktare härja mitt på ljusa dagen.
Plötsligt lät jag ångest och skräck drabba dem.
⁹Den som hade fött sju söner
    svimmade och gav upp andan.
Hennes sol gick ner medan det ännu var dag,
hon måste blygas och skämmas.
    De som är kvar av dem
skall jag överlämna åt deras fienders svärd,
säger Herren.

Profetkallets vånda

¹⁰"Ve mig, min mor, att du har fött mig,
en man som ställer till osämja och träta för hela landet!
Jag har inte lånat dem något
och de har inte givit lån till mig.
Ändå förbannar alla mig."

¹¹Men Herren svarade: "Sannerligen, jag skall styrka dig så att det går dig väl. Sannerligen, jag skall göra så att dina fiender kommer och bönfaller inför dig i olyckans och nödens tid. ¹²Kan man bryta sönder järn, järn från norden, eller koppar? ¹³Dina ägodelar och dina skatter skall jag lämna till plundring, men inte för betalning, utan för alla dina synders skull i hela ditt land. ¹⁴Och jag skall föra bort dig tillsammans med dina fiender till ett land du inte känner. Ty min vredes eld är upptänd och den skall brinna mot er."

¹⁵Herre, du vet det.
    Tänk på mig och tag hand om mig
och ge mig hämnd på mina förföljare.
Tag inte bort mig, du som är långmodig.
Tänk på hur jag blir hånad för din skull.
¹⁶Dina ord kom och jag åt dem,
    ja, ditt ord blev mitt hjärtas fröjd och glädje,
ty jag är uppkallad efter ditt namn,
    Herre, härskarornas Gud.
¹⁷Jag har inte suttit tillsammans med gycklare för att roa mig.
    Därför att din hand var över mig har jag suttit ensam,
ty du har uppfyllt mig med harm.
¹⁸Varför skall jag ständigt plågas
    och varför är mitt sår oläkbart?
Det vill ju inte läkas.
    Du har blivit för mig som en sinande bäck,
likt ett vatten som ingen kan lita på.

¹⁹Därför säger Herren så:
    Om du vänder om,
skall jag låta dig komma tillbaka
    och du skall få tjäna mig.
Om du skiljer det äkta från det oäkta
skall du få vara som min mun.
    Detta folk skall då vända tillbaka till dig,
men du skall inte vända tillbaka till dem.
²⁰Jag skall göra dig till en fast
    kopparmur mot detta folk,
så att de inte kan besegra dig
    om de vill strida mot dig.
Ty jag är med dig för att hjälpa dig,
    och för att rädda dig, säger Herren.
²¹Jag skall rädda dig ut ur de ondas våld
och befria dig ur våldsmännens hand.

Jeremiah 15

New King James Version

The Lord Will Not Relent

15 Then the Lord said to me, ^(A)“Even if ^(B)Moses and ^(C)Samuel stood before Me, My ^[a]mind would not be favorable toward this people. Cast them out of My sight, and let them go forth. ²And it shall be, if they say to you, ‘Where should we go?’ then you shall tell them, ‘Thus says the Lord:

^(D)“Such as are for death, to death;
And such as are for the sword, to the sword;
And such as are for the famine, to the famine;
And such as are for the ^(E)captivity, to the captivity.” ’

³“And I will ^(F)appoint over them four forms of destruction,” says the Lord: “the sword to slay, the dogs to drag, ^(G)the birds of the heavens and the beasts of the earth to devour and destroy. ⁴I will hand them over to ^(H)trouble, to all kingdoms of the earth, because of ^(I)Manasseh the son of Hezekiah, king of Judah, for what he did in Jerusalem.

⁵“For who will have pity on you, O Jerusalem?
Or who will bemoan you?
Or who will turn aside to ask how you are doing?
⁶^(J)You have forsaken Me,” says the Lord,
“You have ^(K)gone backward.
Therefore I will stretch out My hand against you and destroy you;
^(L)I am ^[b]weary of relenting!
⁷And I will winnow them with a winnowing fan in the gates of the land;
I will ^(M)bereave them of children;
I will destroy My people,
Since they ^(N)do not return from their ways.
⁸Their widows will be increased to Me more than the sand of the seas;
I will bring against them,
Against the mother of the young men,
A plunderer at noonday;
I will cause anguish and terror to fall on them ^(O)suddenly.

⁹“She^(P) languishes who has borne seven;
She has breathed her last;
^(Q)Her sun has gone down
While it was yet day;
She has been ashamed and confounded.
And the remnant of them I will deliver to the sword
Before their enemies,” says the Lord.

Jeremiah’s Dejection

¹⁰^(R)Woe is me, my mother,
That you have borne me,
A man of strife and a man of contention to the whole ^[c]earth!
I have neither lent for interest,
Nor have men lent to me for interest.
Every one of them curses me.

¹¹The Lord said:

“Surely it will be well with your remnant;
Surely I will cause ^(S)the enemy to intercede with you
In the time of adversity and in the time of affliction.
¹²Can anyone break iron,
The northern iron and the bronze?
¹³Your wealth and your treasures
I will give as ^(T)plunder without price,
Because of all your sins,
Throughout your territories.
¹⁴And I will ^[d]make you cross over with your enemies
^(U)Into a land which you do not know;
For a ^(V)fire is kindled in My anger,
Which shall burn upon you.”

¹⁵O Lord, ^(W)You know;
Remember me and ^[e]visit me,
And ^(X)take vengeance for me on my persecutors.
In Your enduring patience, do not take me away.
Know that ^(Y)for Your sake I have suffered rebuke.
¹⁶Your words were found, and I ^(Z)ate them,
And ^(AA)Your word was to me the joy and rejoicing of my heart;
For I am called by Your name,
O Lord God of hosts.
¹⁷^(AB)I did not sit in the assembly of the mockers,
Nor did I rejoice;
I sat alone because of Your hand,
For You have filled me with indignation.
¹⁸Why is my ^(AC)pain perpetual
And my wound incurable,
Which refuses to be healed?
Will You surely be to me ^(AD)like an unreliable stream,
As waters that ^[f]fail?

The Lord Reassures Jeremiah

¹⁹Therefore thus says the Lord:

^(AE)“If you return,
Then I will bring you back;
You shall ^(AF)stand before Me;
If you ^(AG)take out the precious from the vile,
You shall be as My mouth.
Let them return to you,
But you must not return to them.
²⁰And I will make you to this people a fortified bronze ^(AH)wall;
And they will fight against you,
But ^(AI)they shall not prevail against you;
For I am with you to save you
And deliver you,” says the Lord.
²¹“I will deliver you from the hand of the wicked,
And I will redeem you from the grip of the terrible.”

Footnotes

Jeremiah 15:1 Lit. soul was not toward
Jeremiah 15:6 tired
Jeremiah 15:10 Or land
Jeremiah 15:14 So with MT, Vg.; LXX, Syr., Tg. cause you to serve (cf. 17:4)
Jeremiah 15:15 attend to
Jeremiah 15:18 Or cannot be trusted

Svenska Folkbibeln (SFB)

1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln

New King James Version (NKJV)

Jeremia 15 Svenska Folkbibeln