Print Page Options

”På den tiden, säger Herren, ska Juda kungars, dess furstars, prästers, profeters och Jerusalems invånares ben hämtas från deras gravar och spridas ut under solen, månen och himlens hela härskara, som de har älskat, tjänat, följt, sökt och tillbett. De ska inte samlas upp eller begravas, utan bli till gödsel på marken. De som finns kvar av detta onda släkte på de olika platserna dit jag fördrivit dem ska hellre dö än leva, säger härskarornas Herre.

Folkets avfall och dom

Säg till dem: ’Så säger Herren:

När någon faller,
    reser han sig då inte upp igen?
När någon hamnar på fel väg,
    vänder han då inte tillbaka?
Varför vänder sig då detta Jerusalems folk ständigt bort?
    De håller fast vid sitt svek
och vägrar att vända om.
    Jag har lyssnat och hört
att de inte talar det som är rätt.
    Ingen ångrar sin ondska och säger:
”Vad har jag gjort?”
    Var och en går sin egen väg
och rusar fram som stridshästar.
    Hägern i skyn vet sina tider,
och turturduvan, tranan och svalan
    passar sina flyttningstider.
Men mitt folk känner inte till
    Herrens lagar och bud.

Hur kan ni säga:
    ”Vi är visa, vi har Herrens lag?”
Men de skriftlärdas pennor har gjort den till lögn.[a]
    De visa ska stå där med skam
och skräckslagna fångas i snaran.
    De har förkastat Herrens ord.
Vad är det då för vishet?
10     Jag ska därför ge deras hustrur åt andra
och deras åkrar åt erövrare.
    Från den minste till den störste
är de alla giriga.
    Till och med profeter och präster bedrar.
11 De förbinder mitt folks sår,
    men bara på ytan,
och de säger:
    ”Allt står väl till, allt står väl till.”
Men ingenting är väl.
12     Skäms de för det avskyvärda de gjort?
Nej, någon skam känner de inte,
    de förstår inte att blygas.
Därför ska de falla bland dem som faller.
    När tiden är inne för mig att straffa dem
ska de slås ner, säger Herren.

13 Jag ska skörda dem, säger Herren.
Det blir inga druvor på vinstocken,
    inga fikon på fikonträdet,
och bladen ska vissna.
    Det jag har gett dem ska tas ifrån dem.[b]’ ”

14 Varför sitter vi här?
    Låt oss samlas,
gå till de befästa städerna
    och förgås där.
För Herren, vår Gud,
    låter oss förgås
och har gett oss förgiftat vatten att dricka,
    för vi har syndat mot Herren.
15 Vi väntade på fred,
    men inget gott har kommit,
vi väntade på helande,
    men allt blev bara skräck.
16 Från Dan hörs hans hästar gnägga,
    och när hans hingstar frustar
darrar hela landet.
    De kommer och slukar landet
och allt som finns i det,
    både städer och dem som bor där.

17 ”Jag kommer att sända giftiga ormar mot er,
    ormar som inga besvärjelser hjälper mot,
och de ska bita er, säger Herren.”

Profetens klagan

18 Var ska jag finna tröst i min sorg?
    Mitt hjärta är nära att brista.
19 Hör hur mitt arma folk
    ropar från fjärran land:
Ӏr inte Herren i Sion?
    Är inte hennes kung där längre?”

”Varför har de provocerat mig till vrede
    med sina bildstoder
och med sina meningslösa främmande gudar?”

20 ”Skördetiden är slut,
    sommaren är över,
och vi har inte blivit räddade.”

21 Jag är förkrossad
    för att dottern mitt folk har krossats.
Jag sörjer,
    skräcken griper mig.
22 Finns det ingen balsam i Gilead?
    Finns det ingen läkare där?
Varför kommer det ingen läkedom
    för mitt arma folk?

Footnotes

  1. 8:8 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 8:13 Grundtextens innebörd är osäker i den sista delen av versen.

