Jeremia 50
Svenska 1917
50 Detta är det ord som HERREN talade om Babel, om kaldéernas land, genom profeten Jeremia.
2 Förkunnen detta bland folken och kungören det, och resen upp ett baner; kungören det, döljen det icke. Sägen: Babel är intaget, Bel har kommit på skam, Merodak är krossad, ja, dess avgudar hava kommit på skam, dess eländiga avgudar äro krossade.
3 Ty ett folk drager upp mot det norrifrån, som skall göra dess land till en ödemark, så att ingen kan bo däri; både människor och djur skola fly bort.
4 I de dagarna och på den tiden, säger HERREN, skola Israels barn komma vandrande tillsammans med Juda barn; under gråt skola de gå åstad och söka HERREN, sin Gud.
5 De skola fråga efter Sion; hitåt skola deras ansikten vara vända: »Kommen! Må man nu hålla fast vid HERREN i ett evigt förbund, som aldrig varder förgätet.»
6 En vilsekommen hjord var mitt folk. Deras herdar hade fört dem vilse och läto dem irra omkring på bergen. Så strövade de från berg till höjd och glömde sin rätta lägerplats.
7 Alla som träffade på dem åto upp dem, och deras ovänner sade: »Vi ådraga oss ingen skuld därmed.» Så skedde, därför att de hade syndat mot HERREN, rättfärdighetens boning, mot HERREN, deras fäders hopp.
8 Flyn ut ur Babel, dragen bort ifrån kaldéernas land, och bliven lika bockar som hasta framför hjorden.
9 Ty se, jag skall uppväcka från nordlandet en hop av stora folk och föra dem upp mot Babel, och de skola rusta sig till strid mot det; från det hållet skall det bliva intaget. Deras pilar skola vara såsom en lyckosam hjältes, som icke vänder tillbaka utan seger.
10 Och Kaldeen skall lämnas till plundring; dess plundrare skola alla få nog, säger HERREN.
11 Ja, om I än glädjens och fröjden eder, I som skövlen min arvedel, om I än hoppen såsom kvigor på tröskplatsen och frusten såsom hingstar,
12 eder moder skall dock komma storligen på skam; hon som har fött eder skall få blygas. Se, bland folken skall hon bliva den yttersta -- en öken, ett torrt land och en hedmark!
13 För HERRENS förtörnelses skull måste det ligga obebott och alltigenom vara en ödemark. Alla som gå fram vid Babel skola häpna och vissla vid tanken på alla dess plågor.
14 Rusten eder till strid mot Babel från alla sidor, I som spännen båge; skjuten på henne, sparen icke på pilarna; ty mot HERREN har hon syndat.
15 Höjen segerrop över henne på alla sidor: »Hon har måst giva sig; fallna äro hennes stödjepelare, nedrivna hennes murar!» Detta är ju HERRENS hämnd, så hämnens då på henne. Såsom hon har gjort, så mån I göra mot henne.
16 Utroten ur Babel både dem som så och dem som i skördens tid föra lien. Undan det härjande svärdet må envar nu vända om till sitt folk och envar fly hem till sitt land.
17 Israel var ett vilsekommet får som jagades av lejon. Först åts det upp av konungen i Assyrien, och sist har Nebukadressar, konungen i Babel, gnagt dess ben.
18 Därför säger HERREN Sebaot, Israels Gud, så: Se, jag skall hemsöka konungen i Babel och hans land, likasom jag har hemsökt konungen i Assyrien.
19 Och jag skall föra Israel tillbaka till hans betesmarker, och han skall få gå bet på Karmel och i Basan; och på Efraims berg och i Gilead skall han få äta sig mätt.
20 I de dagarna och på den tider säger HERREN, skall man söka efter Israels missgärning, och den skall icke mer vara till, och efter Juda synder, och de skola icke mer bliva funna; ty jag skall förlåta dem som jag låter leva kvar.
21 Drag ut mot Merataims land och mot inbyggarna i Pekod. Förfölj dem och döda dem och giv dem till spillo, säger HERREN, och gör i alla stycken såsom jag har befallt dig.
22 Krigsrop höras i landet, och stort brak.
23 Huru sönderbruten och krossad är den icke, den hammare som slog hela jorden! Huru har icke Babel blivit till häpnad bland folken!
24 Jag lade ut en snara för dig, och så blev du fångad, Babel, förrän du visste därav; du blev ertappad och gripen, ty det var med HERREN som du hade givit dig i strid.
25 HERREN öppnade sin rustkammare och tog fram sin vredes vapen. Ty ett verk hade Herren, HERREN Sebaot, att utföra i kaldéernas land.
26 Ja, kommen över det från alla sidor, öppnen dess förrådskammare, kasten i en hög vad där finnes, såsom man gör med säd, och given det till spillo; låten intet därav bliva kvar.
