A A A A A
Bible Book List

Jeremia 51 nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

51 Så säger Herren:

”Jag ska väcka upp
    en våldsam storm mot Babylon
och mot Lev Kamajs invånare.[a]
    Jag ska sända främlingar till Babylonien,
för att tröska det och rensa landet.
    De ska komma från alla håll
på olyckans dag.
    Bågskytten ska spänna sin båge
och brösta sig i sitt pansar.[b]
    Skona inte dess unga män,
vig hela dess här åt förintelse.
    Slagna ska de falla i kaldéernas land,
genomborrade på dess gator.
    Israel och Juda har inte övergetts
av sin Gud, härskarornas Herre,
    men deras land är fyllt med skuld
mot Israels Helige.

Fly från Babylonien!
    Spring för livet,
så att straffet för deras synd inte drabbar er också!
    För nu är tiden inne för Herrens hämnd,
han ska ge igen för vad de gjort.
    Babylon var en guldbägare i Herrens hand,
den gjorde hela jorden drucken.
    Folken drack dess vin
och därför blev de som galna.
    Men plötsligt har Babylon fallit och krossats.
Gråt över det!
    Hämta balsam för dess sår,
kanske kan det läkas.

’Vi har försökt bota Babylon,
    men hon kunde inte botas.
Lämna henne! Låt oss ge oss av
    var och en till sitt land,
för domen över Babylon når upp till himlen,
    den räcker ända upp till skyarna.’

10 Herren har skaffat rättvisa för oss.
    Kom, låt oss berätta i Sion
vad Herren, vår Gud, har gjort.’

11 Vässa pilarna,
    ta upp sköldarna![c]
Herren har uppviglat de mediska kungarna,
    eftersom hans plan är att förgöra Babylon.
Detta är Herrens hämnd, hämnden för hans tempel.
12     Höj banéret mot Babylons murar!
Skärp bevakningen!
    Sätt ut vakter,
arrangera bakhåll!
    För Herren ska genomföra
vad han beslutat
    och talat mot Babylons invånare.
13 Du som bor vid många vatten
    och är rik på många skatter:
nu har slutet kommit för dig,
    tiden är inne för dig att bli avklippt.
14 Härskarornas Herre har svurit vid sig själv:
    Jag ska fylla dig med människor,
som med en svärm av gräshoppor,
    och de ska höja ett segerrop mot dig.

15 Han gjorde jorden i sin makt
    grundade världen i sin vishet,
och med sin kunskap spände han ut himlarna.
16     När han låter sin röst höras
dånar himlens vatten,
    han får molnen att stiga upp
från jordens ände.
    Han sänder blixtar med regnet
och för ut vinden ur dess förråd.

17 Varje människa står där som en dåre,
    utan förstånd.
Guldsmeden har svikits av sin gudabild,
    för hans gjutna avgudar är falska
och inget liv finns i dem.
18     De är meningslösa föremål som bara blir till åtlöje.
När de granskas förintas de.
19     Men sådan är inte han, Jakobs andel.
Han har format allt,
    också sin arvedels stam.
Härskarornas Herre är hans namn.

20 Du är min hammare och mitt stridsvapen.
    Med dig krossar jag folk,
med dig förintar jag riken,
21     med dig krossar jag häst och ryttare,
med dig krossar jag vagn och kusk,
22     med dig krossar jag man och kvinna,
med dig krossar jag gammal och ung,
    med dig krossar jag yngling och jungfru,
23 med dig krossar jag herde och hjord,
    med dig krossar jag bonde och oxar,
med dig krossar jag ståthållare och styresmän.

24 Men nu ska jag inför era ögon vedergälla Babylon och alla Kaldéens invånare allt ont som de gjort mot Sion, säger Herren.

25 För se, jag har vänt mig mot dig, du fördärvets berg, säger Herren,
du hela jordens fördärvare.
    Jag ska lyfta min hand mot dig,
dra ner dig från klipporna och göra dig till ett förbränt berg.
26     Från dig ska ingen ta
vare sig hörnsten eller grundsten,
    för du ska läggas öde för all framtid, säger Herren.
27 Höj ett banér på jorden,
    stöt i horn bland folken!
Avskilj folken till strid mot Babylon,
    sammankalla rikena mot det,
Ararat, Minni och Ashkenas,
    och utse en befälhavare mot det!
Skaffa fram hästar
    som svärmar av gräshoppor!
28 Avskilj folken till strid mot det, Mediens kungar,
    deras ståthållare och alla landets styresmän
och alla de områden som de härskar över.
29     Jorden darrar och bävar,
för allt som Herren har planerat
    mot Babylonien låter han nu ske:
Att ödelägga landet Babylonien
    så att ingen kan bo där.
30 Dess krigare strider inte längre.
    De sitter i sina fästningar,
de har förlorat sin kraft
    och blivit som kvinnor.
Man har satt eld på bostäderna
    och krossat bommarna.
31 Löpare följer efter löpare
    budbärare efter budbärare,
från alla håll,
    med rapporter till kungen av Babylonien
att hela hans stad är intagen,
32     flodövergångarna är erövrade,
sumpmarkerna[d] brinner
    och armén har gripits av panik.”

33 För så säger härskarornas Herre, Israels Gud:

”Dotter Babylon är som en stampad tröskplats,
    och snart ska tröskningen börja.”