På den tiden, säger Herren, skall man kasta Juda kungars och furstars ben, prästernas och profeternas ben och Jerusalems invånares ben ut ur deras gravar och strö omkring dem inför solen och månen och himlens alla stjärnor, som de har älskat, dyrkat och följt, sökt och tillbett. De skall inte samlas ihop eller begravas, de skall bli gödsel på marken. Alla de som blir kvar av detta onda släkte skall hellre vilja dö än leva, vart jag än fördriver dem, säger Herren Sebaot.

Ett avfall utan motstycke

Säg också till dem: Så säger Herren:

Om någon faller reser han sig då inte upp igen
och om någon går vilse vänder han då inte om?
Varför vänder de sig ständigt bort,
    detta Jerusalems folk?
De håller fast vid sitt svek,
    de vägrar att vända om.
Jag har lyssnat och hört efter.
    Det som inte är rätt, det talar de.
Ingen enda ångrar sin ondska,
    ingen säger: "Vad har jag gjort?"
Alla viker av i egen riktning, likt hästar som störtar sig ut i striden.
Till och med storken under himlen
    vet sin bestämda tid,
och turturduvan, svalan och tranan
    passar tiden när de skall komma tillbaka.
Men mitt folk känner inte Herrens domslut.
Hur kan ni då säga: "Vi är visa,
    och vi har Herrens lag".
Se, utan tvekan har de skriftlärdas lögnpenna
förvandlat lagen till lögn.
De visa skall komma på skam,
    förskräckas och tas till fånga.
Se, de har förkastat Herrens ord.
    Vad har de då för vishet?

10 Därför skall jag ge deras hustrur åt andra
och deras åkrar åt erövrare.
    Ty hög som låg, alla söker de orätt vinning.
Profet och präst, alla handlar de lögnaktigt.
11 De tar det lätt med att hela dottern mitt folks skada
och säger: "Allt står väl till, allt står väl till".
Men allt står inte väl till.
12 De skall stå där med sin skam,
    därför att de bedrev sådana avskyvärda ting.
Ändå känner de ingen skam
    och förstår inte att blygas.
Därför skall de falla bland dem som faller.
När tiden kommer att jag skall straffa dem,
skall de komma på fall, säger Herren.
13 Jag skall rycka bort och förgöra dem,
säger Herren.
    Inga druvor blir kvar på vinstockarna
och inga fikon på fikonträden,
    till och med löven är vissnade.
Det jag gav dem skall tas ifrån dem.

14 Varför sitter vi stilla här?
    Låt oss samlas och gå in i de befästa städerna
och möta slutet där.
    Ty Herren, vår Gud, låter oss förgås.
Han ger oss förgiftat vatten att dricka,
ty vi har syndat mot Herren.
15 Vi väntade på välgång,
    men inget gott kommer,
på en tid med läkedom,
    men se, förskräckelse råder.
16 Från Dan hörs hans hästar frusta.
    När hans hingstar gnäggar bävar hela landet.
De kommer och slukar landet med allt som där finns,
staden och alla som bor i den.
17 Se, jag sänder ormar bland er,
    giftormar som inte kan besvärjas,
och de skall bita er,
    säger Herren.

Profetens stora sorg

18 Var skall jag finna lindring i min sorg?
Mitt hjärta är sjukt i mig.
19 Hör, dottern mitt folk ropar från fjärran land:
"Finns då inte Herren mer i Sion?
    Är hennes konung inte längre där?"
Varför har de retat mig till vrede med sina beläten,
med sina främmande avgudar?
20 Skördetiden är förbi,
    sommaren är över,
men vi har inte blivit räddade.
21 Jag är förkrossad
    därför att dottern mitt folk har krossats.
Jag sörjer, förfäran har gripit mig.
22 Finns då ingen balsam i Gilead,
    finns där ingen läkare?
Varför blir dottern mitt folk inte helad?