27 Nedgören alla dess tjurar, fören dem ned till att slaktas. Ve dem, ty deras dag har kommit, deras hemsökelses tid!
28 Hör huru de fly och söka rädda sig ur Babels land, för att i Sion förkunna HERRENS, vår Guds, hämnd, hämnden för hans tempel.
29 Båden upp mot Babel folk i mängd, allt vad bågskyttar heter; lägren eder runt omkring det, låten ingen undkomma. Vedergällen det efter dess gärningar; gören mot det alldeles såsom det självt har gjort. Ty mot HERREN har det handlat övermodigt, mot Israels Helige.
30 Därför skola dess unga man falla på dess gator, och alla dess stridsmän skola förgöras på den dagen, säger HERREN.
31 Se, jag skall vända mig mot dig, du övermodige, säger Herren, HERREN Sebaot, ty din dag har kommit, den tid då jag vill hemsöka dig.
32 Då skall den övermodige stappla och falla, och ingen skall kunna upprätta honom. Och jag skall tända eld på hans städer, och elden skall förtära allt omkring honom.
33 Så säger HERREN Sebaot: Förtryckta äro Israels barn, och Juda barn jämte dem. Alla de som hava fart dem i fångenskap hålla dem fast och vilja icke släppa dem.
34 Men deras förlossare är stark; HERREN Sebaot är hans namn. Han skall förvisso utföras deras sak, så att han skaffar ro åt jorden -- men oro åt Babels invånare.
35 Svärd komme över kaldéerna, säger HERREN, över Babels invånare, över dess furstar och dess visa män!
36 Svärd komme över lögnprofeterna, så att de stå där såsom dårar! Svärd komme över dess hjältar, så att de bliva förfärade!
37 Svärd komme över dess hästar och vagnar och över allt främmande folk därinne, så att de bliva såsom kvinnor! Svärd komme över dess skatter, så att de bliva tagna såsom byte!
38 Torka komme över dess vatten, så att de bliva uttorkade! Ty det är ett belätenas land, och skräckgudar dyrka de såsom vanvettiga människor.
39 Därför skola nu schakaler bo där tillsammans med andra ökendjur, och strutsar skola där få sin boning. Aldrig mer skall det bliva bebyggt, från släkte till släkte skall det vara obebott.
40 Likasom när Sodom och Gomorra med sina grannstäder omstörtades av Gud, säger HERREN, så skall ingen mer bo där och intet människobarn där vistas.
41 Se, ett folk kommer norrifrån; ett stort folk och många konungar resa sig och komma från jordens yttersta ända.
42 De föra båge och lans, de äro grymma och utan förbarmande. Dånet av dem är såsom havets brus, och på sina hästar rida de fram, rustade såsom kämpar till strid, mot dig, du dotter Babel.
43 När konungen i Babel hör ryktet om dem, sjunka hans händer ned; ängslan griper honom, ångest lik en barnaföderskas.
44 Se, lik ett lejon som drager upp från Jordanbygdens snår och bryter in på frodiga betesmarker skall jag i ett ögonblick jaga dem bort därifrån; och den som jag utväljer skall jag sätta till herde över dem. Ty vem är min like, och vem kan ställa mig till ansvar? Och vilken är den herde som kan bestå inför mig?
45 Hören därför det råd som HERREN har lagt mot Babel, och de tankar som han har mot kaldéernas land: Ja, herdegossarna skola sannerligen släpas bort; sannerligen, deras betesmark skall häpna över dem.
46 När man ropar: »Babel är intaget», då bävar jorden, och ett skriande höres bland folken. här namn på Kaldeen.
Jeremia 50
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Budskap till Babylon
50 Detta är ett budskap från Herren angående Babylon och det babyloniska riket genom profeten Jeremia:
2 Gör känt över hela världen att Babylon ska intas. Dess gud Marduk ska krossas och skymfas
3 när ett folk från norr anfaller och härjar landet så att ingen kan bo där längre. Allt ska utplånas, och både människor och djur ska fly.
4 Då ska folket i Israel och Juda förenas för att gråtande söka Herren, sin Gud.
5 De ska fråga efter vägen till Sion och börja vandringen hem igen. Kom, låt oss förenas med Herren i ett evigt förbund som aldrig mer ska kunna brytas, ska man säga.
6 Mitt folk har varit som förlorade får. Deras herdar förde dem på fel väg och släppte dem sedan lösa bland bergen. Så gick de vilse och glömde sin rätta viloplats.
7 Alla som råkade på dem gjorde anspråk på dem och sa: Vi har tillåtelse att anfalla dem, för de har syndat mot Herren, rättvisans Gud, han som var deras förfäders hopp.
8 Men fly nu bort från Babylon, från kaldeernas land. Led mitt folk hem igen,
9 för jag ska uppresa en armé från de stora länderna i norr. De ska anfalla Babylon och inta det. Fiendens pilar ska träffa mitt i prick och inte missa!
