Profetia om Egypten

46 Detta är Herrens ord som kom till Jeremia om hednafolken.

Om Egypten.

Angående den egyptiske kungen farao Nekos[a] här som stod vid floden Eufrat nära Karkemish och som blev slagen av Nebukadressar, kungen i Babel, i Jojakims, Josias sons, Juda kungs, fjärde regeringsår.

Gör i ordning små och stora sköldar
och ryck fram till strid.
Spänn för hästarna, sitt upp på springarna
och ställ upp er med hjälmarna på.
    Gör spjuten blanka, kläd er i pansar.
Vad ser jag?
    De är förfärade, de viker tillbaka,
deras hjältar blir slagna och flyr
    utan att vända sig om.
Det är skräck från alla håll,
    säger Herren.
Inte ens den snabbaste kan fly,
    inte ens hjälten kan komma undan.
Norrut, vid floden Eufrat,
    där stapplar de och faller.

Vem är det som stiger upp som Nilfloden,
likt strömmar av framvällande vatten?
Det är Egypten som stiger upp som Nilfloden,
likt strömmar av framvällande vatten.
Han säger: "Jag vill stiga upp och övertäcka landet,
jag vill förstöra städerna och dem som bor i dem."
Drag dit upp, ni hästar,
    storma fram, ni vagnar.
Drag ut, ni hjältar,
    nubier och puteer, rustade med sköldar,
och ludeer, rustade med bågar som de spänner.
10 Detta är Herrens, Herren Sebaots dag,
en hämndens dag då han hämnas på sina motståndare.
Svärdet frossar sig mätt,
    det dricker sig rusigt av deras blod.
Ty detta är ett slaktoffer åt Herren, Herren Sebaot
i Nordlandet vid floden Eufrat.

11 Drag upp till Gilead och hämta balsam,
du jungfru, Egyptens dotter.
    Men förgäves har du skaffat dig läkemedel i mängd.
Du kan inte helas.
12 Hednafolken har hört om din skam,
och dina klagorop uppfyller jorden,
ty den ene hjälten snavar på den andre
och tillsammans faller de båda.

13 Detta är det ord som Herren talade till profeten Jeremia om att Nebukadressar, kungen i Babel, skulle komma och besegra Egypten:

14 Förkunna i Egypten och låt det höras i Migdol,
ja, låt det höras i Nof och även i Tachpanches,
och säg: "Träd fram och gör dig beredd,
ty svärdet frossar runt omkring dig."
15 Varför är dina hjältar slagna till marken?
De kunde inte hålla stånd,
    ty Herren stötte bort dem.
16 Han kom många att vackla,
    och de föll, den ene över den andre, och ropade:
"Upp, låt oss vända tillbaka till vårt folk
och till landet där vi föddes,
    undan det härjande svärdet."
17 Man ropar där:
    "Farao, Egyptens kung, är bara ett buller!
Han har försummat sin tid."

18 Så sant jag lever, säger Konungen -
Herren Sebaot är hans namn.
    Som Tabor bland bergen,
som Karmel vid havet skall han komma.
19 Gör er beredda för landsflykt,
    ni dotter Egyptens invånare.
Ty Nof skall bli en ödemark
    och brännas ner så att ingen kan bo där.

20 En skön kviga är Egypten,
    men en broms kommer farande norrifrån.
21 Också legosoldaterna i landet
    liknar gödda kalvar,
de vänder alla om.
    Alla flyr de, ty de kan inte stå emot.
Deras ofärds dag har kommit över dem,
tiden för deras straff är inne.
22 Hon väser likt en orm som ringlar i väg,
ty med vapenmakt drar de fram,
    och med yxor kommer de över henne,
som gällde det att hugga ved.
23 De fäller hennes skog, säger Herren,
ty den är ogenomtränglig.
    Fler är de än gräshoppor,
de kan inte räknas.
24 På skam kommer Egyptens dotter,
    hon utlämnas åt folket från norr.

25 Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Se, jag skall straffa Amon från No,[b] liksom farao och Egypten med dess gudar och dess kungar, ja, både farao och dem som förlitar sig på honom. 26 Jag skall överlämna dem till de män som står efter deras liv, till den babyloniske kungen Nebukadressar och hans tjänare. Men därefter skall landet bli bebott som i forna dagar, säger Herren.

27 Så frukta inte,
    du min tjänare Jakob,
och var inte förskräckt, du Israel,
    ty se, jag skall rädda dig ur det avlägsna landet
och dina barn ur deras fångenskaps land.
Jakob skall vända tillbaka och leva i lugn och ro,
och ingen skall förskräcka honom.
28 Frukta inte, du min tjänare Jakob, säger Herren,
ty jag är med dig.
    Jag skall göra slut på alla de hednafolk
till vilka jag har drivit dig bort.
    Men dig skall jag inte göra slut på,
dock skall jag straffa dig rättvist,
    ty helt ostraffad kan jag inte lämna dig.