På den tiden, säger Herren, ska man kasta ut Juda kungars och furstars ben, prästernas och profeternas ben och Jerusalems invånares ben ur deras gravar (A) och strö ut dem inför solen och månen och himlens alla stjärnor som de har älskat, dyrkat och följt, sökt och tillbett. De ska inte samlas ihop eller begravas, de ska bli gödsel på marken. Alla som blir kvar av detta onda släkte ska hellre vilja dö än leva, vart jag än fördriver dem, säger Herren Sebaot.

Ett avfall utan motstycke

Säg också till dem: Så säger Herren:

Om någon faller,
        reser han sig då inte igen?
    Och om någon går vilse,
        vänder han då inte om?
(B) Varför vänder de sig ständigt bort,
        detta Jerusalems folk?
    De håller fast vid sitt svek,
        de vägrar att vända om.
Jag har lyssnat och hört efter.
        De talar det som inte är rätt.
    Ingen enda ångrar sin ondska,
        ingen säger: ”Vad har jag gjort?”
    Alla viker av i egen riktning,
        likt hästar som störtar sig ut
            i striden.

(C) Till och med storken under himlen
        vet sin bestämda tid,
    och turturduvan, svalan och tranan
        passar tiden
            när de ska komma tillbaka.
    Men mitt folk
        känner inte Herrens domslut.
Hur kan ni säga: ”Vi är visa,
        vi har Herrens lag?”
    Visst! De skriftlärdas lögnpenna
        har förvandlat lagen till lögn.
(D) De visa ska komma på skam,
        bli förskräckta och fångade.
    Se, de har förkastat Herrens ord.
        Vad har de då för vishet?

10 (E) Därför ska jag ge deras hustrur
        åt andra
    och deras åkrar åt erövrare,
        för alla söker de oärlig vinst,
            hög som låg.
    Profet och präst,
        alla handlar de lögnaktigt.
11 (F) De tar det lätt med att bota
        dottern mitt folks skada
    och säger: ”Allt är väl, allt är väl!”
        Men allt är inte väl.

12 De ska få skämmas
    för att de har gjort något
        så avskyvärt.
    Ändå känner de ingen skam
        och förstår inte att blygas.
    Därför ska de falla
        bland dem som faller.
    När tiden kommer
        och jag straffar dem
    ska de komma på fall,
        säger Herren.
13 (G) Jag ska rycka bort och förgöra dem,
        säger Herren.
    Inga druvor blir kvar
        på vinstockarna
    och inga fikon på fikonträden,
        till och med löven är vissnade.
    Det jag gav dem
        ska tas ifrån dem.

14 (H) Varför sitter vi här?
    Låt oss samlas
        och gå in i de befästa städerna
            och möta slutet där,
    för Herren vår Gud
        låter oss förgås.
    Han ger oss förgiftat vatten
        att dricka,
    för vi har syndat mot Herren.
15 (I) Vi väntade på välgång,
        men inget gott kommer,
    på en tid med läkedom,
        men se, skräck råder.
16 (J) Från Dan hörs hans hästar frusta,
    när hans hingstar gnäggar
        bävar hela landet.
    De kommer och slukar landet
        med allt som finns där,
    staden och alla som bor i den.
17 (K) Se, jag sänder ormar bland er,
    giftormar som inte kan besvärjas,
        och de ska bita er, säger Herren.

Profetens stora sorg

18 Var ska jag få lindring i min sorg?
        Mitt hjärta är sjukt i mig.
19 (L) Hör, dottern mitt folk
        ropar från fjärran land:
    ”Finns inte Herren mer i Sion?
        Är hennes kung inte längre där?”
    Varför har de retat mig till vrede
            med sina bilder,
        med sina främmande avgudar?
20 ”Skördetiden är förbi,[a]
        sommaren är över,
    men vi har inte blivit räddade.”
21 Jag är förkrossad,
        för dottern mitt folk har krossats.
    Jag sörjer, förfäran har gripit mig.
22 (M) Finns det ingen balsam i Gilead[b],
        finns där ingen läkare?
    Varför blir dottern mitt folk
        inte botad?