10 Babylon ska bli plundrat tills alla har fått nog med byte, säger Herren.
11 Ni är glada, ni kaldeer, som har plundrat mitt folk. Ni är som kor på tröskplatsen och som gnäggande hästar,
12 men snart ska ert land få skämmas för er. Ni ska bli det minsta av alla folk, en vildmark och ett torrt ökenland.
13 På grund av Herrens vrede mot er ska Babylon bli ett ensligt ödeland, och alla som far förbi ska bli förskräckta och se ner på landet där det ligger sårat.
14 Ja, förbered er för att strida mot Babylon, ni alla folk runt omkring! Spänn era bågar och spara inte på pilarna, för landet har syndat mot Herren.
15 Höj segerrop från alla sidor! Titta! Man ger upp! Murarna har fallit. Herren har fått sin hämnd. Behandla Babylon som det har behandlat andra!
16 Slå ner på alla dem som sår och skördar. Se till att alla landsflyktiga återvänder till sina egna länder, medan fienden rycker fram.
17 Israeliterna är som får jagade av lejon. Den förste att frossa på dem var kungen i Assyrien, och sedan krossade Nebukadnessar, kungen i Babylon, deras ben.
18 Därför säger Herren, härskarornas Gud, Israels Gud: Nu ska jag straffa kungen i Babylon och hans land, precis som jag straffade den assyriske kungen.
19 Men Israel ska jag leda hem till sitt eget land igen. De ska få njuta på Karmels och Basans ängar och än en gång uppleva glädje och lycka på bergen i Efraim och Gilead.
20 Den dagen ska det inte finnas någon synd i Israel eller i Juda, för jag ska förlåta den kvarleva som jag har skonat, säger Herren.
21 Anfall Merataims land och folket i Pekod. Ja, marschera framåt mot Babylon! Utplåna det, så som jag har befallt!
22 Stridslarm ska höras i landet, rop som talar om förödelse.
23 Babylon, den kraftigaste hammaren på hela jorden, ligger sönderslagen.
24 Jag gillrade en fälla för dig, Babylon, och du blev fast därför att du stred mot Herren.
25 Herren har öppnat sitt vapenförråd och tagit fram vapen för att visa sin vrede mot fienden. Den förskräckelse som drabbar Babylon är ett verk av Herren, härskarornas Gud.
26 Ja, gå emot det från avlägsna länder! Bryt upp dess förråd! Slå ner murar och hus så att de ligger i ruiner. Lämna ingenting kvar.
27 Döda alla unga krigsdugliga män! Tiden är inne för Babylon att slaktas.
28 Men mitt folk ska fly, det ska fly tillbaka till sitt eget land och berätta om hur Herren i sin vrede hämnades dem som förstörde hans tempel.
29 Mobilisera alla bågskyttar mot Babylon. Omringa staden, så att ingen kan fly! Behandla den precis som den behandlat andra, för den har kränkt Herren, den Helige i Israel.
30 Stadens unga män ska falla på gatorna och dö. Alla soldater ska stupa.
31 Jag står dig emot, du högmodiga folk, och nu har räkenskapens dag kommit för dig!
32 Du högfärdiga land, du kommer att stappla och falla, och ingen ska hjälpa dig upp. Jag ska tända en eld i Babylons städer, en eld som ska bränna upp allt som finns där.
33 Herren, härskarornas Gud, säger: Folket i Israel och Juda har blivit förtryckt. Deras besegrare håller dem fast och vägrar att låta dem gå.
34 Men deras förlossare är stark. Hans namn är Herren, härskarornas Gud. Han ska försvara dem och se till att de blir befriade och på nytt får bo i lugn och ro i Israel.Men för folket i Babylon finns det ingen ro!
35 Fördärvets svärd ska slå kaldeerna, säger Herren. Det ska slå folket i Babylon och dess furstar och visa män.
36 Alla de falska profeterna ska stå där som dårar! Panik ska komma också över de modigaste bland soldaterna!
37 Kriget ska drabba deras hästar och vagnar. Alla deras legosoldater kommer att bli fega och odugliga. Alla Babylons skatter ska rövas bort
38 och vattenförråden ska ta slut. Varför? Därför att hela landet är fullt av vidriga avgudabilder. Men de ska bli utom sig av skräck.
39 Därför ska Babylon bli ett tillhåll för schakaler och ugglor och ett hem för öknens vilda djur. Aldrig mer ska människor bo där. Det ska ligga övergivet för alltid.
40 Herren ska förgöra Babylon på samma sätt som han störtade Sodom och Gomorra och deras grannstäder. Ingen har bott där sedan dess, och ingen kommer någonsin mer att bo i Babylon.
41 Se hur de kommer! En väldig armé från norr! Kungar från många länder har anslutit sig på Herrens uppmaning.
42 De är fullt rustade för strid. De är grymma och skoningslösa. Dånet av deras härskrin är som havsvågornas rytande. Babylon! De kommer ridande mot dig grupperade för anfall!