Footnotes

  1. Jeremia 46:2 farao Neko regerade i Egypten år 610-595 f. Kr.
  2. Jeremia 46:25 Amon från No "Amon" var en av Egyptens vanligaste gudar. "No" är Thebe, huvudstad i övre Egypten.

46 Här är de budskap som Jeremia fick beträffande andra nationer och folk:

Budskap till Egypten

Detta budskap vänder sig till Egypten under slaget vid Karkemis när Farao Neko, kungen i Egypten, och hans armé blev besegrade vid floden Eufrat av Nebukadnessar, kungen i Babylon, under Josias son Jojakims fjärde regeringsår över Juda:

Gör i ordning era sköldar, ni egyptier, och dra ut i striden!

Spänn för och sitt upp på era hästar, ta på er hjälmarna, vässa spjuten och dra på er pansaret.

Men vad händer? Den egyptiska armén flyr i förskräckelse. Soldater springer utan att kasta en blick tillbaka. Ja, förskräckelse ska omge dem på alla sidor, säger Herren.

Den snabbaste ska inte hinna fly och den starkaste inte komma undan. I norr vid floden Eufrat stapplar de och faller.

Vad är detta för en mäktig armé, som reser sig som Nilen vid högvatten och svämmar över alla bräddar?

Det är den egyptiska armén, som skryter över att den snart ska täcka hela jorden som en flod och utplåna både stad och folk.

Dra ut, ni hästar och vagnar och mäktiga soldater från Egypten! Kom, ni alla etiopier, puteer och ludeer, som är rustade med sköld och som kan spänna en båge!

10 För denna dag tillhör Herren, härskarornas Gud, en hämndens dag då han ska krossa sina fiender. Svärdet ska frossa tills det fått nog, ja, tills det blivit drucket av ert blod. För Herren, härskarornas Gud, ska ta emot ett offer i dag i norr, vid floden Eufrat!

11 Gå till Gilead efter salvor, du jungfru, dotter Egypten! Men det finns inget som hjälper mot dina sår. Du använder många olika mediciner, men inget hjälper.

12 Folken hör talas om din skam. Jorden är fylld av ditt förtvivlans rop. Dina bästa soldater snubblar över varandra och faller tillsammans.

13 Sedan gav Herren Jeremia det här budskapet angående den babyloniske kungen Nebukadnessars anfall mot Egypten:

14 Ropa ut det i Egypten och kungör det i städerna Migdol, Memfis och Tapanhes! Mobilisera för strid, för svärdet ska gå fram och ödelägga allt omkring dig.

15 Varför har Apis, tjurguden, flytt av förskräckelse? Därför att Herren har slagit ner honom mitt framför ögonen på era fiender.

16 Stora skaror har fallit i högar. De överlevande legosoldaterna säger: Kom, nu återvänder vi hem igen, så att vi kommer bort ifrån detta fruktansvärda blodbad!

17 Byt namn på Farao Hofra och kalla honom 'Mannen utan makt men med mycket oväsen'!

18 Så sant jag lever, säger din kung, Herren, härskarornas Gud, någon kommer mot Egypten, hög som berget Tabor eller Karmel vid havet.

19 Packa ihop och gör er beredda att fly ur landet, ni invånare i Egypten, för staden Memfis ska förstöras och lämnas utan en enda levande varelse.

20-21 Egypten är som en grann kviga, men en broms får henne att springa, en broms från norr! Till och med hennes berömda legosoldater har blivit som skrämda kalvar. De vänder om och flyr, för det är en olyckans dag för Egypten, en straffets dag.

22-23 Egypten flyr, väsande som en orm. De anfallande trupperna marscherar in. Soldater i en mängd som ingen kan räkna hugger ner ditt folk som när skogshuggare hugger ner en hel skog. De är som en svärm gräshoppor.

24 Egypten är hjälplöst och överlämnas till folket i norr.

25 Herren, härskarornas Gud, säger: Jag ska straffa Amon, Tebes gud, liksom alla andra Egyptens gudar. Jag ska också straffa Farao och alla som litar på honom.

26 Jag ska överlämna dem i händerna på sådana som vill döda dem, i den babyloniske kungens, Nebukadnessars, och hans mäns händer. Men sedan ska landet hämta sig efter förödelsen.

27 Var inte rädd, du mitt folk, som återvänder till ditt eget land. Var inte förskräckt! Jag ska rädda dig från detta land som du en gång lämnade och leda dina barn som nu är där bort därifrån. Ja, Israel ska vända tillbaka och få ro och inte låta sig skrämmas av något.