Footnotes

  1. 8:20 Skördetiden är förbi   Den belägrade staden kunde inte fylla på sitt matförråd.
  2. 8:22 balsam i Gilead   Kanske mastix, en doftande kåda med medicinska egenskaper.

Då ska fienden öppna gravarna efter Judas kungar, furstar, präster, profeter och andra Jerusalems invånare.

Deras ben ska grävas upp och spridas ut på marken inför sol, måne och stjärnor, dessa gudar som de har älskat och tillbett, säger Herren. Deras ben kommer inte att samlas upp eller begravas igen, utan ligga som avskräde överallt.

De som fortfarande finns kvar i detta ogudaktiga land ska längta efter att få dö, hellre än att behöva leva på den plats dit jag kommer att skicka dem, säger härskarornas Gud.

Bedragna av villolärare

4-5 Än en gång ger jag dem det här budskapet från Herren: När en människa faller, reser hon sig då inte upp igen? När hon befinner sig på fel väg och upptäcker sitt misstag, vänder hon då inte tillbaka till vägskälet där hon tog miste? Men Jerusalem fortsätter på fel väg, trots att jag varnat dem.

Jag lyssnar till deras samtal, och vad är det jag får höra? Är det någon som sörjer över synden? Är det någon som säger: Vilken fruktansvärd synd jag har begått? Nej, alla rusar på som hästar i strid.

Storken känner tiden för sin flyttning, och det gör också turturduvan, tranan och svalan. De återvänder alla varje år, vid den tid som Gud har bestämt. Men mitt folk känner inte till Herrens lagar.

Hur kan ni säga: Vi är visa, vi har Herrens lag, när era skriftlärde har förvrängt den till lögn?

Dessa visa män ska få stå sitt kast och gå i fällan, för de har förkastat Herrens ord. Är de då så visa?

10 Jag ska ge deras hustrur och egendomar åt andra. Alla, från den minste till den störste, profeter och präster, har bara en enda sak i huvudet. De är ute efter det som inte tillhör dem och drar sig inte för att ljuga och bedra.

11 De ger mitt folk fel behandling när de försäkrar att allt står väl till, trots att det inte alls är så.

12 Skäms de för att de tillber avgudar? Nej, inte det minsta. De har ingen skam i kroppen och vet inte ens vad det är att rodna! Därför ska jag se till att de får ligga bland de fallna. Jag ska låta död komma över dem.

13 Jag ska ta deras skördar ifrån dem. Det blir inga fikon och inget vin, och deras fruktträd ska dö. Allt det goda jag har gett dem är snart förlorat.

14 Då kommer folket att säga: Varför ska vi vänta på döden här? Låt oss gå till de befästa städerna. För Herren, vår Gud, har uttalat domen över oss och gett oss en giftbägare att tömma på grund av all vår synd.

15 Vi väntade på fred, men den kom aldrig. Vi räknade med läkedom, men upplevde bara skräck.

16 Krigslarm hörs från norr uppe vid Dan. Hela landet darrar inför den annalkande armén. Fienden kommer för att inta hela landet och allting i det, både städer och folk.

17 Jag kommer att sända fientliga trupper som giftiga ormar mot er, och då hjälper det inte vad ni än gör.

18 Mitt hjärta är nära att brista. Var ska jag finna tröst i min sorg?

19 Hör hur mitt folk gråter i främmande land!Var är Herren? frågar de. Har Gud övergett oss och vår kung? Varför måste de göra mig så uppretad med sina utskurna avgudabilder och främmande gudar?

20 Skördetiden är slut, sommaren är över och vi är i fångenskap.

21 Jag gråter över mitt folks lidande. Jag står fullkomligt lamslagen och stum av sorg.

22 Finns det ingen bot att få i Gilead? Finns det ingen läkare där, som kan hjälpa? Varför gör inte Gud något? Varför hjälper han inte sitt folk?