43 När kungen av Babylon får denna rapport om läget står han där alldeles handfallen. Ångest kommer över honom, som födslovåndor.
44 Jag ska sända en inkräktare mot dem, en som kommer över dem mycket plötsligt, likt ett lejon som dyker upp ur snåren vid Jordan och anfaller betande får. Jag ska jaga bort babylonierna i ett ögonblick och utse den jag vill som deras herde. För vem är lik mig? Vem kan ställa mig inför rätta?
45 Lyssna till Herrens plan för Babylon, kaldeernas land. Till och med små barn ska föras bort som slavar.
46 Hela jorden ska darra vid Babylons fall, och folkets förtvivlade rop ska höras över hela världen.
Jeremia 50
Svenska Folkbibeln
Profetia om Babel
50 Detta är det ord som Herren talade om Babel, om kaldeernas land, genom profeten Jeremia:
2 Förkunna bland hednafolken,
ge det till känna, res upp ett baner,
kungör och dölj det inte.
Säg: Babel är intaget,
Bel har kommit på skam,
Merodak är krossad.
Dess avgudabilder har kommit på skam,
dess avgudar är krossade.
3 Ty ett folk drar upp mot det norrifrån.
Det skall göra dess land till en ödemark,
så att ingen kan bo i det.
Både människor och djur skall fly.
4 I de dagarna och på den tiden, säger Herren,
skall Israels barn komma tillsammans med Juda barn.
Under gråt skall de gå
och Herren, sin Gud, skall de söka.
5 De skall fråga efter Sion
och vända sig hitåt:
"Kom! Låt oss hålla fast vid Herren
i ett evigt förbund, som aldrig skall glömmas."
6 Mitt folk var förlorade får.
Deras herdar förde dem vilse
och lät dem irra omkring på bergen.
De strövade från berg till höjd
och glömde sin viloplats.
7 Alla som träffade på dem slukade dem,
och deras motståndare sade:
"Vi är utan skuld."
Det skedde därför att de hade syndat mot Herren,
rättfärdighetens boning,
mot Herren, deras fäders hopp.
8 Fly ut ur Babel,
drag bort från kaldeernas land,
och var som bockar framför hjorden.
9 Ty se, jag skall uppväcka från nordlandet
en mängd stora hednafolk
och föra dem upp mot Babel.
De skall rusta sig till strid mot det,
från det hållet skall det erövras.
Deras pilar skall vara som en framgångsrik hjältes,
som inte vänder tillbaka tomhänt.
10 Kaldeen skall plundras.
Plundrarna skall alla få nog, säger Herren.
11 Ty ni gladde er och jublade,
när ni skövlade min arvedel.
Ni hoppade som kvigor på tröskplatsen
och frustade som hingstar.
12 Er mor skall ändå fullständigt komma på skam,
ja, hon som har fött er skall få skämmas.
Se, sist av hednafolken skall hon bli en ödemark,
ett torrt land och en öken!
13 På grund av Herrens vrede måste det ligga obebott
och helt och hållet vara en ödemark.
Var och en som går förbi Babel skall häpna och vissla
vid tanken på alla dess plågor.
14 Rusta er till strid mot Babel från alla sidor,
ni som spänner båge.
Skjut på henne, spar inte på pilarna,
ty mot Herren har hon syndat.
15 Höj segerrop över henne från alla håll:
"Hon har tvingats ge upp.
Hennes stöd har fallit,
hennes murar är nerrivna!"
Detta är Herrens hämnd.
Hämnas då på henne.
Gör mot henne som hon har gjort.
16 Utrota ur Babel den som sår
och den som i skördens tid brukar lien.
Undan det härjande svärdet
skall var och en vända om till sitt folk
och var och en fly hem till sitt land.
17 Israel är ett vilsekommet får
som jagats av lejon.
Först slukade kungen i Assyrien det, och till slut har Nebukadressar, kungen i Babel, gnagt dess ben. 18 Därför säger Herren Sebaot, Israels Gud, så: Se, jag skall straffa kungen i Babel och hans land, liksom jag har straffat kungen i Assyrien. 19 Jag skall föra Israel tillbaka till hans betesmarker, och han skall få gå i bet på Karmel och i Basan. På Efraims berg och i Gilead skall han få äta sig mätt.
20 I de dagarna och på den tiden, säger Herren,
skall man söka efter Israels missgärning
och den skall inte mer vara till,
efter Juda synder och de skall inte mer finnas.
Ty jag skall förlåta dem som jag låter leva kvar.
21 Drag ut mot Meratajims land och mot invånarna i Pekod.[a]
Förgör dem och ge dem till spillo, säger Herren,
och gör i allt som jag har befallt dig.