34 ”Nebukadnessar, kungen av Babylonien,
    har uppslukat mig
och tömt ut mig,
    han har ställt undan mig som ett tomt kärl.
Han har svalt mig som ett havsodjur,
    fyllt sin buk med mina läckerheter
    och sedan kastat ut mig.
35 Må det våld som drabbat mig
    komma över Babylon,”
        säger Sions invånare,
    ”må mitt blod komma över Kaldéens invånare,”
        säger Jerusalem.

36 Därför säger Herren så:

”Jag ska vara din försvarare
    och åta mig att utkräva hämnd för din räkning.
Jag ska låta Babylons hav torka ut,
    dess källa sina.
37 Babylon ska bli en ruinhög,
    ett tillhåll för schakaler,
en kuslig ödemark där ingen kan bo.
38 De ryter tillsammans som lejon,
    morrar som lejonungar.
39 Men jag ska ordna en fest för dem
och få dem att dricka sig så fulla
    att de blir medvetslösa
och aldrig mer vaknar ur sin sömn, säger Herren.
40 Jag ska leda dem till slakt,
    som lamm, baggar och bockar.

41 Ack! Sheshak[e] har fallit,
    det som var hela världens stolthet har erövrats.
Ack, Babylons öde väcker fasa bland folken!
42 Babylon har dränkts av havet,
    översvämmats av brusande vågor.
43 Dess städer har lagts öde,
    och blivit ett torrt ökenland
där ingen kan bo
    och som ingen ens passerar.
44 Jag straffar Bel i Babylon
    och drar upp allt ur hans gap
som han har slukat.
    Folken ska inte längre strömma till honom.
Också Babylons murar faller.

45 Ge er av därifrån, mitt folk!
    Fly för livet,
undan Herrens flammande vrede.
46     Men grips inte av panik,
låt er inte skrämmas av rykten som hörs i landet.
    För ett rykte kommer det ena året,
ett annat året därpå, rykten om våld i landet
    och om härskare som står mot härskare.
47 Det ska komma en tid
    när jag ska straffa Babylons avgudar.
Hela landet ska få stå med skam
    och alla ligga där döda.
48 Himmel och jord och allt som finns där
    ska jubla över Babylons fall,
när förgörarna anfaller norrifrån, säger Herren.

49 Babylon måste falla
    för alla deras skull som dödats i Israel,
så som dödade har fallit
    över hela jorden för Babylons skull.
50 Ni som lyckats undkomma svärdet,
    ge er av! Stanna inte kvar!
Kom ihåg Herren i fjärran land,
    tänk på Jerusalem!”

51 ”Vi är vanärade, vi blir hånade,
    skam täcker våra ansikten,
för främlingar har trängt in
    i de heliga platserna i Herrens hus.”

52 ”Den tiden ska komma, säger Herren,
    då jag ska straffa Babylons avgudar,
och över hela landet ska de sårade klaga.
53     Även om Babylon nådde upp till himlen
och gjorde sig en hög och ointaglig befästning,
    så skulle förgörarna från mig ändå nå dit, säger Herren.

54 Klagorop hörs från Babylon,
    förödelsen i kaldéernas land är stor.
55 Herren förstör Babylon,
    han tystar ner dess väldiga larm.
Vågorna brusar som stora vatten,
    de låter sitt dån höras.
56 Förgöraren kommer mot Babylon.
    Hjältarna tas till fånga,
    och deras bågar krossas.
För Herren är en hämndens Gud,
    han vedergäller fullt ut.
57 Jag ska låta dess furstar, visa män,
    ståthållare, styresmän och soldater dricka sig så druckna
att de faller i en evig sömn för att aldrig vakna upp igen,
    säger Konungen, vars namn är härskarornas Herre.”

58 Så säger härskarornas Herre:

”Babylons breda mur
    ska jämnas med marken
och dess höga portar ska brännas upp.
    Folken har slitit ut sig för ingenting,
deras mödor har bara blivit bränsle åt lågorna.”

59 Detta bud gav profeten Jeremia till Seraja, son till Neria och sonson till Machseja, när Seraja gick med Sidkia, kungen i Juda, till Babylonien i dennes fjärde regeringsår. Seraja var kvartersmästare. 60 Jeremia skrev ner i en bokrulle allt det onda som skulle komma över Babylon, allt det som står skrivet om Babylon. 61 Jeremia sa till Seraja: ”När du kommer till Babylon, ska du läsa upp allt detta. 62 Du ska säga: ’Herre, du har själv sagt att du ska förgöra denna plats, så att ingen ska bo där mer, varken människa eller djur, utan den ska läggas öde för alltid.’ 63 När du har läst färdigt ur bokrullen, ska du binda fast en sten vid den, kasta den i floden Eufrat 64 och säga: ’Så här ska Babylon sjunka och aldrig mer komma upp igen, på grund av det onda jag ska låta komma över det.’ ”

Här slutar Jeremias budskap.

Footnotes:

  1. 51:1 storm kan också översättas ande. Lev Kamaj är ett kryptogram för Kaldéen (Babylonien).
  2. 51:3 Första hälften av versen är svårtolkad p.g.a. ett litet ord i grundtexten som kan vara en negation: …inte spänna…inte brösta….
  3. 51:11 Grundtextens innebörd av ta upp sköldarna är osäker. Möjligen fyll kogerna.
  4. 51:32 Det hebreiska ordets betydelse är osäker, ev. bålverk.
  5. 51:41 Se not till 25:26.
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible) (NUB)

Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.

  Back

1 of 1

You'll get this book and many others when you join Bible Gateway Plus. Learn more

Viewing of
Cross references
Footnotes