28 Frukta inte, Jakob, min tjänare, säger Herren, för jag är med dig. Jag ska förgöra alla folk som jag har sänt dig till, men jag ska inte utplåna dig. Jag ska straffa dig, men bara tillräckligt för att tillrättavisa dig.

46 Detta är vad som kom till profeten Jeremia såsom HERRENS ord om hednafolken.

Om Egypten, angående den egyptiske konungen Farao Nekos här, som stod invid floden Frat, vid Karkemis, och som blev slagen av Nebukadressar, konungen i Babel, i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, fjärde regeringsår.

Reden till sköld och skärm, och rycken fram till strid.

Spännen för hästarna och bestigen springarna, och ställen upp eder, med hjälmarna på. Gören spjuten blanka, ikläden eder pansaren.

Men varav kommer detta som jag nu ser? De äro förfärade. De vika tillbaka; deras hjältar bliva slagna. De taga till flykten utan att vända sig om. Skräck från alla sidor! säger HERREN.

Ej ens den snabbaste kan fly undan, ej ens hjälten kan rädda sig. Norrut, invid floden Frat, där stappla de och falla.

Vem är denne som stiger upp såsom Nilfloden, denne vilkens vatten svalla såsom strömmar?

Det är Egypten som stiger upp såsom Nilfloden, och såsom strömmar svalla hans vatten. Han säger: »Jag vill stiga upp och övertäcka landet; jag vill fördärva städerna och dem som bo därinne.»

Ja, dragen ditupp, I hästar; stormen fram, I vagnar. Må hjältarna tåga fram, etiopier och putéer, rustade med sköldar, och ludéer, rustade med bågar, bågar som de spänna.

10 Ty detta är Herrens; HERREN Sebaots, dag, en hämndedag, då han skall hämnas på sina motståndare; nu skall svärdet frossa sig mätt och dricka sig rusigt av deras blod. Ty ett slaktoffer vill Herren, HERREN Sebaot, anställa i nordlandet vid floden Frat.

11 Drag upp till Gilead och hämta balsam, du jungfru dotter Egypten. Men förgäves skaffar du dig läkemedel i mängd; du kan icke bliva helad.

12 Folken få höra om din skam, och av dina klagorop bliver jorden full; ty den ene hjälten stapplar på den andre, och de falla båda tillsammans.

13 Detta är det ord som HERREN talade till profeten Jeremia om att Nebukadressar, konungen i Babel, skulle komma och slå Egyptens land:

14 Förkunnen i Egypten och kungören i Migdol, ja, kungören i Nof, så ock i Tapanhes, och sägen: »Träd fram och gör dig redo, ty svärdet frossar runt omkring dig.»

15 Varför äro dina väldige slagna till marken? De kunde ej hålla stånd, ty HERREN stötte dem bort.

16 Han kom många att stappla, och så föllo de, den ene över den andre; de ropade: »Upp, låt oss vända tillbaka till vårt folk och till vårt fädernesland, undan det härjande svärdet.»

17 Ja, man ropar där: »Farao är förlorad, Egyptens konung! Han har förfelat sin tid.»

18 Så sant jag lever, säger konungen, han vilkens namn är HERREN Sebaot, en skall komma, väldig såsom Tabor ibland bergen, såsom Karmel vid havet.

19 Så reden nu till åt eder, I dottern Egyptens inbyggare, vad man behöver, när man skall gå i landsflykt. Ty Nof skall bliva en ödemark och varda uppbränt, så att ingen kan bo där.

20 En skön kviga är Egypten; men en broms kommer farande norrifrån.

21 Också de legoknektar hon har i sitt land, lika gödda kalvar, ja, också de vända då om och fly allasammans, de kunna icke hålla stånd. Ty deras ofärds dag har kommit över dem, deras hemsökelses tid.

22 Tyst smyger hon undan såsom en krälande orm, ty med härsmakt draga de fram, och med yxor komma de över henne, såsom gällde det att hugga ved.

23 De fälla hennes skog, säger HERREN, ty ogenomtränglig är den; talrikare äro de än gräshoppor, ja, de kunna ej räknas.

24 På skam kommer dottern Egypten; hon bliver given i nordlandsfolkets hand.

25 Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, jag skall hemsöka Amon från No, så ock Farao och Egypten med dess gudar och dess konungar, ja, både Farao och dem som förlita sig på honom.

26 Och jag skall giva dem i de mans hand, som stå efter deras liv, i Nebukadressars, den babyloniske konungens, och i hans tjänares hand. Men därefter skall landet bliva bebott såsom i forna dagar, säger HERREN.

27 Så frukta då icke, du min tjänare Jakob, och var ej förfärad, du Israel; ty se, jag skall frälsa dig ur det avlägsna landet, och dina barn ur deras fångenskaps land. Och Jakob skall få komma tillbaka och leva i ro och säkerhet, och ingen skall förskräcka honom.