22 Det är stridslarm och stor förödelse i landet.
23 Hur sönderbruten och krossad är den inte,
den hammare som slog hela jorden!
Hur har inte Babel kommit hednafolken att häpna!
24 Jag lade ut en snara för dig, Babel,
och du blev fångad innan du visste om det.
Du ertappades och greps,
ty det var mot Herren du hade givit dig i strid.
25 Herren öppnade sitt vapenförråd
och tog fram sin vredes vapen.
Ty ett verk hade Herren, Herren Sebaot,
att utföra i kaldeernas land.
26 Ryck fram mot det från alla håll,
öppna dess förrådshus,
kasta i en hög vad där finns, som man gör med säd,
och ge det till spillo.
Låt ingenting bli kvar av det.
27 Döda alla dess tjurar, för ner dem till slakt.
Ve dem, ty deras dag har kommit, tiden för deras straff!
28 Lyssna till flyktingarna
som söker rädda sig ut ur Babels land,
för att i Sion förkunna Herrens, vår Guds, hämnd,
hämnden för hans tempel.
29 Kalla samman bågskyttar mot Babel,
alla som kan spänna en båge.
Slå läger runt omkring det, låt ingen komma undan.
Vedergäll det för dess gärningar.
Gör mot det alldeles så som det har gjort.
Ty mot Herren har det handlat övermodigt,
mot Israels Helige.
30 Därför skall dess unga män falla på gatorna,
alla dess stridsmän skall gå under på den dagen,
säger Herren.
31 Se, jag är emot dig, du övermodige,
säger Herren, Herren Sebaot,
ty din dag har kommit,
den tid då jag skall straffa dig.
32 Då skall den övermodige stappla och falla
och ingen skall resa upp honom.
Jag skall tända eld på hans städer
och elden skall förtära allt omkring honom.
33 Så säger Herren Sebaot:
Förtryckta är Israels barn
och Juda barn med dem.
Alla de som har fört dem i fångenskap
håller dem fast
och vägrar att släppa dem.
34 Men deras återlösare är stark,
Herren Sebaot är hans namn.
Han tar sig an deras sak,
och skaffar ro åt jorden
men oro åt Babels invånare.
35 Svärd mot kaldeerna, säger Herren,
mot Babels invånare,
mot dess furstar och vise män!
36 Svärd mot lögnprofeterna,
de skall stå där som dårar.
Svärd mot dess hjältar,
de skall bli förfärade.
37 Svärd mot dess hästar och vagnar,
mot alla främmande folk därinne,
de skall bli som kvinnor.
Svärd mot dess skatter,
så att de rövas bort.
38 Torka skall drabba dess vatten,
de skall torka ut.
Ty det är ett gudabildernas land,
med sina skrämmande avgudar uppför de sig som galna.
39 Därför skall schakaler bo där
tillsammans med andra ökendjur.
Strutsar skall där ha sin boning.
Aldrig mer skall någon människa bo där,
från släkte till släkte skall det vara obebott.
40 Liksom när Sodom och Gomorra med sina grannstäder
ödelades av Gud,
säger Herren,
så skall ingen bo där,
ingen människa mer vistas där.
41 Se, ett folk kommer norrifrån,
ett stort hednafolk,
många kungar reser sig
från jordens yttersta ände.
42 De har båge och lans,
de är grymma och utan förbarmande.
Larmet från dem är som havets dån,
på hästar rider de fram,
rustade som kämpar till strid
mot dig, du dotter Babel.
43 När kungen i Babel hör ryktet om dem
sjunker hans händer ner.
Ängslan griper honom,
ångest som hos en barnaföderska.
44 Se, likt ett lejon skall han dra upp från Jordanbygdens täta snår till frodiga betesmarker. Ja, på ett ögonblick skall jag jaga bort dem därifrån. Och den som är utvald skall jag sätta över dem. Ty vem är min like och vem kan ställa mig till svars? Eller vem är den herde som kan stå mig emot? 45 Hör därför vad Herren har beslutat om Babel, och de tankar som han tänkt om kaldeernas land.
Även de minsta i hjorden skall släpas bort,
och deras betesmark skall häpna över dem.
46 Vid ropet: "Babel är intaget!"
skall jorden bäva och ett skriande höras bland hednafolken.
Footnotes
- Jeremia 50:21 Meratajim . . . Pekod Meratajim betyder "tvåfaldig motsträvighet", Pekod betyder "hemsökelse". Här namn på områden i södra och östra Babylonien.
耶利米书 50
Chinese Contemporary Bible (Simplified)
审判巴比伦的预言
50 论到迦勒底人居住的巴比伦,耶和华对耶利米先知说:
2 “你要向列国宣告,
你要竖起旗帜毫不隐瞒地宣告,
‘巴比伦要沦陷了!