“‘At that time, declares the Lord, the bones of the kings and officials of Judah, the bones of the priests and prophets, and the bones(A) of the people of Jerusalem will be removed(B) from their graves. They will be exposed to the sun and the moon and all the stars of the heavens, which they have loved and served(C) and which they have followed and consulted and worshiped.(D) They will not be gathered up or buried,(E) but will be like dung lying on the ground.(F) Wherever I banish them,(G) all the survivors of this evil nation will prefer death to life,(H) declares the Lord Almighty.’

Sin and Punishment

“Say to them, ‘This is what the Lord says:

“‘When people fall down, do they not get up?(I)
    When someone turns away,(J) do they not return?
Why then have these people turned away?
    Why does Jerusalem always turn away?
They cling to deceit;(K)
    they refuse to return.(L)
I have listened(M) attentively,
    but they do not say what is right.
None of them repent(N) of their wickedness,
    saying, “What have I done?”
Each pursues their own course(O)
    like a horse charging into battle.
Even the stork in the sky
    knows her appointed seasons,
and the dove, the swift and the thrush
    observe the time of their migration.
But my people do not know(P)
    the requirements of the Lord.

“‘How can you say, “We are wise,
    for we have the law(Q) of the Lord,”
when actually the lying pen of the scribes
    has handled it falsely?
The wise(R) will be put to shame;
    they will be dismayed(S) and trapped.(T)
Since they have rejected the word(U) of the Lord,
    what kind of wisdom(V) do they have?
10 Therefore I will give their wives to other men
    and their fields to new owners.(W)
From the least to the greatest,
    all are greedy for gain;(X)
prophets(Y) and priests alike,
    all practice deceit.(Z)
11 They dress the wound of my people
    as though it were not serious.
“Peace, peace,” they say,
    when there is no peace.(AA)
12 Are they ashamed of their detestable conduct?
    No, they have no shame(AB) at all;
    they do not even know how to blush.
So they will fall among the fallen;
    they will be brought down when they are punished,(AC)
says the Lord.(AD)

13 “‘I will take away their harvest,
declares the Lord.
    There will be no grapes on the vine.(AE)
There will be no figs(AF) on the tree,
    and their leaves will wither.(AG)
What I have given them
    will be taken(AH) from them.[a]’”

14 Why are we sitting here?
    Gather together!
Let us flee to the fortified cities(AI)
    and perish there!
For the Lord our God has doomed us to perish
    and given us poisoned water(AJ) to drink,
    because we have sinned(AK) against him.
15 We hoped for peace(AL)
    but no good has come,
for a time of healing
    but there is only terror.(AM)
16 The snorting of the enemy’s horses(AN)
    is heard from Dan;(AO)
at the neighing of their stallions
    the whole land trembles.(AP)
They have come to devour(AQ)
    the land and everything in it,
    the city and all who live there.

17 “See, I will send venomous snakes(AR) among you,
    vipers that cannot be charmed,(AS)
    and they will bite you,”
declares the Lord.

18 You who are my Comforter[b] in sorrow,
    my heart is faint(AT) within me.
19 Listen to the cry of my people
    from a land far away:(AU)
“Is the Lord not in Zion?
    Is her King(AV) no longer there?”

“Why have they aroused(AW) my anger with their images,
    with their worthless(AX) foreign idols?”(AY)

20 “The harvest is past,
    the summer has ended,
    and we are not saved.”

21 Since my people are crushed,(AZ) I am crushed;
    I mourn,(BA) and horror grips me.
22 Is there no balm in Gilead?(BB)
    Is there no physician(BC) there?
Why then is there no healing(BD)
    for the wound of my people?

Footnotes

  1. Jeremiah 8:13 The meaning of the Hebrew for this sentence is uncertain.
  2. Jeremiah 8:18 The meaning of the Hebrew for this word is uncertain.