28 Ja, frukta icke, du min tjänare Jakob, säger HERREN, ty jag är med dig. Och jag skall göra ände på alla de folk till vilka jag har drivit dig bort; men på dig vill jag ej alldeles göra ände, jag vill blott tukta dig med måtta; ty alldeles ostraffad kan jag ju ej låta dig bliva.

Judgment on Egypt

46 The word of the Lord which came to Jeremiah the prophet against the nations:

Concerning Egypt, about the army of Pharaoh Necho king of Egypt, which was by the River Euphrates in Carchemish, which Nebuchadnezzar king of Babylon defeated in the fourth year of Jehoiakim the son of Josiah, king of Judah:

Order the buckler and shield,
    and draw near to battle!
Harness the horses;
    mount the steeds!
Take your positions
    with your helmets,
polish the spears,
    put on the armor!
Why have I seen them
    dismayed and drawing back?
Their mighty ones are beaten down
    and have taken refuge in flight,
and not looking back.
    Terror is on every side!
    says the Lord.
Let not the swift flee away,
    nor the mighty man escape;
they will stumble and fall
    towards the north by the River Euphrates.

Who is this that comes up as the Nile,
    whose waters surge about as the rivers?
Egypt rises up like the Nile,
    and his waters surge about like the rivers.
And he has said, I will go up and will cover the land.
    I will surely destroy the city and its inhabitants.
Come up, O horses,
    and rage, O chariots!
And let the mighty men come forth:
    the Ethiopians and the Libyans who handle the shield,
    and the Lydians who handle and bend the bow.
10 For this is the day of the Lord God of Hosts,
    a day of vengeance, so that He may avenge Himself of His adversaries.
And the sword will devour;
    and it will be satiated and made drunk with their blood;
for the Lord God of Hosts has a slaughter
    in the north country by the River Euphrates.

11 Go up into Gilead and take balm,
    O virgin daughter of Egypt;
in vain you shall use many medicines,
    for you will not be cured.
12 The nations have heard of your shame,
    and your cry has filled the land;
for the mighty man has stumbled over the mighty,
    and they both have fallen together.

Defeat of Egypt Foretold

13 The word that the Lord spoke to Jeremiah the prophet, about Nebuchadnezzar king of Babylon coming to strike the land of Egypt.

14 Declare in Egypt and publish in Migdol,
    and publish in Memphis and in Tahpanhes;
say, “Stand fast and prepare yourself,
    for the sword will devour those about you.”
15 Why have your valiant men become prostrate?
    They do not stand because the Lord has thrust them down.
16 He made many to fall.
    Indeed, each one has fallen upon another.
Then they said, “Arise and let us go back
    to our own people and to the land of our nativity,
    away from the oppressing sword.”
17 They cried there,
    “Pharaoh king of Egypt is a tumult.
    He has let the time appointed pass by!”

18 As I live, says the King
    whose name is the Lord of Hosts,
surely as Tabor is among the mountains,
    and as Carmel by the sea, so he shall come.
19 O daughter dwelling in Egypt,
    prepare your baggage for captivity,
for Memphis will become desolate,
    it will even be burned down without an inhabitant.

20 Egypt is like a very fair heifer,
    but destruction comes,
    it comes out of the north.
21 Also her mercenaries are in her midst
    like fat bulls,
for they also have turned back and have fled away together.
    They did not stand their ground
because the day of their calamity has come upon them,
    even the time of their punishment.
22 Its sound goes along like a serpent,
    for they march on as an army,
and come against her with axes,
    as choppers of wood.
23 They have cut down her forest,
    says the Lord.
    Surely it will not be found any more,
even though they are now more numerous than the grasshoppers,
    and are innumerable.
24 The daughter of Egypt has been humiliated;
    she has been delivered into the hand of the people of the north.

25 The Lord of Hosts, the God of Israel, says: See, I will punish Amon of Thebes, and Pharaoh, and Egypt, with their gods and their kings, even Pharaoh and all those who trust in him. 26 And I shall deliver them into the hand of those who seek their lives and into the hand of Nebuchadnezzar king of Babylon and into the hand of his servants. But afterwards it will be inhabited, as in the days of old, says the Lord.

God Will Save Israel

27 But do not fear, O My servant Jacob,
    and do not be dismayed, O Israel.
For I will save you from afar off,
    and your seed from the land of their captivity;
and Jacob shall return and be in rest and at ease,
    and no one shall make him afraid.
28 Do not fear, O Jacob My servant,
    says the Lord, for I am with you;
for I will make a full end of all the nations
    where I have driven you.
    However, I will not make a full end of you,
but correct you in measure,
    and I will not leave you wholly unpunished.