它的神明彼勒必蒙羞,
米罗达必惊慌;
巴比伦的神像都蒙羞,
偶像都必惊慌。
3 因为有一个来自北方的国家要攻击它,
使它荒凉、人畜绝迹。’”
4 耶和华说:“那时,以色列人要与犹大人一同哭着来寻求他们的上帝耶和华。 5 他们必打听前往锡安的路,朝锡安走去。他们必凭不会被遗忘的永恒之约归附耶和华。 6 我的子民成了一群迷路的羊,他们的牧人使他们步入歧途,在高山丘陵间流浪,忘了自己的安歇之处。 7 敌人遇见他们,就吞噬他们,还说,‘我们没有错!这是因为他们冒犯了他们真正的安歇之处——耶和华,他们祖先的盼望——耶和华。’ 8 我的子民啊,你们要逃离巴比伦,离开迦勒底人的土地,要像带领羊群的公山羊一样离开。 9 看啊,我要使来自北方的列强联合起来攻打巴比伦,他们要列阵攻占它,他们的勇士箭术高超,百发百中。 10 他们要在迦勒底肆意掳掠,直到心满意足。这是耶和华说的。
11 “抢夺我产业的巴比伦人啊,
你们欢喜快乐,
像草场上欢跳的母牛犊,
又像嘶鸣的公马。
12 生养你们的母亲巴比伦将羞愧难当,
蒙受耻辱,
排在列国之末,
沦为干旱的荒漠。
13 由于耶和华的愤怒,
巴比伦必无人居住,
荒凉不堪。
她满目疮痍,
令路人惊惧、嗤笑。
14 弓箭手啊,你们要列阵围攻巴比伦,
向她猛射,
不要吝啬箭枝,
因为她得罪了耶和华。
15 你们要从四面向她吶喊,
她必投降,
她的堡垒将倾倒,
城墙将坍塌,
因为耶和华要报应她。
你们要向她复仇,
她怎样对待别人,
你们也要怎样对待她。
16 你们要铲除在巴比伦撒种的和收割的。
为躲避敌人的刀剑,
人们各自逃到故土亲族那里。
17 “以色列人是一群被狮子驱散的羊,先被亚述王吞噬,后被巴比伦王尼布甲尼撒咬碎骨头。” 18 以色列的上帝——万军之耶和华说:“看啊,我要像惩罚亚述王一样惩罚巴比伦王和他的国家。 19 我要带领以色列人返回他们的草场,让他们在迦密和巴珊吃草,在以法莲和基列的山上吃得饱足。 20 那时,在以色列必找不到过犯,在犹大必找不到罪恶,因为我必赦免我保留下来的余民。这是耶和华说的。
21 “你们要去攻打米拉大翁和比割的居民,
照我的命令彻底消灭他们。
这是耶和华说的。
22 巴比伦境内传来战争和大毁灭的声音。
23 威震天下的锤子巴比伦怎么被砍断、打碎了!
它的下场令列国震惊。
24 巴比伦啊,我给你设下了陷阱,
你在懵然不知中被捉住,
因为你与耶和华为敌。
25 耶和华已打开祂的军库,
取出倾泻祂愤怒的兵器。
因为主——万军之耶和华要惩罚迦勒底人。
26 你们要从远方前来攻打巴比伦,
打开她的粮仓,
使她沦为一堆废墟,
彻底毁灭她,不留一物。
27 你们要杀掉她所有的士兵,
把他们全部屠杀。
他们大祸临头了,
惩罚他们的日子到了。
28 “从巴比伦逃出来的人在锡安述说我们的上帝耶和华如何报仇,为祂的圣殿报仇。
29 “要召集所有的弓箭手来攻打巴比伦,在她四围扎营,不让一人漏网。要照她的所作所为报应她;她怎样对待别人,也要怎样对待她,因为她藐视耶和华——以色列的圣者。 30 她的青年要倒毙街头,那时她所有的战士都要灭亡。”这是耶和华说的。
31 “主——万军之耶和华说,
‘狂傲的人啊,我要与你为敌,
我惩罚你的时候到了。
32 狂傲的人要踉踉跄跄,
跌倒在地,无人扶起。
我要焚烧她的城邑,
使她周围的一切化为灰烬。’”
33 万军之耶和华说:“以色列人和犹大人要一同受压迫,掳走他们的人必控制他们,不肯释放他们。 34 但他们的救赎主——万军之耶和华有伟大的能力,祂必为他们申冤,使他们的家园安宁,使巴比伦的居民不得安宁。”
35 耶和华说:
“敌人要攻击巴比伦的居民及其首领和谋士;
36 敌人要攻击巴比伦的假先知,
使他们显出愚昧;
敌人要攻击巴比伦的勇士,
使他们充满恐惧;
37 敌人要攻击巴比伦人的战车战马和他们的盟军,
使他们柔弱得像妇女;
敌人要攻打他们的库房,
肆意抢夺他们的财宝。
38 旱灾必临到巴比伦,
使那里的河流干涸,
因为那里偶像遍地,
人们都沉迷于祭拜神像。
39 “因此,巴比伦必杳无人烟,永远荒凉,成为豺狼等野兽出没之地、鸵鸟的栖身之所。 40 上帝要毁灭巴比伦,像毁灭所多玛、蛾摩拉及其周围的城邑一样,使那里人烟绝迹。这是耶和华说的。
41 “看啊,大军要从北方而来,
一个强国及其盟军要从地极而来。
42 巴比伦人啊,他们残忍无道,
手持弓箭和矛枪,
骑着战马,
列阵攻击你们,
声势如翻腾的大海。
43 巴比伦王闻风丧胆,
四肢发软,
像分娩的妇人一样痛苦不堪。
44 “看啊,我必在瞬间把巴比伦人赶离家园,如约旦河边丛林中跳出的狮子赶散草场的羊群。我要派我拣选的人统治这地方。谁能与我相比?谁能与我较量?哪位首领能抵抗我?”
45 因此,你们要听听耶和华攻击巴比伦的策略,听听祂攻击迦勒底人的计划。他们的孩子要被拖走,他们的家园要被毁灭。 46 巴比伦被毁灭的消息震动天下,呼喊声传到列国。
Jeremiah 50
New International Version
A Message About Babylon(A)
50 This is the word the Lord spoke through Jeremiah the prophet concerning Babylon(B) and the land of the Babylonians[a]:
2 “Announce and proclaim(C) among the nations,
lift up a banner(D) and proclaim it;
keep nothing back, but say,
‘Babylon will be captured;(E)
Bel(F) will be put to shame,(G)
Marduk(H) filled with terror.
Her images will be put to shame
and her idols(I) filled with terror.’
3 A nation from the north(J) will attack her
and lay waste her land.
No one will live(K) in it;
both people and animals(L) will flee away.
4 “In those days, at that time,”
declares the Lord,
“the people of Israel and the people of Judah together(M)
will go in tears(N) to seek(O) the Lord their God.
5 They will ask the way(P) to Zion
and turn their faces toward it.
They will come(Q) and bind themselves to the Lord
in an everlasting covenant(R)
that will not be forgotten.
6 “My people have been lost sheep;(S)
their shepherds(T) have led them astray(U)
and caused them to roam on the mountains.
They wandered over mountain and hill(V)
and forgot their own resting place.(W)
7 Whoever found them devoured(X) them;
their enemies said, ‘We are not guilty,(Y)
for they sinned against the Lord, their verdant pasture,
the Lord, the hope(Z) of their ancestors.’
8 “Flee(AA) out of Babylon;(AB)
leave the land of the Babylonians,
and be like the goats that lead the flock.
9 For I will stir(AC) up and bring against Babylon
an alliance of great nations(AD) from the land of the north.(AE)
They will take up their positions against her,
and from the north she will be captured.(AF)
Their arrows(AG) will be like skilled warriors
who do not return empty-handed.
10 So Babylonia[b] will be plundered;(AH)
all who plunder her will have their fill,”
declares the Lord.
11 “Because you rejoice and are glad,
you who pillage my inheritance,(AI)
because you frolic like a heifer(AJ) threshing grain
and neigh like stallions,
12 your mother will be greatly ashamed;
she who gave you birth will be disgraced.(AK)
She will be the least of the nations—
a wilderness, a dry land, a desert.(AL)
13 Because of the Lord’s anger she will not be inhabited
but will be completely desolate.(AM)
All who pass Babylon will be appalled;(AN)
they will scoff(AO) because of all her wounds.(AP)
14 “Take up your positions around Babylon,
all you who draw the bow.(AQ)
Shoot at her! Spare no arrows,(AR)
for she has sinned against the Lord.
15 Shout(AS) against her on every side!
She surrenders, her towers fall,
her walls(AT) are torn down.
Since this is the vengeance(AU) of the Lord,
take vengeance on her;
do to her(AV) as she has done to others.(AW)
16 Cut off from Babylon the sower,
and the reaper with his sickle at harvest.
Because of the sword(AX) of the oppressor
let everyone return to their own people,(AY)
let everyone flee to their own land.(AZ)
17 “Israel is a scattered flock(BA)
that lions(BB) have chased away.
The first to devour(BC) them
was the king(BD) of Assyria;
the last to crush their bones(BE)
was Nebuchadnezzar(BF) king(BG) of Babylon.”
18 Therefore this is what the Lord Almighty, the God of Israel, says:
“I will punish the king of Babylon and his land
as I punished the king(BH) of Assyria.(BI)
19 But I will bring(BJ) Israel back to their own pasture,
and they will graze on Carmel and Bashan;
their appetite will be satisfied(BK)
on the hills(BL) of Ephraim and Gilead.(BM)
20 In those days, at that time,”
declares the Lord,
“search will be made for Israel’s guilt,
but there will be none,(BN)
and for the sins(BO) of Judah,
but none will be found,
for I will forgive(BP) the remnant(BQ) I spare.
21 “Attack the land of Merathaim
and those who live in Pekod.(BR)
Pursue, kill and completely destroy[c] them,”
declares the Lord.
“Do everything I have commanded you.
22 The noise(BS) of battle is in the land,
the noise of great destruction!
23 How broken and shattered
is the hammer(BT) of the whole earth!(BU)
How desolate(BV) is Babylon
among the nations!
24 I set a trap(BW) for you, Babylon,
and you were caught before you knew it;
you were found and captured(BX)
because you opposed(BY) the Lord.
25 The Lord has opened his arsenal
and brought out the weapons(BZ) of his wrath,
for the Sovereign Lord Almighty has work to do
in the land of the Babylonians.(CA)
26 Come against her from afar.(CB)
Break open her granaries;
pile her up like heaps of grain.(CC)
Completely destroy(CD) her
and leave her no remnant.
27 Kill all her young bulls;(CE)
let them go down to the slaughter!(CF)
Woe to them! For their day(CG) has come,
the time(CH) for them to be punished.
28 Listen to the fugitives(CI) and refugees from Babylon
declaring in Zion(CJ)
how the Lord our God has taken vengeance,(CK)
vengeance for his temple.(CL)
29 “Summon archers against Babylon,
all those who draw the bow.(CM)
Encamp all around her;
let no one escape.(CN)
Repay(CO) her for her deeds;(CP)
do to her as she has done.
For she has defied(CQ) the Lord,
the Holy One(CR) of Israel.
30 Therefore, her young men(CS) will fall in the streets;
all her soldiers will be silenced in that day,”
declares the Lord.
31 “See, I am against(CT) you, you arrogant one,”
declares the Lord, the Lord Almighty,
“for your day(CU) has come,
the time for you to be punished.
32 The arrogant(CV) one will stumble and fall(CW)
and no one will help her up;(CX)
I will kindle a fire(CY) in her towns
that will consume all who are around her.”
33 This is what the Lord Almighty says:
“The people of Israel are oppressed,(CZ)
and the people of Judah as well.
All their captors hold them fast,
refusing to let them go.(DA)
34 Yet their Redeemer(DB) is strong;
the Lord Almighty(DC) is his name.
He will vigorously defend their cause(DD)
so that he may bring rest(DE) to their land,
but unrest to those who live in Babylon.
35 “A sword(DF) against the Babylonians!”(DG)
declares the Lord—
“against those who live in Babylon
and against her officials and wise(DH) men!
36 A sword against her false prophets!
They will become fools.
A sword against her warriors!(DI)
They will be filled with terror.(DJ)
37 A sword against her horses and chariots(DK)
and all the foreigners in her ranks!
They will become weaklings.(DL)
A sword against her treasures!(DM)
They will be plundered.
38 A drought on[d] her waters!(DN)
They will dry(DO) up.
For it is a land of idols,(DP)
idols that will go mad with terror.
39 “So desert creatures(DQ) and hyenas will live there,
and there the owl will dwell.
It will never again be inhabited
or lived in from generation to generation.(DR)
40 As I overthrew Sodom and Gomorrah(DS)
along with their neighboring towns,”
declares the Lord,
“so no one will live there;
no people will dwell in it.(DT)
41 “Look! An army is coming from the north;(DU)
a great nation and many kings
are being stirred(DV) up from the ends of the earth.(DW)
42 They are armed with bows(DX) and spears;
they are cruel(DY) and without mercy.(DZ)
They sound like the roaring sea(EA)
as they ride on their horses;
they come like men in battle formation
to attack you, Daughter Babylon.(EB)
43 The king of Babylon has heard reports about them,
and his hands hang limp.(EC)
Anguish has gripped him,
pain like that of a woman in labor.(ED)
44 Like a lion coming up from Jordan’s thickets(EE)
to a rich pastureland,
I will chase Babylon from its land in an instant.
Who is the chosen(EF) one I will appoint for this?
Who is like me and who can challenge me?(EG)
And what shepherd can stand against me?”
45 Therefore, hear what the Lord has planned against Babylon,
what he has purposed(EH) against the land of the Babylonians:(EI)
The young of the flock will be dragged away;
their pasture will be appalled at their fate.
46 At the sound of Babylon’s capture the earth will tremble;(EJ)
its cry(EK) will resound among the nations.
Footnotes
- Jeremiah 50:1 Or Chaldeans; also in verses 8, 25, 35 and 45
- Jeremiah 50:10 Or Chaldea
- Jeremiah 50:21 The Hebrew term refers to the irrevocable giving over of things or persons to the Lord, often by totally destroying them; also in verse 26.
- Jeremiah 50:38 Or A sword against
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Chinese Contemporary Bible Copyright © 1979, 2005, 2007, 2011 by Biblica® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.
